Inledaren Sagt & gjort: Golvtallinjen Caroline Nagy Här beskrivs en aktivitet kring golvtallinjen där deltagarna själv ska få möjlighet att upptäcka olika aspekter av tallinjen så att den kan utvecklas till ett kraftfullt tankeredskap. Reportage från Matematikbiennalen i Göteborg 2026 Natalija Sako Vår bästa matematiklektion De tre vinnarna i elevtävlingen Vår bästa matematiklektion presenteras med […]
Inledaren Från görande till lärande Nettrup, Ralevski, Stenkvist & Sjöblom Hur kan lärare förändra sitt sätt att bemöta elever i processer kring görande och lärande i matematik? För att undersöka denna fråga genomfördes ett projekt där responsiv undervisning tillämpades på mellanstadiet och högstadiet. Matematikundervisning i anpassad grundskola Ett nytt undervisningsmaterial finns publicerat på NCM:s webbplats.
Inledaren Proportionalitet med T-tabeller Caroline Nagy I syfte att utveckla undervisningen skapade en grupp entusiastiska låg- och mellanstadielärare från Sölvesborg tillsammans med NCM en fortbildningskurs under en termin. Temat var problemlösning som medel för att lära om proportionalitet. Som ett resultat av kursen utvecklade lärarna tre lektioner om proportionalitet där T-tabeller användes som verktyg. GeoGebra
Inledaren Utforska begreppet vinkel genom programmering Pål-Erik Eidsvig Här presenteras två exempel på aktiviteter där programmering i Scratch kan bidra till att ge eleverna en bättre förståelse av det matematiska begreppet vinkel. Mönster kopplat till kx + m = y Anne-Marie Wastesson I den här artikeln kopplas räta linjens ekvation kx + m = y
Inledaren Hur lika måste det vara för att vara rättvist? Helena Eriksson & Carina Nilsson Den här artikeln handlar om möjligheter och utmaningar för barn i åldrarna fyra till åtta år. De fick arbeta med olika fördelningsdilemman och visade då förmåga till både matematiska och etiska resonemang i sina lösningsprocesser. Färsk forskning: Elevers självbild i
Inledaren Hur många blad har ett träd? Lena Ekenkrantz Här beskrivs hur eleverna i en andraklass försöker räkna det som inte låter sig räknas. Problemet fascinerar barnen och ger dem utlopp att på egen hand och gruppvis fundera över olika metoder och möjligheter. Även andra klasser rådfrågas. Fermiproblem Nobelpristagaren Enrico Fermi har fått ge namn
Inledaren Fingertal och romerska siffror Ulla Johansson Barn använder sina fingrar för att se tal och fingrarna kan då ses som tidiga symboler för tal. Fingertalens utseende är nära kopplat till de romerska siffrorna där det viktiga talet fem motsvarar alla fingrarna på en hand. Här beskrivs en arbetsgång då fingertalen används i den tidiga
Inledaren Förskoleklasselever ritar sin matematikundervisning – utfallet av problemlösningslektioner Andreas Ebbelind, Hanna Palmér & Jorryt van Bommel Författarna har i snart tio år tillsammans med lärare i förskoleklass studerat hur en kreativ, reflekterande och problemlösande matematikundervisning skulle kunna utformas. I denna text diskuteras hur en sådan undervisning påverkar elevernas syn på hur matematikundervisning går till.
