Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Kritisk granskning i statistik
2025 nr. 2 s. 23
Denna artikel ger exempel på vad kritisk hållning i statistisk läskunnighet kan vara från lågstadium till gymnasium med och utan digitala verktyg.
Jöran Petersson
-
Flest till 100!
2025 nr. 2 s. 19
Alla tal kan primtalsfaktoriseras. Här föreslås en tävling där olika sorters tal får bilda lag och tävla om vilka som blir flest till 100. Kommer primtalen att vinna över andra grupper av tal?
Håkan Lennerstad
-
Tävling: Vår bästa matematiklektion
2025 nr. 2 s. 18
Samtala med dina elever om vad som är en bra matematiklektion och skicka in ett tävlingsbidrag till Matematikbiennalen 2026. Fina priser väntar.
-
Lärartankar: Meningsfull minnesträning
2025 nr. 2 s. 16
Hur minnet fungerar och minnets roll i inlärning är frågeställningar inom kognitionsvetenskap som på sista tiden väckts till liv igen, bannat togs upp i en artikel i Nämnaren 2024:1.Utifrån sin långa lärarerfarenhet reflekterar här Bo Sjöström minnesträning och vad den syftar till.
Bo Sjöström
-
Peder Claessons minnesfond för glädje i matematik
2025 nr. 2 s. 15
Dags att nominera …
-
Kängurusidan: Reflektioner kring årets Kängurutävling
2025 nr. 2 s. 14
I årets tävling deltog över 100 000 elever. Nu finns tävlingsproblemen med både facit och förslag på att arbeta vidare tillgängliga på NCM:s webbplats.
Ulrica Dahlberg
-
Mönster kopplat till kx + m = y
2025 nr. 2 s. 09
I den här artikeln kopplas räta linjens ekvation kx + m = y ihop med mönster och talföljder, både konkret, visuellt och med hjälp av digitala hjälpmedel.
Anne-Marie Wastesson
-
Utforska begreppet vinkel genom programmering
2025 nr. 2 s. 03
I artikeln presenteras två exempel på aktiviteter där programmering i Scratch kan bidra till att ge eleverna en bättre förståelse av det matematiska begreppet vinkel.
Pål-Erik Eidsvig
-
Inledare 234
2025 nr. 2 s. 01
Vacker algebra och tricks med tal …
-
Problemavdelningen: Bråkiga problem
2025 nr. 1 s. 63
Tal i bråkform och bråkräkning är en utmaning för många elever. I följande problem kan elever möta bråk som på olika sätt ger dem möjlighet att vidga förståelsen för bråkbegreppet.
Jenny Karlsson & Annalena Önnhed
ArtikelPDF
-
Klotets volym och area med hjälp av geometriska bevis
2025 nr. 1 s. 60
Elever kan med grundläggande matematik medverka i resonemang som härleder klotets volym och area. Med bilder och modeller går det att åskådliggöra de geometriska bevis som formulerades för ett par tusen år sedan.
Daniel Lindgren
-
Problemlösning med digitala verktyg
2025 nr. 1 s. 55
Författaren hittade ett intressant problem i en Facebookgrupp. Här funderar han på hur elever skulle kunna lösa problemet med hjälp av digitala verktyg.
David Taub
-
Från förundran och utforskande till generalisering
2025 nr. 1 s. 52
När vi på NCM förberedde 2024 års adventskalender, frågade vi mest på skoj Pedram Hatami om han hade en lösning på problem 22. Till vår förvåning berättade han att hans arbetskamrat Ali Ludvigsen hade skrivit en hel artikel om just det problemet – på norska, och nu har vi översatt den.
Ali Ludvigsen
-
Ett oändligt torn av exponenter
2025 nr. 1 s. 47
Här beskrivs en ekvation som det är lätt att fascineras av. Den innehåller inte bara en hel del matematiskt finlir utan också vackra mönster som ligger begravda i dess rötter. Vi tas ut på en resa som börjar i ett torn av exponenter och slutar i fascinerande fraktala mönster.
Christian Azar
-
Generera exempel
2025 nr. 1 s. 43
För att lära sig matematik behöver man få en djup och nyanserad förståelse för matematiska begrepp. Genom att strukturerat låta elever generera exempel och icke-exempel kan deras begreppsförståelse både synliggöras och vidgas.
Emelie Reuterswärd
-
Att undervisa för förståelse
2025 nr. 1 s. 35
Vad innebär det att förstå något och hur genomförs undervisning som leder till förståelse? Författarna redovisar här insikter från ett projekt där de undersöker effekten av retrieval practice, även kallat testbaserat lärande.
