Anette Fröberg

Malte Lindgren är bara 12 år, men är redan gymnasieelev. Han är en av de elever från olika delar av Sverige som går spetsutbildningen i matematik vid Luleås gymnasieskola. – Jag vill bli ingenjör kanske och starta eget företag om jag kommer på en bra idé, säger han. Se inslaget och läs vidare [SVT]

På Stapelbäddsskolan i Malmö får elevernas diskussioner ta mer plats än den traditionella räkningen i matteboken. Genom att arbeta enligt modellen tänka, resonera och räkna (TRR) får eleverna sätta ord på vad de ser, vilket i sin tur även ger eleverna språkliga vinster. För lärarna innebär det också viktig avsatt tid för att reflektera kring

Nu är det ett år kvar till nästa MADIF som kommer att äga rum i Göteborg 27–28 januari 2026. Call for papers har just kommit ut. På vår webbsida hittar du all information du behöver: http://matematikdidaktik.org/index.php/valkommen-till-madif-15/

Den 23 januari går startskottet för en av Sveriges populäraste och prestigefyllda tävling för åttondeklassare. Mer än 20 000 elever ska ta sig an kluriga uppgifter i matematik, teknik och naturvetenskap där målet är den stora riksfinalen på Tekniska museet i Stockholm, 22 maj. Tävlingen, som blivit en klassiker, inspirerar unga att utforska framtidens forskningsområden

Svenska fjärdeklassare har blivit bättre på matematik, det visar en internationell jämförelse. Men det finns en oroande trend. Allt färre elever svarar att de tycker om att lära sig matte nu jämfört med tidigare år. Södermalmsskola tänker om –  För att öka intresset har eleverna på Björngårdsskolan i Stockholm tagit till en lite annorlunda metod.

Forskning: Läroböcker i matematik tar upp proportionalitet på ett så förenklat sätt att elever har svårt att utveckla en förståelse för begreppet, visar Anna Lundberg i en ny avhandling. – De klarar inte av att använda proportionalitet i olika matematiska och verkliga sammanhang, säger hon. Hälften av gymnasieeleverna klarade inte en uppgift om valutor som

Om lärares lärande ska upplevas meningsfullt är det viktigt att de själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan de utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, konstaterar forskaren Peter Johannesson. I sitt tidigare arbete som lärare på en gymnasieskola tyckte Peter Johannesson själv att det var stimulerande att

Hur ska man bedöma en elev i matematik om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? Det har forskare och lärare undersökt i muntliga provsituationer med andraspråkselever i årskurs 9. Resultaten och slutsatserna delar de med sig av i det här avsnittet av Lärare & Forskning. Läs