Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 

Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.

 

  1. Problemavdelningen 223 – Talföljder

    2022 nr. 3 s. 63

    I detta nummer finns ett minitema där ett par artiklar och Uppslaget handlar om talföljder. Här finns ytterligare några talföljder att utmana elever med.

    Ulrica Dahlberg

  2. Lektionsstartare

    2022 nr. 3 s. 59

    Här finns några förslag på aktiviteter kan fungera som lektionsstartare. De kan väljas för att stödja, fördjupa eller utveckla ett planerat lektionsinnehåll, men de kan lika gärna användas helt fristående för att eleverna ska komma igång och bli fokuserade på att ”nu är det matematiklektion”.

    Redaktionen

  3. Lärartankar: Slow motion

    2022 nr. 3 s. 55

    Att göra matematik betyder mycket mer än att skriva en lösning på ett matematiskt problem – det innebär att tänka djupt på matematik, kämpa med matematik, kommunicera om matematik, öva på matematiska färdigheter och försöka komma på nya matematiska idéer.

    Russel Hatami

  4. Rekursiva betraktelser

    2022 nr. 3 s. 51

    Denna artikel bygger vidare på övningar som presenterades i artikeln Bestämma π med Python i Nämnaren 2021:1. I en blandning av allvar och lek får vi ta del av rekursiva betraktelser över några välkända summor.

    Lasse Berglund

  5. Pisanoperioder i Fibonaccis talföljd

    2022 nr. 3 s. 48

    Fibonaccis talföljd har inspirerat många matematiker genom historien och erbjuder rika möjligheter för elever att utforska mönster och fascineras av matematikens skönhet. Ett speciellt mönster är de så kallade pisanoperioderna.

    Klas Lunderup

  6. Matteläger för gymnasister

    2022 nr. 3 s. 45

    Har du elever som är specialintresserade av matte? Då är kanske ett matteläger något de vill åka på! Ung vetenskapssport ordnar både tävlingar och läger, i artikeln kan du läsa om det senaste mattelägret.

    Ruth Risberg

  7. Språkspalten: Cogito ergo sum

    2022 nr. 3 s. 40

    Cogito ergo sum – Jag tänker, alltså finns jag. Citatet kommer från René Descartes, en fransk 1600-talsfilosof och matematiker som anses vara grundaren till den analytiska geometrin och som givit namn åt det cartesiska koordinatsystemet. Matematik beskrivs ofta som en abstrakt och generell vetenskap. Att matematiken är abstrakt innebär att vi bara får tillgång till den genom vårt tänkande. Den finns så att säga i vårt medvetande.

    Cecilia Kilhamn

  8. Teknikdrivna och kulturdrivna skiften i skolmatematiken

    2022 nr. 3 s. 35

    Artikeln resonerar kring vad som driver förändringar i skolmatematiken och vilka konsekvenser dessa förändringar fått för undervisningen. Några distinkta skiften som berör talsymboler och räknande tas upp och exemplifieras med hjälp av ett antal Nämnarenartikar som kan ge uppslag till fördjupad läsning.

    Jöran Peterson

  9. Uppslaget 223 – Talföljder

    2022 nr. 3 s. 32

    I detta nummer av Nämnaren finns flera artiklar som behandlar talföljder: Pisanoperioder i Fibonaccis talföljd, Slow motion och Rekursiva betraktelser. De har ett innehåll som vanligtvis tas upp på gymnasiet, så Uppslaget är mer för grundskolan. Även Problemavdelningen handlar om talföljder.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  10. Pedagorien News

    2022 nr. 3 s. 31

    I Pedagorien diskuteras de problem som uppstår när eleverna inte längre får använda pengar i sin vardag. Ett annat hett ämne är skolans klädkoder.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  11. Bevis och resonemang

    2022 nr. 3 s. 23

    Bevis är en central del av matematiken, och bevis och resonemang förväntas genomsyra all matematikundervisning. Samtidigt är det väl belagt att bevis är svårt, både att lära sig och att undervisa om. I artikeln berättar författaren om sin undersökning av bevisrelaterade resonemang i läromedel och reflekterar över vilket stöd som läromedlen erbjuder i detta avseende.

    Andreas Bergwall

  12. Kängurusidan

    2022 nr. 3 s. 21

    Några tankar från årets Kängurutävling

    Ulrica Dahlberg

  13. En matematisk blick på konst och arkitektur

    2022 nr. 3 s. 15

    Författaren har satt samman ett studiematerial som kan användas för att se på offentlig konst och arkitektur med matematiska ögon. I artikeln beskrivs först studiematerialet kopplat till två skulpturer i Stadsparken i Lund, och därefter hur författaren lade upp arbetet och vad eleverna lärde sig.