Inledaren Språkspalten Cecilia Kilhamn Författaren blev nyfiken på vilka digitala verktyg som varit mest omskrivna i olika perioder och hur dessa omnämnts. Ett sätt att skapa överblick var att använda Nämnarens artikelregister och systematiskt söka efter när och hur ofta olika ord förekommit i artiklarnas rubriker. Algebra-artisten (återpublicering) Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson I jakten
Inledaren Åsas förändrade undervisning Frida Wirén & Caroline Nagy I Ängelholms kommun genomfördes en riktad kompetensutvecklingsinsats mot förstelärarna i matematik. I denna artikel synliggörs att insatsen lett till förändringar i klassrummet. Vid två tillfällen observerades en lärares undervisning, dels i inledningen och dels i slutet av utbildningen. Sagt & gjort: Hur långt ska vi behöva
Inledare TRR – vi introducerar talet ½ Caroline Nagy & Cecilia Kilhamn Hur kan elever i årskurs 2 arbeta med halvor och förstå talet 2 1/2? I den här artikeln beskrivs erfarenheter från en lektionssekvens baserad på TRR-materialet. Lektionernas olika delar beskrivs och elevernas individuella dokumentation analyseras av lärarna i uppföljande samtal. Inbjudan till
Inledare Bengt Johansson Redaktionen I början av året nåddes vi på NCM av det oväntade beskedet att Bengt Johansson, NCM:s förste föreståndare, hade avlidit 77 år gammal. Sorgen väckte många minnen till liv. Här vill vi nu berätta om Bengt och hans livsverk, dels som en hyllning till Bengt och dels för att ni som
Inledare Meningsfull statistik Lena Landgren Statistik kan göras meningsfull redan i förskolan. Författaren presenterar ett praktiskt problem som förskolebarnen löste tillsammans genom att bygga stapeldiagram. Pedagogens medvetna felsvar användes för att skapa lärtillfällen. Vårt arbete med Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Lena Wiklund Genom ett strukturerat arbetssätt med sex undervisningsfaser skapas förutsättningar för förskoleklassens
Inledare Matematik enligt Astrid Linda Möller Barn skapar tidigt egna uppfattningar om vad matematik är och vad det innebär att kunna räkna. Författaren beskriver hur deras förväntningar på att bli elever i skolan kan krocka med kulturen i matematikundervisningen när den bedrivs på ett annat sätt än att skriva siffror och tal i en mattebok.
Inledare Stärk matematikutvecklingen genom modersmålet Anna Maria Eriksen Hur ska man hjälpa flerspråkiga elever som har låg måluppfyllelse i matematik? Författaren berättar här om ett projekt som undersöker hur en stabil talrad på modersmålet kan påverka elevers möjlighet att utveckla en god taluppfattning. Språk, kultur och matematik Petra Svensson Källberg, Eva Norén & Ulrika Ryan
Inledare Matematik för de yngsta – ett kroppsligt görande Karin Franzén Som förskollärare och forskare är författaren intresserad av de yngsta förskolebarnens lärande och utveckling. I artikeln berättar hon om hur små barn tar hjälp av kroppen för att utforska sin omgivning och skaffa sig erfarenheter som ligger till grund för fortsatt matematiklärande. Att se
Inledaren Bokläsning med matematik i fokus Lena Landgren Kan små barn lära sig matematik genom bilderböcker? Författaren berättar om sina lärdomar från två olika forskningsprojekt där detta undersöks genom högläsning i böcker som skrivits och illustrerats speciellt i syfte att innehålla mycket matematik som förskolebarn ska kunna uppfatta. Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i
Inledaren Det går som en dans Connie Nielsen & Elisabeth Tang Denna artikel är hämtad från Nämnarens danska systertidskrift Matematik. De spel som presenteras fungerar lika bra i svenska som i danska klassrum. Nämnarens redaktion har översatt och gjort en mindre bearbetning till svenska förhållanden. Följande spel nämns: 3A3D Ettan 1A Tänk till tusen 2A3A
Inledare Visualisering av problemlösning Lei Yu Jiang När lärare presenterar en matematikuppgift kan det vara svårt att bara genom talade ord få eleverna att förstå innehållet. Här ger författaren förslag på hur visualiseringar kan hjälpa eleverna både att förstå uppgiften och att utveckla sin tankegång för att lösa den. Vi har läst Vi har läst
