Sök nbas
 

Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.

 

  1. Digitala matematikböcker – AI, gamification och nya utmaningar

    2020 nr. 2 s. 41

    Lärare och forskare beskriver hur de arbetar tillsammans för att lära sig använda och utnyttja digitala läromedel med inslag av artificell intelligens. De upplever att traditionell matematikundervisning utmanas av de nya läromedlen och beskriver både för- och nackdelar med dem.

    Johansson, Leopold, Tallvid, Utterberg Modén & Vestberg
    ArtikelPDF

  2. Underskattade uppskattningar

    2020 nr. 2 s. 36

    I ett pågående forskningsprojekt om numeracitet undersöker författarna elevers olika strategier för att uppskatta antal och storlek. De menar att förmågan att uppskatta är en underskattad förmåga i dagens skola och att det är någonting vi borde ägna mer tid åt redan i lågstadiet.

    Jöran Petersson, Louisa Colliander-Stahl & Judy Sayers
    ArtikelPDF

  3. Uppslaget 214 – Modellering av smittspridning

    2020 nr. 2 s. 32

    I skrivande stund drar en pandemi över världen. Ett nytt coronavirus orsakar infektionssjukdomen covid-19 som i sin tur kan leda till lunginflammation som ibland kan bli mycket allvarlig. Därför har Sverige, liksom nästan alla världens länder, infört restriktioner för hur människor får träffas. Universitet och gymnasieskolor har övergått till distansundervisning och alla uppmanas att hålla sig hemma om man känner sig det minsta förkyld. Samhällslivet har på många sätt avstannat och vården är hårt ansträngd.

    Sverker Lundin
    ArtikelPDF

  4. Biennalrådet presenterar sig

    2020 nr. 2 s. 30

    Matematikbiennalen är en välbesökt konferens som genomförs vartannat år. För att säkerställa att biennalerna fortsätter att arrangeras. och att erfarenheter förs vidare från en arrangör till nästa, finns sedan 1992 ett biennalråd. Här beskrivs organisationen bakom av rådets nuvarande ordförande.

    Yvonne Liljekvist
    ArtikelPDF

  5. Mängdträning på köpet

    2020 nr. 2 s. 25

    Genom att gå från undervisning i programmering på matematiklektionerna till undervisning i matematik genom programmering kan eleverna samtidigt få värdefull mängdträning i tabellkunskaper. I den här artikeln beskrivs hur elever arbetar med programmering och samtidigt tränar multiplikation.

    Eva Björklund
    ArtikelPDF

  6. Språkspalten

    2020 nr. 2 s. 21

    Diskreta tal är inte diskreta

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  7. Förklaringsuppmaningar

    2020 nr. 2 s. 15

    Med hjälp av förklaringsuppmaningar kan elever få stöd i att rikta sin uppmärksamhet mot viktiga aspekter av ett matematikinnehåll då ett nytt begrepp introduceras. Då eleverna i åk 4 diskuterar proportionalitet har de stöd av fyra huvudtyper av förklaringsuppmaningar som författarna beskriver.

    Ida Bergvall, Anneli Dyrvold & Kristina Johansson
    ArtikelPDF

  8. Strövtåg

    2020 nr. 2 s. 11

    Åtta barn delar på nio kakor

    Barbro Grevholm
    ArtikelPDF

  9. Lärartankar

    2020 nr. 2 s. 07

    Mitt möte med Numicon

    Lena Landers
    ArtikelPDF

  10. Matematik på lilla kontoret

    2020 nr. 2 s. 03

    I Nämnarens artikelserie Mattetalanger görs nu ett besök på en förskola. För att tillgodose ett barns behov av betydligt större utmaningar i sitt möte med matematik under gemensamma samlingar i barngruppen utvecklade pedagogerna ett nytt arbetssätt. Förändringarna visade sig även gynna andra barn och finns därför fortsatt kvar på förskolan.