Jan Olsson, Maria Larsson & Carina Granberg
-
Vi har läst: Utfordringer og muligheder i gymnasial matematikvejledning – detektion, diagnosticering og intervention
2025 nr. 1 s. 34
Är du matematiklärare och undervisar på gymnasiet eller i senare delen av grundskolan? Är du intresserad av att få veta mer om hur matematikdidaktisk teori kan stödja dig i att utveckla din undervisningspraktik? Vill du vara säker på att den teorin är solid, alltså att det finns forskning som stödjer teorin? Vill du få uppslag och inspiration för hur du kan omsätta teorin i din praktik? Då är detta en bok för dig.
Linda Marie Ahl
-
Uppslaget: Algebraiska uttryck
2025 nr. 1 s. 32
En algebraisk bokstav symboliserar i skolmatematiken alltid ett tal – oftast ett antal. I den här aktiviteten kopplas algebraiska uttryck istället till arean av geometriska former. Eleverna utgår från att studera hur formen ser ut och vilka delar den består av, och beskriver arean med hjälp av algebraiska uttryck.
-
Kängurusidan: Nytt år med nya Känguruproblem!
2025 nr. 1 s. 30
Just nu pågår ett intensivt arbete med den svenska översättningen av årets tävlingsproblem samtidigt som vi förbereder lösningar och Arbeta vidare-förslag inför tävlingsdagen den 20 mars. Vi vill uppmuntra er att använda tidigare års problem året om. Det finns numera en skattkista – cirka 3 000 tävlingsproblem att välja bland.
Ulrica Dahlberg
-
GeoGebra Tips #4: Skapa en interaktiv lektion
2025 nr. 1 s. 29
Jonas Hall
-
Laborativ matematikundervisning – är kanske inte som du tror?
2025 nr. 1 s. 25
Två studenter fick under utbildningen upp ögonen för vad ett laborativt arbetssätt innebär. De undersökte då hur lärare med olika lång tid i yrket ser på laborativ matematikundervisning och användning av pedagogiska material.
Linda Steiner & Jonna Tengström
-
Det är roligt och lite pirrigt
2025 nr. 1 s. 17
I projektet Matteklubben utforskas användning av muntliga presentationer som stöd och bedömning i lågstadiet.
Sven Terlegård & Björn Terlegård
-
Från lek till logiskt tänkande
2025 nr. 1 s. 11
Efter att ha läst Dagmar Neumans Landet Längesen blev Cecilia Christiansen intresserad av strategin transformationer som tas upp i läromedlet. Hon sökte upp Dagmar och fick ett givande samtal som hon här delar med sig av för att göra Dagmars tankar tillgängliga även för andra lärare.
Cecilia Christiansen & Dagmar Neuman
-
Färsk forskning: Elevers självbild i matematik
2025 nr. 1 s. 10
Elevers självbild är grundläggande för framgångsrikt matematiklärande. Begreppet självbild härstammar från psykologin och beskriver uppfattningar om egna förmågor inom ett område. Begreppet innefattar både självuppfattning och självtillit, och används i forskningen för att förstå faktorer som akademisk prestation, motivation och välbefinnande i skolan.
Rimma Nyman
-
Hur lika måste det vara för att vara rättvist?
2025 nr. 1 s. 03
Den här artikeln handlar om möjligheter och utmaningar för barn i åldrarna fyra till åtta år. De fick arbeta med olika fördelningsdilemman och visade då förmåga till både matematiska och etiska resonemang i sina lösningsprocesser.