Inledaren Matematik med elefantsången Lena Landgren Elefantsången är en sång som ofta sjungs på förskolan, kanske med syfte att lära barnen matematik. I den här artikeln benar författaren ut vilken matematik som kan göras synlig genom sången. Brygga kaffe – ett matematiskt samtal om uttryck, samband och formler Rimma Nyman Författaren återberättar ett långt samtal
Inledning Fokus på elevers uträkningar Elin Sandström Har du funderat på hur du ska få dina elever att fokusera på kvalitet i sina redovisningar i matematik? I den här artikeln visar författaren hur hon arbetar med elevernas uträkningar digitalt med hjälp av Matteappen. Vi har läst Rörliga bilder med Desmos Cecilia Christiansen & Anna-Carina
Inledare: Vattendroppar samlas upp Hur mäter vi regn? Rimma Nyman Utifrån något så vardagsnära som regn presenteras ett matematisk samtal med elever i en förskoleklass. Regnmätning kan leda till att eleverna tillgodogör sig nya ord som kärl och volym och i förlängningen en introduktion av exempelvis statistik. Förslag ges på vidare aktiviteter och utmaningar för
Inledare: En annorlunda höst Planera för matematiska samtal Susanne Frisk & Christina Skodras I sin andra artikel om matematiska samtal i klassrummet beskriver författarna hur viktigt det är att samtalet planeras noga. Författarna ger exempel på hur en planering kan se ut inför ett samtal om olika tankemodeller för subtraktion. Hundkojan Cecilia Christiansen &
2020:2 Omslagsbild av Alissa Eckert & Dan Higgins. Inledare: en märklig vårMatematik på lilla kontoret Maria Ahlgren & Karin Andersson I artikelserien Mattetalanger görs nu ett besök på en förskola där ett förändringsarbete visade sig gynna även andra barn och finns därför fortsatt kvar på förskolan. Lärartankar: Mitt möte med Numicon Lena Landers Strövtåg: Åtta
2020:1 Omslagsbild gjord av Anna-Karin Johansson. Organisera och skapa goda matematiska samtal Susanne Frisk & Christina Skodras Vad kan lärare starta med för att organisera och skapa goda matematiska samtal? Författarna försöker besvara frågan utifrån några normer och kommunikativa drag som finns beskrivna i Matematiska samtal i klassrummet, vägar till elevers lärande. Vi har läst
2019:4 Omslagsbild gjord i DESMOS av Caroline Friberg. Jag vill ha lördagsgodis, men det är inte lördag! Elevgenererade problem i en förskoleklass Rimma Nyman Vad är ett problem och vilka problem hittar elever själva på? Nyvunna forskningsresultat från en italiensk studie visar att positiva attityder till problemlösning förändras till negativa under de tidiga skolåren. Författaren
2019:3 Omslagsbild av Kris Emting-Oberland. Räkna upp och räkna ut – taluppfattning och aritmetik i förskolan Camilla Björklund Innebörden av de räkneord som barn använder kan vara distinkt olika. I artikeln problematiseras detta för att visa att det dels är skillnad på att räkna upp och att räkna ut, dels att förskolan kan och bör
2019:2 Omslagsbild av Jonas Jacobsson. Vad som är lagom i sagan om Guldlock och de tre björnarna Camilla Björklund & Hanna Palmér Författarna diskuterar vilken matematik som synliggörs i sagan om Guldlock och vilka möjligheter och svårigheter den ger för förskolans matematikundervisning. ”Jag räknade med fingrarna” Britt Holmberg Genom intervjuer med elever i åk 3
2019:1 Omslagsbild av Saara Lehto. Mäta och utforska tid i förskolan Marita Lundström Att förstå olika aspekter av tid anses svårt för yngre barn. Mätningar innebär att jämföra storheter och att egenskaper hos föremål kan mätas och beräknas. Därför kan mätning av tid upplevas som mer abstrakt än att exempelvis mäta längd eller volym. I
2018:4 Omslagsbild av Corinna Beuermann-Kulp. Konstnärens webbsida.Räkneflytskompetens i årskurs 1 – från 18 % till 97 % på två läsår Marcus Nordin Artikelförfattaren beskriver hur god räkneflytskompetens utvecklas genom precisionsträning. Målet är att alla elever, utifrån förståelse och med möjlighet till utmaningar, ska få automatiseringskompetens i de fyra räknesätten. För årskurs 1 handlar det om
