nr 2, 2017

Läs mer om olika Letterbox Club på svenska här, här och här.

Till Pirjo Repos artikel om multiplikation finns kompletterande aktiviteter från Strävorna: 2A Primtal och 7AF Erathostenes såll. Varianter av multiplikationsrutor finner du bland våra matematikpapper.

Till Brunström & Fahlgrens artikel finns här datorbaserade aktiviteter.

Länk till den uppsats som Lisa Valterssons artikel bygger på. Därtill ytterligare litteratur och digitala resurser.

Jo Boaler som skrivit en av de böcker som anmäls i detta nummer har tidigare medverkat i Nämnaren med en artikel om projektorientering som du kan läsa här.

 

Hela skolan hoppade!
Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts
Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.

Vi har läst
Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential

Genom lärarna når vi eleverna
Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång
Pirjo Repo
I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang
Linda Marie Ahl & Ola Helenius
Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs
Mats Brunström & Maria Fahlgren
Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.

Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik
Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

Uppslaget: Grubblor
Per Berggren & Maria Lindroth
Concept cartoons är ett sätt att undervisa där tecknade figurer hjälper eleverna att diskutera kring olika begrepp. I Sverige kallas de för begreppsbubblor, eller varför inte grubblor.

Vi har läst
Arne Engström: Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne
Clifford A. Pickover: 250 milstolpar i matematikens historia. Från Pythagoras till den 57:e dimensionen

Hur vuxna migranter möter matematikämnet
Lisa Valtersson
Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?

Sagt & gjort: Intresserade elever
Gustaf Rodhe
“– Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting.” Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.

Falska vänner, vassa vrår och språkliga fällor
Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
I förra numret diskuterade författarna Bråk och språk. Här tar de upp samspel mellan matematik och språk, både i flerspråkiga och enspråkiga sammanhang. Att matematiska termer hämtas ur vardagsspråket har både sina för- och nackdelar, vilket illustreras med exempel från olika europeiska språk.

Potenser och logaritmer på tallinjen
Jöran Petersson
Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

Anmäl dig som föreläsare till Matematikbiennalen 2018
I januari 2018 arrangerar Karlstads universitet Matematikbiennalen, en nationell konferens med 2 500 deltagare, närmare 100 utställare och 200 föreläsare. Vill du vara en av föreläsarna eller idéutställarna? Då kan du anmäla dig nu!

Kängurusidorna 202
Susanne Gennow & Karin Wallby
Nu är årets tävlingsomgång genomförd och 111 000 elever deltog.

Problemavdelningen 202: Blandad kompott
Ulrica Dahlberg