Helena Eriksson & Carina Nilsson
-
Inledare: Februari 2025
2025 nr. 1 s. 01
Livet är inte rättvist. Vi har nyss fått uppleva att för elever på en skola i Sverige kan livet på ett ögonblick slås i spillror. I sorg möts vi, lärare, elever, skolpersonal. Kala grenar som sträcker sig upp mot en blå himmel får här vara en symbol för vår förtvivlan , men också för den förhoppning vi sätter till att det efter vinter kommer vår, efter mörker kommer ljus.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen: Fermiproblem
2024 nr. 4 s. 63
Denna problemavdelning är annorlunda jämfört med hur den brukar se ut. I detta nummer återpublicerar vi några artiklar som handlar om Fermiproblem. Läs gärna dem först om du inte är van vid att låta dina elever arbeta med sådana problem.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Lärartankar
2024 nr. 4 s. 57
”I matematiken saknas genvägar – det krävs arbete och åter arbete”
Det är rubriken till en artikel Dag Jonsson skrev 2012 i antologin ”Grundskolan 50 år”. Han arbetade som universitetslektor i matematisk statistik vid Uppsala universitet och är känd för sitt engagemang och ordförandeskap i SMT, skolornas matematiktävling. Han pekar på att kunskaperna i geometri radikalt försämrats från mitten av 90-talet.Hans-Gunnar Liljenvall
ArtikelPDF
-
Färsk forskning: Matematik i barnlitteratur
2024 nr. 4 s. 56
Kan man använda barnböcker för att lära matematik? Ja, studier visar att skönlitteratur och bilderböcker i matematikundervisningen kan vara en inspirerande metod för att engagera elever och koppla matematiska begrepp till elevnära situationer. Det gäller särskilt i yngre åldrar. Skönlitteratur kan också bidra till ökat matematikintresse och förståelse för matematikens betydelse i samhället. Här följer några sätt att ta vara på skönlitteratur i matematikundervisningen.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
Stipendier
2024 nr. 4 s. 51
Nämnaren publicerar ibland artiklar som har sitt ursprung i att författarna, ofta yrkesverksamma matematiklärare, har genomfört ett undersökande arbete med stöd av medel från en stipendiefond. Här berättar vi om några stipendier vars syfte är att på olika sätt stödja utveckling av matematikundervisning.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Kängurusidan
2024 nr. 4 s. 50
Årets internationella kängurumöte hölls i slutet av oktober i Santos i Brasilien. Deltagarna från över 100 länder hade som vanligt förberett sig genom att skicka in förslag på nya problem till 2025 års Kängurutävling.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Va´tusan ska man med Ca (upphöjt till) n/m till?
2024 nr. 4 s. 45
När elever säger sig ”fatta nada” kan det vara bra att både kunna ge konkreta exempel där matematiken spelar en viktig roll och att själv påminna sig om hur det känns när man inte riktigt hänger med och förstår ett innehåll. I artikeln är det kopplingar till musik som kan ge idéer om nyttan med matematik.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
GeoGebra Tips #3 Använd tangentbordet
2024 nr. 4 s. 44
”Arbetet med GeoGebra blir mycket lättare om du lär dig de här tangentbordskommandona.”
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Pedagorien News November 2024
2024 nr. 4 s. 43
Sedan OS har det förts en diskussion i landet om antal sidor i ett nytt kantigt bordtennisracket. Pedagoriens utsände reporter Korre Latio har undersökt saken närmare.
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Att yrkesanpassa matematiken inom vuxenutbildningen
2024 nr. 4 s. 37
Författarna har utvecklat en metod för att färga in A-spåret i matematik mot olika yrkesinriktningar. I artikeln beskrivs metoden samt förslag på hur den kan utvecklas. Vuxenspecifika utmaningar med att yrkesanpassa A-spåret diskuteras. Avslutningsvis presenterar artikelförfattarna idéer om hur de vill gå vidare.
Linda Jarlskog & Elisabet Bellander
ArtikelPDF
-
Klart som kristall att varje flinga är unik
2024 nr. 4 s. 34
I Nämnaren nummer 4, 2010, beskrev Annika Persson hur en förskoleklass i Södertälje arbetade med kristaller och då utgick från snökristaller. I en artikel i DN i december skrev vetenskapsredaktör Karin Bojs om professor Kenneth Libbrecht från Caltech i USA som ägnat en stor del av sitt arbetsliv åt just snökristaller. Nämnaren har fått DN:s tillstånd att återge denna artikel.
Karin Bojs
ArtikelPDF
-
Uppslaget: Många bäckar små
2024 nr. 4 s. 32
Pengar ligger till grund för det mesta i dagens samhälle. Eftersom eleverna inte möter konkreta pengar i sitt vardagsliv behöver skolan erbjuda aktiviteter där pengars värde diskuteras och där eleverna kan lära sig om utgifter och inkomster. Den här aktiviteten utgår från utgifter som eleverna har eller kan ha, även om de själva aldrig ser eller hanterar pengarna de betalar med.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Språkspalten: Vardagsorden i matematiken
2024 nr. 4 s. 27
”I femton år har jag gett mattestöd en dag i veckan på en folkhögskola som Stockholms Stadsmission är huvudman för. Jag är volontär där och under mattelektionerna sitter jag oftast utanför klassrummet med en enda elev och blir som en personlig tränare – en PT. Då påminns jag ständigt om hur viktiga ord är för att förstå begrepp.”