2018:3 Omslagsfoto: Jonas Jacobsson. Fotografens webbsida.Skoj med tvättsvampar! Rimma Nyman Författaren beskriver en didaktisk situation som hon har genomfört tillsammans med en grupp 3–5-åringar i förskolan. Färgglada och mjuka tvättsvampar användes så att förskolebarnen gavs möjlighet att upptäcka, beskriva, konstruera och generalisera upprepade mönster.Mattecirkus Kerstin Larsson & Sofia Larsson I artikeln får vi möta en
2018:2 Omslagsbild av Guy Petzall. Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning Christel Svedin & Christina Svensson På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i undervisningen till att nya vägar till kunskap uppmärksammades. Lärarna såg vilka goda möjligheter undervisning om den analoga klockan kan ge i en fördjupad geometriundervisning. I
2018:1 Superhjältar och vänskap Åsa Boman Genom temaarbeten går det att skapa gott arbetsklimat och samtidigt arbeta ämnesintegrerat. Här beskriver en lärare dels ett tema om superhjältar och dels hur en planerad lektion om matematikaktiviteten förklara genomfördes under en inspelning till Matematiklyftets modul för förskoleklassen.Rika lösningar på rika problem – att välja glasskulor Rimma Nyman,
Litteraturlista till Nämnaren 2017:4. Innehåll i Nämnaren 2017. <td ” width=”10″ valign=”top”> Länkar till Johan Thorssells artikel: Ljudsyntes och Polhemsgymnasiets internationella matematiksamarbete med skola i Shanghai. Mer information om Räkna med Västerås. Projektsidan för Matematik för nyanlända innehåller material som är fritt att använda. Vi har läst från s 54-55 finns att läsa här. Artikeln
Referenslista till Nämnaren 2017:3. Länk till Karlstad Naturskola. Till Sagt & gjort i N 203: Rita och skriva-kort i matematik. Gilla matematik, bedömningsstöd för grundsärskolans årskurs 1–6. På Prim-gruppens webbsida finner du Ämnesprovet i matematik årskurs 3. Adults learning mathematics. Länk till den uppsats som artikeln om demokratiska grunder bygger på. Ska vi kortleka?
Läs mer om olika Letterbox Club på svenska här, här och här. Till Pirjo Repos artikel om multiplikation finns kompletterande aktiviteter från Strävorna: 2A Primtal och 7AF Erathostenes såll. Varianter av multiplikationsrutor finner du bland våra matematikpapper. Till Brunström & Fahlgrens artikel finns här datorbaserade aktiviteter. Länk till den uppsats som Lisa Valterssons artikel bygger
Jenny Svedbros artikel bygger på en uppsats som du finner i sin helhet här. Elisabet Mellroth arbetar i ett projekt för begåvade barn vars hemsida du finner här. Artikelförfattarens blogg finner du här. Är du intresserad av att veta mer om SMaL? Länk till Skolverkets Lärportal. Länk till Göteborgs stadsmuseum. Länk till Online Etymology Dictionary.
Litteraturlista till Nämnaren 2016:4 Till Holmberg & Kilhamns artikel om addition med bråk på tallinjen finns här en länk till Learning Mathematics through Representations. Holländska äggkartonger kan du finna exempel på här. Använd sökordet eier. Ståhlberg & Sumpters artikel bygger på en uppsats som du finner i sin helhet här. Till Ahmet & Lingefjärds artikel
Lektionen som beskrivs i Födelsedagstårtan finns filmad i två delar. Du finner filmerna här och här. En lista över den litteratur som gavs till förskoleklasslärarna i Varberg, beskrivet i artikeln Matematikutveckling i förskoleklassen finner du här. På begäran kommer här en länk till Sifferkryss som var uppslag i Nämnaren 2013:2. Uppslaget Sannolika flaskor. Födelsedagstårtan
Länk till Christina Skodras uppsats om multiplikation finner du här.I denna artikel syftas också på Contexts for learning som här kommer som länk. Vi bjuder på senaste numrets Sagt & gjort: Multirutor. Vi har också samlat en sida med fler artiklar och aktiviteter om multiplikation här, för inspiration till klassrummet eller som underlag för er
Litteratur och länkar till 2016:1 Vad gör vi efter Matematiklyftet? Prova att arbeta med modellering. Här finns en sida med artiklar att ha som utgångspunkt för en egen modul. Uppslaget Uppgiftens potential – kombinatorik. Snart är det dags för 2016 års Kängurutävling. Gratis, lärorikt och i sällskap med elever över hela världen. Anmäl din klass!
