nr 4, 2016

Litteraturlista till Nämnaren 2016:4

Till Holmberg & Kilhamns artikel om addition med bråk på tallinjen finns här en länk till Learning Mathematics through Representations.

Holländska äggkartonger kan du finna exempel på här. Använd sökordet eier.

Ståhlberg & Sumpters artikel bygger på en uppsats som du finner i sin helhet här.

Till Ahmet & Lingefjärds artikel om parametriska kurvor finns här länkar till Geogebrafiler:
[1], [2], [3], [4], [5] & [6].


Jorryt van Bommels artikel Räkna med ägg har nu kompletterats med en sida om subtraktion, dessutom fritt tillgänglig att läsa här!

Uppslaget
IKT-strävor. Mer material finner du här och här.

Kängurusidan
Geometri – bra för resonemang och problemlösning.
Läs mer här.

Favoritartiklar
Vilken är din favoritartikel i Nämnarens 200 nummer?
Läs om några favoritartiklar >>

 

Nyttan av 200 Nämnaren
Per Berggren & Maria Lindroth
Med anledning av tvåhundranummerjubileet delar två lärare med sig av vad tidskriften Nämnaren betytt för dem.

En sedan hundra nummer aktuell krönika
Torvar Torvarsson
När redaktionen började leta bakåt i Nämnarens utgivning vid planering av detta nummer upptäcktes att nummer 200 hade publicerats redan 1991 i form av en visionär krönika.

Tärningar och astragaler
Per Berggren & Ellinor Isaksson
Här beskrivs en lektion om sannolikheter i förskoleklass där ett spännande arbete växte fram.

Addition med bråk på tallinjen
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn
I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga bråk. Det beskrivna arbetet pågick under en lektion i årskurs 5 och utgick från projekt Reflekterande och matematiserande barn, ROMB.

Räkna med ägg
Jorryt van Bommel
När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte tas för snabbt. Eleverna bör ges möjlighet att också möta halvkonkreta och halvabstrakta representationer. Författaren beskriver hur elever kan utveckla sin taluppfattning genom en äggkartongsmodell.

Mitt extremt begåvade barn
Malin Sjöberg
Att ha begåvade barn kan vara en lycka. Men det är långt från problemfritt att ha ett extremt begåvat barn. Vi får här ta del av en förälders erfarenheter från mötet mellan skolan och hennes extremt begåvade dotter under de första skolåren. Artikeln är den fjärde i serien om matematikundervisning och begåvade barn.

Uppslaget: IKT-strävor
Vad kan digitala verktyg tillföra matematikundervisningen? Vad innebär det för läraren att använda digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilken digital kompetens behövs? Med de frågorna ställda ges exempel på aktiviteter för klassrummet där digital teknik kommer till användning.

Talutrymme och genus
Peter Ståhlberg & Lovisa Sumpter
Till grund för artikeln ligger ett examensarbete där författarna undersökte hur talutrymme i matematikklassrum både ges och tas. En diskussion förs om hur genus påverkar fördelningen av talutrymmet mellan pojkar och flickor.

Ett utforskande arbete kring sydsamisk ornamentik
Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
I denna artikel presenteras en tematisk undervisning kring sydsamisk ornamentik som genomfördes på Åarjel-saemiej skuvle – sydsamernas skola – i Snåsa kommun, Norge. Arbetet har ingått i ett utvecklingsarbete för matematik vid skolan. Med stöd av Bishops aktiviteter betraktar lärare och forskare elevernas arbete. Artikeln är en översättning av den första av två artiklar som tidigare publicerats i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.

Språkväxling
Julia Petersson & Jöran Petersson
Då ord och fraser i ett språk inte helt motsvaras av ord och fraser i ett annat blir språkväxling mer än en terminologiväxling. Språkväxling öppnar för idéutbyte. Artikelförfattarna som är lingvist respektive matematikdidaktiker förenar här sina intresseområden i en internationell utblick.

Sambedömning av nationella prov är kompetensutveckling
Camilla Johansson & Caroline Lundell
Författarna beskriver sambedömning som en utvecklande resa för lärarna i Mariestads kommun. Efter en start för några år sedan som inte togs emot helt positivt av alla har kompetensutvecklingen lett till att lärarna inte vill gå tillbaka till det tidigare ensamarbetet med att rätta och bedöma de nationella proven.

Ex Oriente lux
Bengt Ulin
Matematikens kulturhistoria är en närmast outtömlig källa att ösa ur. Här tar Bengt Ulin oss med till Mesopotamien, sin tids föregångstrakt för vetande och skrift. Kilskriften som användes kodades av för bara 200 år sedan – av en gymnasielärare!

Parametriska kurvor
Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
Geogebra är ett så kallad dynamiskt geometriprogram och uppfattas kanske som ett program för främst geometri. Men Geogebra kan användas för alla delområden inom matematik. Här undersöks kurvor uttryckta i parametrisk form.

Kängurusidorna 200: Geometri – bra för resonemang och problemlösning
Geometriproblemen har under årens lopp alltid haft relativt låg lösningsfrekvens och så var fallet även på flera av årets uppgifter. Eftersom vi vet att många har svårt med dessa problemen är vi angelägna att varje år erbjuda flera sådana som ni kan arbeta med i klassen efter tävlingen.

Om Nämnarens adventskalender 2016

Problemavdelningen 200: En återblick på hundra problematiska nummer