nr 4, 2024

Inledaren

Hur många blad har ett träd?

Lena Ekenkrantz

Här beskrivs hur eleverna i en andraklass försöker räkna det som inte låter sig räknas. Problemet fascinerar barnen och ger dem utlopp att på egen hand och gruppvis fundera över olika metoder och möjligheter. Även andra klasser rådfrågas.

Fermiproblem

Nobelpristagaren Enrico Fermi har fått ge namn åt en sorts problem som han fann mycket givande att arbeta med som fysiker och som också visar sig ha stor potential i skolans matematikundervisning.

Om Fermiproblem

Hur många katter finns det på Hasslö?

Ing-Marie Karlsson & Ulla Petersson

Hitta ett nästan olösbart problem – ställ en fråga – och låt eleverna utifrån detta utveckla sin problemlösningsförmåga. Elever i Fk–6 löser ett fermiproblem och resonerar kring sina lösningar.

Att uppskatta myggor

Bo Nordell

Det är allmänt känt att det finns gott om mygg i Norrbotten, särskilt under sommaren. Men, hur många finns det? Finns det lika många kilo mygg som kilo människor? Artikeln handlar om rimlighetsbedömning och storleksuppskattning.

Fågelskit

Hans-Uno Bengtsson

Vi använder matematik i många olika sammanhang i vardagen, ibland nödvändiga och ibland endast för att vi är roade och intresserade. Ofta gör vi sannolikhetsbedömningar av olika slag.

Om årets adventskalender

Sagt & gjort: Från -36 °C till +24 °C på en termin. Ett undersökande arbete i förskoleklass

Caroline Jonasson

”Vår lilla skola i en by i Umeå kommun har elever i årskurserna F–2 och jag är lärare i förskoleklassen. Att följa årstidsväxlingar och skapa förståelse för hur vädret förändras under året är en del i det centrala innehållet vi har att förhålla oss till och att visa hur matematik kan användas i vardagen är ett annat. Elevernas intresse ska ligga till grund för arbetet och det är mitt uppdrag att utmana och inspirera dem till nya upptäckter och kunskaper.”

Punkter som visar både läge och spridning

Karin Landtblom & Lena Nilsson

Unga elevers första möte med diagram är ofta i form av staplar som exempelvis kulor på snören som visar hur många tänder de har tappt. Genom att föra in punktdiagram kan eleverna genom samtal få börja bekanta sig med statistiska begrepp som lägesmått och variationsbredd.

Etiskt medveten problemformulering

Jöran Petersson

I artikeln ges några exempel på matematisk modellering som anknyter till definitioner i TIMSS och PISA. Några sammanhang som PISA har kategoriserat när de gör uppgifter är arbetsliv, naturvetenskap, samhälle och personligt.

Språkspalten: Vardagsorden i matematiken

Göran Fagerström

”I femton år har jag gett mattestöd en dag i veckan på en folkhögskola som Stockholms Stadsmission är huvudman för. Jag är volontär där och under mattelektionerna sitter jag oftast utanför klassrummet med en enda elev och blir som en personlig tränare – en PT. Då påminns jag ständigt om hur viktiga ord är för att förstå begrepp.”

Uppslaget: Många bäckar små

Cecilia Kilhamn

Pengar ligger till grund för det mesta i dagens samhälle. Eftersom eleverna inte möter konkreta pengar i sitt vardagsliv behöver skolan erbjuda aktiviteter där pengars värde diskuteras och där eleverna kan lära sig om utgifter och inkomster. Den här aktiviteten utgår från utgifter som eleverna har eller kan ha, även om de själva aldrig ser eller hanterar pengarna de betalar med.

Många bäckar små

Klart som kristall att varje flinga är unik

Karin Bojs

I Nämnaren nummer 4, 2010, beskrev Annika Persson hur en förskoleklass i Södertälje arbetade med kristaller och då utgick från snökristaller. I en artikel i DN i december skrev vetenskapsredaktör Karin Bojs om professor Kenneth Libbrecht från Caltech i USA som ägnat en stor del av sitt arbetsliv åt just snökristaller. Nämnaren har fått DN:s tillstånd att återge denna artikel.

Att yrkesanpassa matematiken inom vuxenutbildningen

Linda Jarlskog & Elisabet Bellander

Författarna har utvecklat en metod för att färga in A-spåret i matematik mot olika yrkesinriktningar. I artikeln beskrivs metoden samt förslag på hur den kan utvecklas. Vuxenspecifika utmaningar med att yrkesanpassa A-spåret diskuteras. Avslutningsvis presenterar artikelförfattarna idéer om hur de vill gå vidare.

Pedagorien News November 2024

Korre Latio

Sedan OS har det förts en diskussion i landet om antal sidor i ett nytt kantigt bordtennisracket. Pedagoriens utsände reporter Korre Latio har undersökt saken närmare.

GeoGebra Tips #3 Använd tangentbordet

Jonas Hall

”Arbetet med GeoGebra blir mycket lättare om du lär dig de här tangentbordskommandona.”

Månssons mannar Universums konstanter

Va´tusan ska man med Can/m till?

Lasse Berglund

När elever säger sig “fatta nada” kan det vara bra att både kunna ge konkreta exempel där matematiken spelar en viktig roll och att själv påminna sig om hur det känns när man inte riktigt hänger med och förstår ett innehåll. I artikeln är det kopplingar till musik som kan ge idéer om nyttan med matematik.

Kängurusidan

Ulrica Dahlberg

Årets internationella kängurumöte hölls i slutet av oktober i Santos i Brasilien. Deltagarna från över 100 länder hade som vanligt förberett sig genom att skicka in förslag på nya problem till 2025 års Kängurutävling.

Kängurusidan

Stipendier

Nämnaren publicerar ibland artiklar som har sitt ursprung i att författarna, ofta yrkesverksamma matematiklärare, har genomfört ett undersökande arbete med stöd av medel från en stipendiefond. Här berättar vi om några stipendier vars syfte är att på olika sätt stödja utveckling av matematikundervisning.

Färsk forskning: Matematik i barnlitteratur

Rimma Nyman

Kan man använda barnböcker för att lära matematik? Ja, studier visar att skönlitteratur och bilderböcker i matematikundervisningen kan vara en inspirerande metod för att engagera elever och koppla matematiska begrepp till elevnära situationer. Det gäller särskilt i yngre åldrar. Skönlitteratur kan också bidra till ökat matematikintresse och förståelse för matematikens betydelse i samhället. Här följer några sätt att ta vara på skönlitteratur i matematikundervisningen.

Lärartankar med Hans-Gunnar Liljenvall

”I matematiken saknas genvägar – det krävs arbete och åter arbete”

Det är rubriken till en artikel Dag Jonsson skrev 2012 i antologin ”Grundskolan 50 år”. Han arbetade som universitetslektor i matematisk statistik vid Uppsala universitet och är känd för sitt engagemang och ordförandeskap i SMT, skolornas matematiktävling. Han pekar på att kunskaperna i geometri radikalt försämrats från mitten av 90-talet.

Problemavdelningen: Fermiproblem

Denna problemavdelning är annorlunda jämfört med hur den brukar se ut. I detta nummer återpublicerar vi några artiklar som handlar om Fermiproblem. Läs gärna dem först om du inte är van vid att låta dina elever arbeta med sådana problem.

Fermiproblem

 

 

Redaktion

Cecilia Kilhamn

Lena Nilsson

Ansvarig utgivare

Peter Nyström