Länkar till Contexts for learning och Math in the City. Länk till Bedömning för lärande Till Saman Abdokas artikel om flerspråkiga klassrum finns här en länk till Eva Noréns avhandling om flerspråkiga klassrum. Länk till Skolverkets stödmaterial Särskilt begåvade elever. Zombie apocalypse with GeoGebra. Article on geometry and number theory. Två länkar till Erland Runelids
Till artikeln om strukturerad problemlösning av Margareta Engvall och Susanne Kreitz–Sandberg finns här en utökad referenslista. Artikeln om imaginära dialoger är ursprungligen publicerad i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten, en tidskrift som rymmer mängder av intressant material för den som inte låter sig hindras av det norska språket. Många artiklar är dessutom fritt tillgängliga. Problemavdelningen i
I förra numret återpublicerades artikeln Samtalsmiljöer av Edward Silver & Margaret Smith, den första i en serie av fyra. Dessa artiklar finns nu samlade och finns fritt tillgängliga. Vi rekommenderar er som går vidare med matematiklyftet att ta upp artiklarna för kollegiala samtal. Här finner du Samtalsmiljöer.. Omslagsbilden till detta nummer är gjord av Gabriele
Artikeln Samtalsmiljöer av Edward Silver & Margaret Smith är den första i en serie av fyra. De är nu samlade och finns här fritt tillgängliga. Vi rekommenderar er som går vidare med matematiklyftet att ta upp artiklarna för kollegiala samtal. Här finner du artikelsamlingen.Till artikeln Rosettfönster finns här tre förslag på arbetsuppgifter. Länkar till artikeln
Reportaget Broar är en förkortad version av ett mer utförligt reportage från en förskola i Skövde. Inom kort kommer du att på NCM:s sida för förskola att kunna fördjupa dig i ett tematiskt och långsiktigt arbete som hämtar drivkraft från barnens egna idéer och dokumentation. Titta in här om ett par dagar.Problemavdelningens lösningar kompletteras med
På sidan 6 finns en ruta med en fråga om bråk. Lars Mouwitz har svarat, bland annat med att ta i begreppet mediant. För den som vill läsa mer om vad det är finns här två Nämnarenartiklar: DPL – Utmanande problem med procedurer En annan addition och Stern-Brocots trädTina Edners artikel Multiplicera och dividera med
Ann Heirdsfield Att knyta forskning till praktik – huvudräkning och taluppfattning Denna artikel med ursprung i Australien redovisar ett projekt där en forskare, författaren, och två lärare samarbetade. De använde resultat från forskning och omsatte det till konkret klassrumspraktik med syfte att eleverna skulle utveckla huvudräkningsstrategier och en god taluppfattning. Barbro Grevholm Begrepp i
Linda Mannila, Mia Peltomäki & Ralph-Johan Back Erfarenheter av strukturerade härledningar i undervisningen Artikeln Strukturerade härledningar ökar förståelsen i Nämnaren 2010:3 beskriver principerna bakom strukturerade härledningar, ett sätt att presentera beräkningar och bevis. I denna uppföljande artikel beskrivs hur metoden har använts i undervisningen och vi får ta del av resultat från några studier
Flera lösningar på ett problem – den japanska metoden Yoshinori Shimizu Japanska matematiklärare organiserar ofta en hel lektion kring ett fåtal problem och med fokus på elevernas olika lösningar. I den här artikeln ges en översikt över hur lärare i Japan undervisar i matematik med hjälp av problemlösning men även en bild av hur
Nämnaren nr 3, 2013 Föräldrars betydelse för förskolebarns matematiklärande Elisabet Doverborg Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. I sin lek strävar de efter att upptäcka och förstå sin omvärld. För att ge föräldrar idéer och uppslag om hur de kan stödja och utmana sina barn att upptäcka den matematik som finns i deras vardag
Nämnaren nr 2, 2013 Barn möter matematik i leken Anna Kärre I artikeln ger en förskollärare exempel på hur hon och hennes kollegor använder barnens spontana lek för att uppmärksamma dem på matematik genom att ställa nyfikna och utmanande frågor. Att fånga dessa tillfällen, utan att ha planerat för dem i förväg, krävs kunnande om
Nämnaren nr 1, 2013 Vad finns i nr 1? Matematik för förskolebarn – idéer och material från Norge I Trondheim finns NCM:s norska motsvarighet, Natsjonalt senter for matematikk i opplæringen, www.matematikksenteret.no. Här tittar vi närmare på vad som finns under webbplatsens flik Barnehage. Förutom information om ’Rammeplan for barnehagen’, motsvarigheten till vår Lpfö 98, finns
Nämnaren nr 4, 2012 Vad finns i nr 4? ”Hej, och välkommen till NCM och Nämnaren!” Peter Nyström NCMs nya föreståndare ger sin syn på matematikundervisning, första tiden på sin nya arbetsplats och hans bild av NCMs roll. Leken i förskolans läroplan Ola Helenius Lek är ett av de mest fundamentala begreppen i förskolans läroplan.
