Meningsfull statistik
Lena Landgren
Statistik kan göras meningsfull redan i förskolan. Författaren presenterar ett praktiskt problem som förskolebarnen löste tillsammans genom att bygga stapeldiagram. Pedagogens medvetna felsvar användes för att skapa lärtillfällen.
Vårt arbete med Tänka, resonera och räkna i förskoleklass
Lena Wiklund
Genom ett strukturerat arbetssätt med sex undervisningsfaser skapas förutsättningar för förskoleklassens barn att utveckla sitt intresse för matematik. Avgörande delar handlar om barnens pararbete, hur de dokumenterar sitt arbete, lärarens observationer och hur det konkreta arbetet följs upp i samtal.
Kängurutävlingen
Varför är detta rätt och varför är detta fel?
Stian Tømmerdal
Inför Kängurutävlingen sker ett samarbete mellan det norska matematikcentrat i Trondheim och NCM. Samsynen på matematikundervisning i allmänhet och problemlösning i synnerhet är stor. Så även om termer och begrepp uttrycks lite olika i de norska och svenska läroplanerna är tankegångar och idéer samstämmiga. Följande text finns publicerad i Tangenten 2022:3 och presenteras här översatt och bearbetad till svenska förhållanden av Nämnarens redaktion.
Sagt & gjort: Halvfullt eller halvtomt?
Ett matematiskt samtal i förskolan
Rimma Nyman
Begreppen hälften och dubbelt kommer in i bilden redan på förskolan. Samtalet som den här texten handlar om mellan en pedagog och några förskolebarn fokuserar på begreppet halv, med vatten som konkret utgångspunkt för samtalet.
Att undervisa utifrån Shanghai-traditionen
Om addition med tal i bråkform
Pernilla Mårtensson, Robert Gunnarsson, Ming Fai Pang & Arthur Lee
Författarna beskriver fyra principer som kan leda till att matematikundervisningen ger elever goda förutsättningar för lärande. Principerna illustreras genom en lektion i årskurs 5 på en skola i Shanghai. Eleverna ska ta steget från att addera liknämniga bråk till att addera bråk med olika nämnare.
Språkspalten: Mattespråket
Anna Teledahl
Är matematik ett universellt språk? Kan matematik användas för att kommunicera med människor i andra länder och kulturer? Eller rent av med andra varelser och världar? Vad är det för “mattespråk” man i så fall måste lära sig? Hur lär man sig det?
Uppslaget: Blockmodellen
Cecilia Christiansen & Doris Lindberg
Singapore, det lilla östasiatiska landet, är återkommande bäst i de internationella studierna TIMSS och PISA. Det är anledningen till att vi intresserat oss för Blockmodellen enligt Singaporematematiken. Blockmodellen är ett mycket kraftfullt verktyg som hjälper eleverna att visualisera och förstå textuppgifter. Bilden, som det matematiska problemet översätts till, hjälper eleverna att se lösningen, minimera missuppfattningar och avlasta arbetsminnet.
Uppslaget – Blockmodellen
Lärartankar: Tänkandets skönhetsglädjekraft
Russell Hatami
”Det matematiska skapandets uppkomst är ett problem som i hög grad borde intressera psykologen. Det är den verksamhet där den mänskliga intelligensen tycks hämta minst från den yttre världen, där den verkar eller tycks verka enbart av sig själv och på sig själv, så att vi under studiet av det geometriska tänkandets process kan hoppas på att finna det väsentliga i den mänskliga intelligensen.” Henri Poincaré
Det hävdas att matematiken bör undervisas med hjälp av konkret material – det är utmärkt! Samtidigt pratas det mycket om konkretisering, men vad innebär konkretisering egentligen? Är det en process som liknar lärprocessen i matematikinlärning?
Modellering av elproduktion
Jöran Petersson
Den här vintern är elpriser en fråga som berör hela samhället. Då kan man passa på att göra statistiska modelleringar i klassrummet och diskutera hur matematik kan användas som argument för olika politiska beslut.
Månssons mannar
Theodorus kvadratrotspiral
Klas Lunderup
Författaren beskriver hur kvadratrotspiralen konstrueras och inspirerar till matematiska konstverk. Den är enkel att konstruera med bara en linjal och en rät vinkel att börja med.
Vad hände med programmeringen?
Kajsa Bråting, Lennart Rolandsson & Cecilia Kilhamn
Här redovisas resultat från ett fyraårigt forskningsprojekt om implementeringen av programmering i skolans matematikundervisning. Både lärare och läromedel har studerats och resultaten väcker frågor om satsningen varit så genomtänkt som man hade kunnat önska. Vad hände med programmeringen?
Ett algebraiskt verktyg
David Taub
I denna text visar författaren olika intressanta och ibland kraftfulla egenskaper hos ett speciellt algebraiskt uttryck som går tillbaka på kunskapen om stambråk. Här beskrivs hur uttrycket kan fungera som ett algebraiskt verktyg som är användbart vid kluriga problem som förekommer i matematiktävlingar.
Pedagorien News
Korre Latio rapporterar från Pedagorien där elpriserna stiger lika mycket som hos oss
och gör att invånarna diskuterar rättvisa och rimlighet i nya avgifter. De skolgranskande myndigheterna i Pedagorien gör oanmälda besök och elever får mindre angenäma upplevelser av bankväsendet.
Problemavdelningen: Substitutionsproblem
Thomas Lingefjärd
Problemen den här gången är alla tänkta att lösas med substitution – en strategi som används för att göra ett komplext uttryckt mer lätthanterligt. Därför är problemen mest riktade till gymnasiet där komplexa uttryck förekommer. I en substitution används välbekanta symboler för att avlasta hjärnan och låta oss använda välkända metoder som addition och subtraktion.