    Linda Jarlskog

  14. Månadens problem

    2022 nr. 3 s. 14

    Sedan 2006 har vi presenterat Månadens problem på NCM:s webbplats ncm.gu.se. Tanken är att lärare och elever ska få tillgång till intressanta och utmanande problem på ett enkelt sätt.

    Ulrica Dahlberg

  15. Språk, kultur och matematik

    2022 nr. 3 s. 07

    Språk, kultur och matematik är ett nationellt lärar- och forskarnätverk som bildades 2021. Här beskrivs villkoren för dagens matematikundervisning och det arbete som görs av forskare och lärare för att bättre förstå och utveckla matematikundervisningen i mångkulturella, flerspråkiga matematikklassrum. Avslutningsvis bjuds intresserade in att delta i nätverket.

    Petra Svensson Källberg, Eva Norén & Ulrika Ryan

  16. Stärk matematikutvecklingen genom modersmålet

    2022 nr. 3 s. 03

    Hur ska man hjälpa flerspråkiga elever som har låg måluppfyllelse i matematik? Författaren berättar här om ett projekt som undersöker hur en stabil talrad på modersmålet kan påverka elevers möjlighet att utveckla en god taluppfattning.

    Anna Maria Eriksen

  17. Problemavdelningen 222 – Många tvåor

    2022 nr. 2 s. 63

    Detta nummer av Nämnaren är speciellt då det är det 2:a numret år 2022 och det 222:a numret sedan start 1974. Det har jag tagit fasta på och valt problem med endast tvåor och nollor. Problemen kommer från årets Känguru och de är från olika klasser, från Ecolier för årskurs 3–4 till den högsta klassen Student för senare kurser på gymnasiet.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  18. Att finna matematikspår i naturen

    2022 nr. 2 s. 59

    Matematiska uttryck i naturen kan bidra till att elevernas intresse för matematikarbetet ökar, om de får möjlighet att upptäcka dessa. I matematikens historia och i dagens naturvetenskap finns goda exempel på talsamband och former att använda i undervisningen.

    Bengt Ulin

  19. Multiplikationstabeller och specialpedagogik

    2022 nr. 2 s. 53

    Författaren redovisar några specialpedagogiska funderingar kring undervisning om multiplikationstabeller och introducerar ett sätt att använda fingrarna för att multiplicera tal mellan 5 och 10.

    Jöran Peterson

  20. Diskret geometri

    2022 nr. 2 s. 43

    I de övningar som ska genomföras kommer papper, penna, linjal och sax att behövas. Trots dessa enkla hjälpmedel kommer det visa sig att de ändå ger ett gediget underlag för matematiska diskussioner i klassrummet, från lågstadium till gymnasium.

    Lasse Berglund

  21. Strövtåg: Pythagoras sats renoverad

    2022 nr. 2 s. 42

    Den svenska skolmatematiken seglar på en bräcklig grund där det alltmer lutande tornet i Pisa utgör ett ”memento mori” över de senaste årens framsteg, vilka inte råkat ut för några beslutsbesvärande konsekvensanalyser i programmakarnas ävlan till förändring, och där värdet ligger i reformen i sig.

    Thomas Ålander

  22. Digitalisering av testerna till Förstå och använda tal

    2022 nr. 2 s. 35

    För flera år sedan började lärare undra om det inte var dags att digitalisera de tester som finns i boken Förstå och använda tal, ibland kallade McIntosh-testerna. Här beskriver författarna några av de utmaningar men framförallt möjligheter som en sådan digitalisering medför.

    Ulrica Dahlberg & Björn Runow

  23. Sagt & gjort: Kvadreringsregeln i träddiagram

    2022 nr. 2 s. 34

    När elever har bekantat sig med träddiagram kan man använda modellen för att på ett konkret sätt visualisera några algebraiska samband. Författarna illustrerar de termer som blir resultatet av första kvadreringsregeln och första kuberingsregeln.

    Russell Hatami & Ali Ludvigsen

  24. Uppslaget 222 – Matematiska urtavlor

    2022 nr. 2 s. 32

    Att skapa en matematisk urtavla kan vara en rolig utmaning som tränar elevernas taluppfattning och hantering av numeriska uttryck. Aktiviteten uppmanar till att leka med tal och uttryck.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  25. Till minne av Peder Claesson

    2022 nr. 2 s. 29

    Peder Claesson var en kreativ och varm matematikentusiast som kom att betyda enormt mycket för utvecklingen av svensk matematikundervisning. Som idégivare var han med i uppstarten av såväl Matematikbiennalen som Sveriges matematiklärarförening.