Göran Fagerström
ArtikelPDF
-
Etiskt medveten problemformulering
2024 nr. 4 s. 21
I artikeln ges några exempel på matematisk modellering som anknyter till definitioner i TIMSS och PISA. Några sammanhang som PISA har kategoriserat när de gör uppgifter är arbetsliv, naturvetenskap, samhälle och personligt.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Punkter som visar både läge och spridning
2024 nr. 4 s. 15
Unga elevers första möte med diagram är ofta i form av staplar som exempelvis kulor på snören som visar hur många tänder de har tappt. Genom att föra in punktdiagram kan eleverna genom samtal få börja bekanta sig med statistiska begrepp som lägesmått och variationsbredd.
Karin Landtblom & Lena Nilsson
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Från -36 °C till +24 °C på en termin. Ett undersökande arbete i förskoleklass
2024 nr. 4 s. 13
”Vår lilla skola i en by i Umeå kommun har elever i årskurserna F–2 och jag är lärare i förskoleklassen. Att följa årstidsväxlingar och skapa förståelse för hur vädret förändras under året är en del i det centrala innehållet vi har att förhålla oss till och att visa hur matematik kan användas i vardagen är ett annat. Elevernas intresse ska ligga till grund för arbetet och det är mitt uppdrag att utmana och inspirera dem till nya upptäckter och kunskaper.”
Caroline Jonasson
ArtikelPDF
-
Fågelskit
2024 nr. 4 s. 10
Vi använder matematik i många olika sammanhang i vardagen, ibland nödvändiga och ibland endast för att vi är roade och intresserade. Ofta gör vi sannolikhetsbedömningar av olika slag.
Hans-Uno Bengtsson
ArtikelPDF
-
Att uppskatta myggor
2024 nr. 4 s. 08
Det är allmänt känt att det finns gott om mygg i Norrbotten, särskilt under sommaren. Men, hur många finns det? Finns det lika många kilo mygg som kilo människor? Artikeln handlar om rimlighetsbedömning och storleksuppskattning.
Bo Nordell
ArtikelPDF
-
Hur många katter finns det på Hasslö?
2024 nr. 4 s. 06
Nobelpristagaren Enrico Fermi har fått ge namn åt en sorts problem som han fann mycket givande att arbeta med som fysiker och som också visar sig ha stor potential i skolans matematikundervisning.
Ing-Marie Karlsson & Ulla Petersson
ArtikelPDF
-
Hur många blad har ett träd?
2024 nr. 4 s. 03
Här beskrivs hur eleverna i en andraklass försöker räkna det som inte låter sig räknas. Problemet fascinerar barnen och ger dem utlopp att på egen hand och gruppvis fundera över olika metoder och möjligheter. Även andra klasser rådfrågas.
Lena Ekenkrantz
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen: Räkning med Känguruproblem
2024 nr. 3 s. 63
Följande problem är hämtade från kapitlet Räkning i den kommande boken Taluppfattning med Känguruproblem – Problem för grundskolan. Här finns svarsalternativ med, men prova gärna att ge problemen utan dem.
-
Det är räkning med bråk som ger förståelsen
2024 nr. 3 s. 61
”Varför är vi så rädda för bråk?” undrade författaren i en tidigare artikel. Detta bemöttes av Bengt Anderberg i ”Därför bör vi vara försiktiga med bråk.” I följande text hävdar författaren att bråkräkning ger den begreppsmässiga grunden.
Göran Lindahl
ArtikelPDF
-
Ska vi undervisa om bråk?
2024 nr. 3 s. 59
När författaren söker i Nämnarens artikeldatabas efter artiklar med ordet bråk i titeln får hon 24 träffar. Mellan 1976 och 1983 fördes en diskussion om huruvida bråkräkning alls var något skolan skulle ägna sig åt. Titlarna är ganska talande:
Bråkräkning i grundskolan – Behövs det?
Varför är man så rädd för bråk?
Därför bör vi vara försiktiga med bråk
Det är räkning med bråk som ger förståelsenCecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal
2024 nr. 3 s. 55
En tidigare artikel om negativa tal följs upp här. Två modeller för addition och subtraktion av positiva och negativa tal presenteras, båda utprövade i klassrummet. Utgående från dessa modeller går det även att diskutera multiplikation och division av negativa tal.
Ingvar O Persson
ArtikelPDF
-
Att leka fram grundläggande taluppfattning
2024 nr. 3 s. 51
Att spela spel kan vara ett roligt sätt att lära sig. Det gäller dock att tänka igenom både vad lärandeobjektet är och vilka egenskaper spelet ska ha. Med spelifiering som idé går det att designa spel för att ge eleverna tillfällen att lära sig grundläggande taluppfattning med exempelvis kort eller tärningar.
Jöran Petersson
ArtikelPDF