Nämnaren – Aktuellt nummer

Inledaren

Språkspalten
Cecilia Kilhamn
Författaren blev nyfiken på vilka digitala verktyg som varit mest omskrivna i olika perioder och hur dessa omnämnts. Ett sätt att skapa överblick var att använda Nämnarens artikelregister och systematiskt söka efter när och hur ofta olika ord förekommit i artiklarnas rubriker.

Algebra-artisten (återpublicering)
Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.

GeoGebra – Dynamiska matematikprogram i nya moduler
Maria Fahlgren & Mats Brunström
Författarna har skrivit texterna i de nya modulerna Dynamiska matematikprogram i undervisningen (årskurs 7–9 respektive gymnasieskolan) samt varit mentorer för två workshopserier. I denna artikel introduceras modulerna och några exempel som diskuterades vid workshopseriens träffar presenteras.

En motorcykels färd kopplad till derivata (återpublicering)
Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet
Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.

Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik? (återpublicering)
Elisabeth Hector & Lena Thelander
Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet. De genomförde undersökningar under ett och ett halvt år, med stöd av Eva Norén från Stockholms universitet.
Programmering infördes som en del av det centrala innehållet i grundskolans läroplan 2017 efter digitaliseringskommissionens betänkande. Författarna hade under en längre tid funderat över varför programmering lades in i läroplanen under matematikämnet. Utifrån dessa funderingar ville de undersöka vad programmeringen hade att tillföra elevernas lärande i matematik.

Internationella föreläsare på Matematikbiennalen 2024
Under Matematikbiennalen i Örebro kommer fyra internationella forskare att presentera sin forskning om matematikundervisning. Läs intervjuer med Elham Kazemi och Nathalie Sinclair
Internationella föreläsare

Uppslaget: Miniräknaren – ett hjälpmedel för att lära matematik
Redaktionen
Användningen av miniräknare i skolan är idag helt accepterad – men måste barn inte ”lära sig räkna” först innan de kan få börja använda miniräknaren? Rätt använd kan miniräknaren bidra till att elever utvecklar sin taluppfattning och blir kreativa problemlösare. På Uppslaget presenteras några sådana aktiviteter.
Uppslaget

Räta linjer på dataskärmen – En illustration av rekursivitet (återpublicering)
Gunilla Borgefors
På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med att analysera en mängd punkter på en skärm och avgöra om de är digitaliseringen av en rät kontinuerlig linje eller ej.

Miniräknaren i Nämnaren
Cecilia Kilhamn
Räknedosan gör sitt intåg i skolan under mitten av 1970-talet och blir ett stort diskussionsämne. När ska den användas? Vem ska använda den? Hur ska den användas? Hur påverkas elevernas numeriska matematikkunskaper?

Plugga matte med tidsfördelad repetition
Magnus Lindström
Här beskrivs utvecklingen av ett digitalt hjälpmedel för gymnasiestudier i matematik – ett projekt som tilldelats stipendium från Maria Ingelman Sahléns minnesfond för matematiskt lärande. Projektet utgår från Ebbinghaus teorier om hur minnet fungerar och handlar om att befästa kunskaper genom att repetition sker systematiskt enligt förutbestämda tidsintervaller.

Att räkna med datorn
Jennifer Downing
Ett examensarbete som belönades med GE-stipendiet 2023 beskriver en undersökning av gymnasieelevers erfarenheter av att använda helt digitala matematikläroböcker. Ett viktigt bidrag då sådana erfarenheterna ännu inte finns vetenskapligt undersökta i någon större omfattning.

Digitala nationella prov
Jan Kontinen
Författaren som är utbildningsråd på Skolverket, beskriver här en del av de tankar som ligger bakom arbetet med att digitalisera de nationella proven i matematik. Flera förbättrings- och effektiviseringsmöjligheter belyses, liksom utmaningar som måste beaktas i det fortsatta arbetet.

Artificiell intelligens och matematikundervisning
Johan Falk
I den här artikeln ger Johan Falk sin personliga syn på de nya digitala AI-verktygen som kallas för chattbottar. Vad kan de och vad kan de inte? Vad kan de tillföra matematikundervisningen och hur kan de underlätta lärarens arbete? Och framför allt – vart är tekniken på väg?

Problemavdelningen: Konstruera geometri med GeoGebra
Güner Ahmet
I detta temanummer om digitala verktyg presenterar vi tre nya GeoGebra-problem. Uppgifterna innehåller geometriska konstruktioner som skapas i GeoGebra. Därefter görs en uppskattning av förhållandet mellan olika areor. Slutligen beräknas en given area med hjälp av programmet. En utökning av problemet för gymnasienivå är att beräkna arean utan att ta hjälp av programmet.
Problemavdelningen

Redaktion

Cecilia Kilhamn

Lena Nilsson

Ansvarig utgivare

Peter Nyström