Nämnaren nr 3, 2012 Vad finns i nr 3?Algebra för lågstadiet Åsa Brorsson I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse, att bygga och se mönster. Det handlar också om variabelbegreppet och att använda algebra i
Nämnaren nr 2, 2012 Vad finns i nr 2?Bengt Johansson professor i matematikämnets didaktik Göran Emanuelsson & Lars Mouwitz NCM:s föreståndare har utsetts till Göteborgs universitets förste professor i matematikämnets didaktik. Matematikbiennalen 2012 Den 26–27 januari genomfördes den 17:e matematikbiennalen. Umeå universitet var, första gången i biennalens historia, värd för arrangemanget … Information från NCM
Nämnaren nr 1, 2012 Info: nr 1 Kompletteringar till Nämnaren nr 1Länkar i nr 1 Vad finns i nr 1?Läs våra föregångares debatt i Skolmatematiskt arkiv Sverker Lundin Ett historiskt perspektiv på undervisning kan ge oss en djupare förståelse för vår roll som lärare. De frågor som diskuteras idag, däribland lärobokens roll, förståelse kontra färdighet
Nämnaren nr 4, 2011 Info: nr 4 Kompletteringar till Nämnaren nr 4 Om omslagsbilden Länkar i nr 4 Vad finns i nr 4? Information från NCM: Lokalisera i förskolans läroplan Görel Sterner En grundläggande idé som varit central för människans överlevnad är att kunna orientera sig. Vi orienterar oss i omgivningen i förhållande till vår
Nämnaren nr 3, 2011 Info: nr 3 Extramaterial kopplat till numret Fermiproblem Om omslagsbilden Länkar i nr 3 Vad finns i nr 3?På kurs med nya planer Ola Helenius & Anette Jahnke Förskolan har fått en uppdaterad läroplan, grundskolan nya kursplaner och gymnasieskolan nya ämnesplaner i matematik. Innehållet är huvudsakligen bekant från de föregående dokumenten,
Nämnaren nr 2, 2011 Info: nr 2 Extramaterial kopplat till numret Om omslagsbilden Länkar i nr 2 Vad finns i nr 2? Det handlar om mönster Anette Jahnke Olivias klänning Cecilia Nyström Barnen i en förskoleklass har utvecklat sin uppfattning om mönster. Från att se mönster som enbart dekoration har de fått hjälp att
Nämnaren nr 1, 2011 Info: nr 1 Extramaterial kopplat till numret Om omslagsbilden Länkar i nr 1 Vad finns i nr 1? Det handlar om symmetri Anette Jahnke Här ges en inledande presentation till en grupp artiklar i detta nummer som behandlar symmetri och hur vi kan arbeta med det i klassrummet. Vi får också
Nämnaren nr 4, 2010 Info: nr 4 Extramaterial kopplat till numret Om omslagsbilden Länkar i nr 4 Vad finns i nr 4? Information från NCM: Ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Anette Jahnke Regeringen fastställde den 1 oktober 2010 en ny läroplan, Lgr11, som träder i kraft höstterminen 2011. Bakgrunden till förändringarna ligger i
Nämnaren nr 3, 2010 Info: nr 3 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Perre Länkar i nr 3 Vad finns i nr 3? Hur diskuterar du egentligen med dina elever? Stefan Löfwall I boken How to solve it presenterade George Pólyas sina idéer om problemlöning. Han gav där råd som ofta sammanfattas i fyra steg: förstå
Nämnaren nr 2, 2010 Info i nr 2 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Blockering Länkar … … i nr 2 Rättelse I artikeln ”10 sätt att göra bråk levande” har det smugits in ett fel. På sid 41, åttonde raden, jämförs bråken 3/8 och 5/8, det ska i stället vara 3/7 och 5/8. Vad finns
Nämnaren nr 1, 2010 Info i nr 1 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Laterna Länkar … … i nr 1 Vad finns i nr 1? Är den svenska skolan bara bäst i Sverige? Peter Nyström Sverige deltog 2009 i den internationella jämförelsestudien TIMSS advanced. Vi får här ta del av resultatet och en diskussion om
