nr 3, 2013

Nämnaren nr 3, 2013
		Föräldrars betydelse för förskolebarns matematiklärande Elisabet Doverborg Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. I sin lek strävar de efter att upptäcka och förstå sin omvärld. För att ge föräldrar idéer och uppslag om hur de kan stödja och utmana sina barn att upptäcka den matematik som finns i deras vardag har broschyrerna Barn och matematik arbetats fram. Kommunikation – mål och medel i undervisningen Maria Hilling-Drath Artikelförfattaren berättar här om vilken betydelse såväl den muntliga som den skriftliga kommunikationen i klassrummet har för elevernas lärande. Vi får här ta del av hennes arbete i årskurs 6. Sagt & gjort: Nämnarens adventskalender – ett roligt sätt för eleverna att träna problemlösning Linda Persson På Kyrkebyskolan i Arvika använder vi NCM:s adventskalender för att sporra eleverna att träna problemlösning. Arbetssätt med fokus på elevers möjligheter Maria Forss Matematikundervisningen ska kännas angelägen, vara varierande och kommunikativ. I artikeln beskriver en lärare hur hon utifrån dessa grundpelare ger eleverna förutsättningar att bygga matematiskt självförtroende och intresse för matematik. Matematiska modeller och modellering – vad är det? Jonas Bergman Ärlebäck Vad är en matematisk modell? Vad innebär modellering? Denna artikel tar sig an dessa frågor, problematiserar begreppen och undersöker hur de förhåller sig till angränsande begrepp som tillämpningar och problemlösning. Kreativ matematik i skolträdgården Titti Wennström ”En inspirerande utomhusmiljö på en skola är lika viktigt som inomhusmiljön”, skrev författaren i sitt examensarbete. Nu har hon fått möjlighet att i samarbete med andra anlägga en skolträdgård där matematiken får ta stort utrymme. Här delar hon med sig av sina erfarenheter. Uppslaget 187: Två konstiga klockor Vi har läst 187 Surfplattematte – erfarenheter och möjligheter G Majgaard, M Misfelt & A Rønne Denna artikel om läs- och surfplattor i matematikundervisningen kommer ursprungligen från Nämnarens danska syskontidskrift Matematik 2013:3. Logikens nyckfullhet Pesach Laksman Det finns logiska resonemang som vid en närmare analys visar sig vara felaktiga. I artikeln ges exempel från sannolikhetsläran där elever kan få uppleva känslan av att det som först verkade helt uppenbart faktiskt inte är det. Resonemangsförmågan sätts också på prov när de undersöker vilka personer i en slumpvis grupp som är födda samma veckodag. Strövtåg: Garnmaskor i matematiken Lena Trygg Slöjd och matematik var mina favoritämnen i skolan och när det sen blev möjligt att söka tvåämnesutbildning till textil- och matematiklärare var yrkesvalet givet. Många år senare, närmare bestämt 2006, fick jag möjlighet att åka på en Bridgeskonferens i London. Jag har många kvarstående minnen från både föreläsningar och utflykter. Ett minne som dröjt sig kvar är arkitekternas berättelse om varför det kända landmärket Swiss Re Tower ser ut som det gör. Variation i folkhögskoleton Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat sin undervisning. Här ger de en inblick i sitt arbete, som kan inspirera i alla skolformer och elevåldrar. En lärarutbildare korsar sitt spår Krister Larsson En kort tid efter att ha trappat ner från ett långt engagemang som lärarutbildare återkommer artikelförfattaren från sin pension till ett riktigt klassrum med riktiga elever. Detta är hans vittnesmål från det mötet. Problemavdelningen 187 Kängurusidan 187 Skugga kollega Johanna Thuvesson Pengar från Matematiksatsningen möjliggjorde en fortsatt satsning på kompetensutveckling i Genarp. Genom samarbete och matematikdidaktiska samtal är matematiklärarna på god väg att både utveckla sin nuvarande matematikundervisning och att ha tankar om hur det ska fortsätta framöver.