    Göran Emanuelsson

  26. Intensivundervisning i praktiken

    2022 nr. 2 s. 25

    Författaren berättar hur intensivundervisning i matematik kan te sig i praktiken på en helt vanlig grundskola. Tack vare ett stipendium kunde skolan starta ett projekt och de fick goda resultat både vad gäller elevernas prestationer och matematiska självkänsla.

    Inger Lignell

  27. Himla så bra!

    2022 nr. 2 s. 17

    Här får vi en inblick i ett projektarbete som integrerar bild och matematik. Hilma af Klints konst används för att inspirera elever på gymnasiets individuella alternativ att intressera sig för symmetrier och geometriska former.

    Per-Olof Nilsson & Zaria Zardasht

  28. Representationer av tal i bråkform

    2022 nr. 2 s. 11

    I en studie har författaren undersökt hur lärare riktar uppmärksamhet mot och varierar olika aspekter av bråk. Resultatet mynnar ut i tre mönster av lärares handlande som har betydelse för vad elever kan få möjlighet att lära.

    Cecilia Sveider

  29. Att se eller räkna

    2022 nr. 2 s. 07

    Att kunna läsa med flyt finns som ett kunskapskrav i svenska. Någon motsvarande beskrivning finns inte i matematikämnet. Men hur ska elever kunna utveckla ett matematiskt tänkande och få tilltro till sin egen förmåga om de inte kan räkna med flyt?

    Ragnhild Vikström

  30. Matematik för de yngsta – ett kroppsligt görande

    2022 nr. 2 s. 03

    Som förskollärare och forskare är författaren intresserad av de yngsta förskolebarnens lärande och utveckling. I artikeln berättar hon om hur små barn tar hjälp av kroppen för att utforska sin omgivning och skaffa sig erfarenheter som ligger till grund för fortsatt matematiklärande.

    Karin Franzén

  31. Problemavdelningen 221 – Omkrets och area

    2022 nr. 1 s. 63

    Problemen denna gång handlar om omkrets och area och är av lite mer undersökande karaktär. Beroende på vilken nivå eleverna befinner sig kan problemen lösas på olika sätt, från mer konkret undersöknade till abstrakta och generella metoder.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  32. Sannolikheter i sport

    2022 nr. 1 s. 57

    Sport intresserar många elever, så att kombinera det med sannolikhetslära kan därför vara ett både intresseväckande och lärorikt sätt att lära sig mer om sannolikheter. Här beskriver författaren tre olika exempel på hur elever kan träna sannolikhetsräkning genom sportsimuleringar.

    Anders Månsson

  33. Sagt & gjort: Träddiagram

    2022 nr. 1 s. 54

    I författarnas undervisning av blivande lärare har de ofta använt träddiagram för att illustrera sannolikheter och sedan kopplat ihop det med algebra. Här visar de hur ett träddiagram används i ett grundläggande problem. I en kommande text ska de visa hur samma idé kan illustrera kvadreringsregeln och kubregeln.

    Russell Hatami & Ali Ludvigsen

  34. Begreppet area i skolmatematiken – Fördjupat kunnande och färdighetsträning med aktiviteter i Geogebra

    2022 nr. 1 s. 45

    Författarna visar hur begreppet area kan komma till uttryck under elevers skolgång och hur Geogebra kan användas för att befästa elevernas kunnande. De inleder med ett par exempel från låg- och mellanstadiet och fördjupar sedan två aktiviteter för högstadiet respektive gymnasiet. Geogebra-adresser till aktiviteterna finns samlade i slutet av artikeln.

    Thomas Lingefjärd & Güner Ahmet

  35. Språkspalten: Knappt, drygt och med råge

    2022 nr. 1 s. 41

    I vardagen hanterar vi ofta inexakta antalsangivelser och approximativa värden. Ibland för att vi inte vet det exakta värdet, andra gånger för att vi bara är intresserade av storleksordningen. Vi anger ett tal men nyanserar värdet genom att lägga till ett ord eller språkligt uttryck som filar bort exaktheten.

    Cecilia Kilhamn

  36. Grafberättelser

    2022 nr. 1 s. 35

    En grafberättelse är en klassrumsrutin som kan användas på både högstadiet och gymnasiet för att utveckla elevers kunskaper om grafer, samband och matematiska modeller. Här berättar författaren hur grafberättelser kan användas för att skapa förståelse för matematiska begrepp.

