Matematik med elefantsången
Lena Landgren
Elefantsången är en sång som ofta sjungs på förskolan, kanske med syfte att lära barnen matematik. I den här artikeln benar författaren ut vilken matematik som kan göras synlig genom sången.
Brygga kaffe – ett matematiskt samtal om uttryck, samband och formler
Rimma Nyman
Författaren återberättar ett långt samtal med elever i årskurs 1. De diskuterar vilket samband som finns mellan rätt mängd vatten och antal mått kaffe för att det ska bli ett gott starkt kaffe – och hur det kan uttryckas matematiskt.
Bokstäver som obekanta tal
Lärartankar: Gripa och begripa begreppet
Eva-Stina Källgården
Det finns många elever som lätt lär sig utantill, som lätt kommer ihåg. För dessa är matematikboken oftast uppskattad både av lärare och elever. Men några elever har svårt att lära sig utantill och glömmer lätt även om de tränar hårt. De vill förstå först och träna sedan. Det är då viktigt att eleven kan uppfatta ett begrepp på sin nivå och därifrån också kunna beskriva och använda det.
En särbegåvad matematikelev
Rianne Jeroense
Författaren bygger vidare på Nämnarens artikelserie Mattetalanger. Här får vi inblick i en specialpedagogs första möte med en särbegåvad elev redan på förskolan, och hur arbetet med honom sedan har utvecklats.
Läs mer om Mattetalanghäftet här
Spel som läxa – med eller utan dator
Jöran Petersson
Spel kan vara en källa till både nöje och inlärning, men ska de fungera optimalt som läxa i matematik behöver de väljas med omsorg. Författaren visar en tabell som lärare kan använda som utgångspunkt för beslut om lämpliga spel.
Tux math
Ett förslag på spelsida där det finns drillspel
Matematik med en kortlek
Lasse Berglund
En vanlig kortlek kan ge inspiration till många intressanta problem och matematiska upptäckter. Här visar författaren bland annat hur ett enkelt korthus kan vara en ingång till rekursiva mönster, ekvationssystem och matriser, och kopplar dessutom detta till programmering i Python.
Uppslaget: SCHACK MATTE
Anders Månsson
Schack har under senare tid fått ett nytt uppsving, kanske tack vare flera nyproducerade filmer och serier om schack. Denna trend är värd att fånga upp i skolan!
Uppslaget 218 – SCHACK MATTE
Anders föreläser i “Mathematics for teacher students” med innehåll som många av Nämnarens läsare känner igen från tidigare artiklar.
Språkspalten: Matematikord på 26 olika språk
Cecilia Kilhamn
I skolan måste vi göra allt vi kan för att stötta de elever som kommer hit med ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är varje matematiklektion en dubbel ansträngning där de ska lära sig både svenska och matematik. Som en liten hjälp till såväl lärare som elever och deras föräldrar har Skolverket initierat arbetet med en ordlista för matematikklassrummet. Det var med stor glädje som jag tog mig an att leda projektet och har under det gångna året samarbetat med 50 fantastiska översättare runt om i landet.
Ett ramverk för progression
Linda Marie Ahl & Ola Helenius
Författarna presenterar ett ramverk som lärare och studerande kan använda då de vill se närmare på hur progressionen i begreppsutveckling ser ut i matematikläromedel. I följande artikel Läroboksbråk beskriver en lärarstuderande hur hon har använt ramverket i sitt examensarbete.
Litteraturlista
Ett ramverk för progression
Läroboksbråk
Johanna Hedlund
I sitt examensarbete analyserade författaren fem läroböcker med hjälp av det ramverk som finns beskrivet i den föregående Nämnarenartikeln Ett ramverk för progression. Eftersom tal i bråkform är ett kritiskt område för många elever gjordes begränsningen till det området.
Referenslista
Johanna Hedlunds exjobb
Djupare matematik med elementära metoder
David Taub
Genom att tänka lite djupare kring ett till synes ganska enkelt taluppfattningsproblem kan elever redan i årskurs 7 ges möjlighet att föra algebraiska resonemang och utveckla sin förståelse för tal i bråkform.
Vi har läst: Matematikvejledning i gymnasiet – anvendelse af teori i praksis.
Linda Marie Ahl
Lärartankar: Komplexa jämna kvadrater
Håkan Lennerstad
Vad sjutton gör studenterna? Jag sitter och rättar tentor och ser hur studenterna har försökt lösa den komplexa ekvationen z2 = ¾ + i. Många skriver z = ± √¾ + i och tappar då genast poäng, för man bör inte skriva rötter av komplexa tal. Men sedan lyckas flera ändå med att räkna ut att ¾ + i = ((2 + i)/2)2 med någon sorts kvadratkomplettering som jag inte sett förut. Och de får fram rätt svar. Vad pågår? Jag kunde inte släppa det!
Problemavdelningen 218 – Problem med spel
Ulrica Dahlberg
I detta nummer av Nämnaren handlar några av artiklarna om spel. Då vi precis avslutat arbetet med årets Kängurutävling fick vi inspiration därifrån till problem som rör spel, turneringar och antal vunna eller insamlade poäng.