Nämnaren nr 4, 2009 Info i nr 4 Extramaterial kopplat till numret Kommentar till problemavdelningen Till problem 3625 har upptäckts ännu en lösning av Mikael Hansson. En annan variant till operationen a@b är 2ab+1. Omslagsbilden: Krill Länkar … … i nr 4 Vad finns i nr 4? Matteväskan – ett sätt att arbeta med föräldrasamverkan
Nämnaren nr 3, 2009 Info i nr 3 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Radiolarier Länkar … … i nr 3 Vad finns i nr 3? Kunskapsöversikterna J. Boesen, G. Sterner, I. Lundberg, G. Dippe Här ges en kort presentation om två av de fem forskningsbaserade kunskapsöversikter som tagits fram på NCM. Områdena behandlar dyskalkyli och
Nämnaren nr 2, 2009 Info i nr 2 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Ormbunkar Länkar … … i nr 2 Vad finns i Nämnaren nr 2? TIMSS 2007 – en djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper Per-Olof Bentley Här får den artikel om svenska elevers prestationer i TIMSS 2007 som publicerades i förra numret av Nämnaren
Nämnaren nr 1, 2009 Info i nr 1 Extramaterial kopplat till numret Rättelse I Anette Jahnkes artikel har upptäckts ett skrivfel i formlerna på s 56. Ladda ner ny version här. På grund av ett tekniskt missöde har den gula markeringen fallit bort i bilden på sidan 46 i artikeln ”Matematik och det nya medialandskapet”.
Nämnaren nr 4, 2008 Info i nr 4 Tryckfelsnisse i adventskalendern Extramaterial kopplat till numret Länkar … … i nr 4 Vad finns i Nämnaren nr 4? Bengt Johansson hedersdoktor i Uppsala Göran Emanuelsson NCM:s föreståndare promoveras 23 januari 2009 till hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet. Vad betyder orden? Om några terminologiska glädjeämnen och
Nämnaren nr 3, 2008 Info i nr 3 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Trumpet Länkar … … i nr 3 Rättelse I artikeln ”Även mästare kan fela” har det smugits in ett fel. I första stycket under rubriken ”Ett långt kliv framåt i tiden” står det i parentesen 8,2 i stället för 7 enheter. Det
Nämnaren nr 2, 2008 Länkar … … i nr 2 Info i nr 2 Artiklar kopplade till numret I Olof Magnes artikel inbjuds du till debatt kring målen i årskurs 3. Läs inläggen… Omslagsbilden: Orgel Vad finns i Nämnaren nr 2? Matematik och slöjd Lena Trygg Matematikämnet kan, i olika omfattning, samverka med alla övriga
Nämnaren nr 1, 2008 Vad finns i Nämnaren nr 1? Se innehållsförteckning i artikeldatabasen …Länkar … … i nr 1
Nämnaren nr 4, 2007 Vad finns i Nämnaren nr 4? Se innehållsförteckning i artikeldatabasen …Länkar … … i nr 4 Tryckfelsnisse … … har varit framme. På sidan 38, högerspalten, har en 4 blivit en 3. Vi ber om ursäkt! Hämta en korrekt version …
Nämnaren nr 3, 2007 Vad finns i Nämnaren nr 3? Se innehållsförteckning i artikeldatabasen …Länkar i nr 3 …
Nämnaren nr 2, 2007 Vad finns i Nämnaren nr 2? Se innehållsförteckning i artikeldatabasen …Länkar Klickbara webblänkar från nummer 2 … Rättelse I problemavdelningens problem nr 3417 har det insmugit sig en felaktighet …
Nämnaren nr 1, 2007 | Vad finns i nr 1? || Länkar i nr 1 | Nr 1 info || Mer om Nämnaren nr 1 − brev till våra läsare |
Nu i din brevlåda! Vad finns i nr 3? Länkar i nr 3 Nr 3 info Kängurun på Skolforum … Konstnären vars verk pryder omslaget på Nämnaren nr 3 heter Dail Behennah. Se fler av hennes konstverk … Du vet väl att Uppslaget, Problemavdelningen och Dialoger om problemlösning från detta och tidigare nummer finns