    Emelie Reuterswärd

  37. Uppslaget 221 – Flervalsuppgifter i helklass

    2022 nr. 1 s. 32

    Den här aktiviteten använder flervalsuppgifter som ett sätt att skapa matematiska samtal i klassrummet. Läs mer om hur det kan göras i artikeln Nygamla talmoduler i detta nummer.

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  38. Nygamla talmoduler

    2022 nr. 1 s. 25

    Matematiklyftet är avslutat men de moduler som togs fram revideras och finns numera på Skolverkets lärportal. Här ges en beskrivning av de nyligen reviderade talmodulerna och förslag på hur de kan användas utifrån en skolas egna behov av fortbildning eller en enskild lärares önskemål att fördjupa sina kunskaper.

    Cecilia Kilhamn & Lena Nilsson

  39. Strövtåg: Mellan Vällingby och Afrika

    2022 nr. 1 s. 23

    En berättelse om ett tidigt matematikminne och vart det ledde.

    Lasse Berglund

  40. Sagt & gjort: Omkretsen är en piprensare

    2022 nr. 1 s. 21

    Lena Nilsson

  41. Kängurusidan: Ekvationer i ett sammanhang

    2022 nr. 1 s. 15

    Anne-Gunn Svorkmo

  42. Micro:bit som ett verktyg i undervisningen i kombinatorik

    2022 nr. 1 s. 11

    Såväl svenska som norska elever ska möta både kombinatorik och programmering relativt tidigt i sin skolgång. Här beskrivs hur de utmanas att programmera en micro:bit som öppnar en vägbom om rätt kod anges.

    Pål-Erik Eidsvig

  43. Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik?

    2022 nr. 1 s. 07

    Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet.
    De formulerade frågorna :
    Hur kan programmering bidra till lärandet i matematik?
    Vilket matematiskt lärande har fördel av programmering?
    Frågan ”hur” ändrades under arbetets gång allt mer till ”kan”: Kan verkligen programmering utveckla lärande i matematik?

    Elisabeth Hector & Lena Thelander

  44. Bokläsning med matematik i fokus

    2022 nr. 1 s. 03

    Kan små barn lära sig matematik genom bilderböcker? Författaren berättar om sina lärdomar från två olika forskningsprojekt där detta undersöks genom högläsning i böcker som skrivits och illustrerats speciellt i syfte att innehålla mycket matematik som förskolebarn ska kunna uppfatta.

    Lena Landgren

  45. Problemavdelningen 220 – Problemkompott

    2021 nr. 4 s. 63

    Så här års kokas det kompotter på höstens nyskördade frukter. Här har vi samlat ihop en problemkompott, det vill säga en blandning av problem med höstanknytning.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  46. Hållbar matematikentusiasm

    2021 nr. 4 s. 60

    Matematikbiennalerna har sedan 1980 gett oss entusiasm för utveckling av svensk matematikundervisning. Nämnarens grundare reflekterar över biennalernas betydelse och andra nedslag från Veteranträffen 2020 i Växjö. Inbjudan till Veteranträffen 2022 finns på omslagets bakre insida.

    Göran Emanuelsson
    ArtikelPDF

  47. Fina små kvadrater

    2021 nr. 4 s. 55

    Författaren filosoferar över miniräknarens roll i dagens matematikundervisning. Även om den har varit en stor tillgång under snart 50 år gör den också tyvärr en del räknefel ibland, vilket han här ger exempel på.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  48. Pedagorien news

    2021 nr. 4 s. 54

    I Pedagorien tas alla tillfällen för bildning av innevånarna och nu är orden kontronym och retronym aktuella.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  49. Strövtåg – Rationella och irrationella tal i undervisningen

    2021 nr. 4 s. 49

    En pensionerad matematiklärare tar oss med på ett vindlande strövtåg bland rationella och irrationella tal som börjar med pi och slutar med oändligheten.

    Pesach Laksman
    ArtikelPDF

  50. Programmering på gymnasiet

    2021 nr. 4 s. 43

    Författarna funderar över hur programmering kan vara ett verktyg för en fördjupad förståelse av matematiska begrepp i gymnasieskolan. Först diskuterar de frågan ur ett teoretiskt perspektiv och därefter rapporterar de om gymnasieelevers erfarenheter av att studera matematik med programmering.

    Claes Johansson, Alf Juhlin,Timo Tossavainen & Anna Wedestig
    ArtikelPDF