nr 4, 2010

Om omslagsbilden

Länkar i nr 4

Information från NCM: Ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Anette Jahnke

Regeringen fastställde den 1 oktober 2010 en ny läroplan, Lgr11, som träder i kraft höstterminen 2011. Bakgrunden till förändringarna ligger i kritik av att de nuvarande kursplanerna inte är tillräckligt tydliga.

Information från NCM: Tid och förändring i förskolans läroplan
Anette Jahnke & Görel Sterner

I vår serie med information om den förtydligade läroplanen för förskolan har vi i det här numret valt att lyfta fram arbete med tid och förändring.

Snart, om en minut, nästa år
Camilla Åslund

Vad betyder tid för barn i förskoleåldern? Hur kan vi vidga och utveckla barns förståelse av olika tidsbegrepp? Här beskrivs hur de dagliga samlingarna kring ett konkret årshjul kompletteras med lockande uppdrag från Pippi Långstrump i ett längre temaarbete kring tid.

Snö och andra kristaller
Annika Persson

I förskoleklassen kan barnen få göra intressanta iakttagelser och undersökningar som ger värdefulla erfarenheter att bygga vidare på och fördjupa längre upp i skolåren. Det lekfulla mötet med geometriska former och kopplingen till vackra formationer i naturen väcker förundran och intresse hos barnen. I det här arbetet har snökristaller varit utgångspunkten för ett arbete med geometri där begrepp som linje, spegling, symmetri, polygoner och polyedrar har behandlats.

Matematiklyft i Uppsala
Karin Stacksteg

I Uppsala kommun har genomfört kompetensutveckling i matematik under en rad år. Här presenteras projekten och de tre följande artiklarna ger klassrumsnära exempel på utveckling av geometriundervisningen.

Sex geometrilektioner som gjorde skillnad
Gunilla Essén & Ulla Hägglund

Författarna beskriver och delar med sig av erfarenheter från ett av de projekt som nyligen har genomförts i Uppsala. Utgångspunkten var kursplanens mål i geometri för årskurs 3 och 5.

Geometri på golvet
Torun Paulsson

Deltagande i projekten i Uppsala har påverkat undervisningen genom bland annat nya klassrumsaktiviteter. Här berättar en lärare om ett konkret resultat av kompetensutvecklingen.

Bland medianer och bisektriser
Rosi-Anne Bergling & Erica Lundkvist

För att skapa kontinuitet och progression i geometriundervisningen har en arbetsplan för åk 1–9 tagits fram. Artikelns båda författare har varit projektledare och de har haft hjälp av en arbetsgrupp med lärare som representerar var sin årskurs.

Tolka visualiseringar
Kajsa Bråting

ilken roll kan visualiseringar ha i skolmatematiken? Några elever på gymnasiet tar sig an ett historiskt problem som handlar om att utifrån en visualisering avgöra om den så kallade hornvinkeln existerar och i så fall hur stor den är.

Uppslaget: Tyck till om trianglar

Perlesnor og tom tallinje
Hanne Hafnor Dahl & May Else Nohr

Från Tangenten i Norge har vi fått följande artikel om talföljden, på norska talrekka, och hur man kan arbeta för att utveckla barns taluppfattning. Författarna använder ett konkret material, ”perlesnoret” för att visualisera talföljden och som stöd för elevernas ”inre” talrad.

Räkna på hawaiianska
Ola Helenius

Gestaltningen av ett begrepp kan vara avgörande för förståelsen av dess matematiska innehåll. Med utgångspunkt i ett till synes komplicerat ekvationssystem och hawaiianska räkneord diskuteras hur konkretiseringar och abstraktioner inverkar på hur matematiken uppfattas.

Aktiva elever med interaktiv skrivtavla
Patrik Gustafsson

Responssystem som används tillsammans med interaktiv skrivtavla kan fungera som verktyg för att uppmärksamma missförstånd kring idéer och begrepp. Den direkta återkopplingen från eleverna kan utnyttjas för att effektivt skapa intresse och underlag för matematiska samtal.

Vi har läst

Intensivundervisning
A Pilebro, K Skogberg & G Sterner

I Sundbyberg har några elever som riskerade att inte nå målen i matematik i årskurs 9 erbjudits intensivundervisning under våren 2010. Denna undervisning i matematik, I-ma, innebär att en elev undervisas enskilt en lektion om dagen under en begränsad period. Innehållet är anpassat till den enskilda elevens behov och ges utöver elevens ordinarie matematiklektioner.

Göran Emanuelssonstipendiet 2010

Att göra rika problem rika
Ulrihca Malmberg

Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt för ett examensarbete. Erfarenheter från detta och från klassrumsarbetet har lett till förändrade arbetsformer vid arbete med rika problem.

Kängurusidan
Susanne Gennow

Problemavdelningen