    Maria Ahlgren & Karin Andersson
    ArtikelPDF

  11. Problemavdelningen 213 – Problem med olika baser

    2020 nr. 1 s. 63

    Med tio siffror kan vi skapa oändligt många tal. Men om vi bara har två siffror, 0 och 1, hur många tal kan vi då skapa? Kan vi ha fler än tio siffror i ett talsystem? Hur omvandlar vi mellan två olika talsystem? Fungerar vanlig aritmetik även i andra talsystem än decimalsystemet? Frågorna är vanliga när elever arbetar med positionssystem och talbaser. En lärarstudenten har löst följande problem tillsammans med högstadieelever.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  12. Vi har läst 213

    2020 nr. 1 s. 6

    Matematikundervisning i förskoleklass av Jorryt van Bommel & Hanna Palmér
    Sannolikhet och statistik för lärare av Kajsa Bråting, Håkan Sollervall & Erika Stadler


    ArtikelPDF

  13. Som Pascals triangel – men på direkten

    2020 nr. 1 s. 58

    Två lärare och lärarutbildare med erfarenheter från Sverige, Norge och Iran presenterar här en iransk algoritm för att beräkna binomialkoefficienter. De visar att algoritmen kan vara ett alternativ till användningen av Pascals triangel.

    Russell Hatami & Ali Ludvigsen
    ArtikelPDF

  14. Räkna i en annan bas än tio – utan att fuska

    2020 nr. 1 s. 51

    Minns du hur det var att inte kunna räkna och inte förstå talsystemet? Här beskriver författaren hur ett bassystem är uppbyggt och hur du kan räkna i en annan bas utan att översätta till bas tio som du redan kan. Med hjälp av tallinjer och tiokamrater är det inte så svårt.

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  15. Kängurusidan 213

    2020 nr. 1 s. 50

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  16. Lärartankar: Primtal och Dianas återupprättade heder

    2020 nr. 1 s. 45

    Pesach Laksman
    ArtikelPDF

  17. Pizzan: Del av helhet och del av antal

    2020 nr. 1 s. 44

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  18. Programmering som verktyg för problemlösning

    2020 nr. 1 s. 39

    2019 års mottagare av GE-stipendiet har analyserat läromedel för gymnasieskolan för att se i vilken utsträckning de ger elever möjlighet att lära sig använda programmering som verktyg för problemlösning.

    Mika Forss
    ArtikelPDF

  19. Desmos – en interaktiv plattform

    2020 nr. 1 s. 34

    I föregående nummer av Nämnaren berättade författarna hur de använder onlineverktyget Desmos för att undervisa om räta linjens ekvation. Här ger de en beskrivning av plattformens olika delar och hur de kan komma till användning i matematikundervisningen.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
    ArtikelPDF

  20. Uppslaget 213 – Upptäck olika kägelsnitt med laser

    2020 nr. 1 s. 32

    Efter en artikel i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten

    Tor Hjalmar Johannessen
    ArtikelPDF

  21. Vi kan stå på jättars skuldror

    2020 nr. 1 s. 23

    Gudrun Malmer, den tidiga skolmatematikens Grand old lady har lämnat oss, nästan 100 år gammal. Här berättar Barbro Grevholm på ett personligt sätt om Gudruns långa gärning och starka engagemang i svensk matematikundervisning.

    Barbro Grevholm
    ArtikelPDF

  22. Sagt & Gjort: Nämnarens adventskalender 2019

    2020 nr. 1 s. 21

    Hur ett fel i en uppgift kan ge upphov till oväntade lösningar.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  23. Språkspalten: Från, med och mellan – små ord med stor betydelse

    2020 nr. 1 s. 17

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  24. Strövtåg: Tankar från en lärare som har mer att ge

    2020 nr. 1 s. 13

    Kristina Drageryd
    ArtikelPDF

  25. Algebra på dubbel tallinje

    2020 nr. 1 s. 07

    Tallinjen kan användas för att visualisera algebraiska uttryck och fungera som modell för ekvationer och ekvationslösning. Denna artikel inleds med hur enkla algebraiska uttryck kan representeras som avstånd på tallinjen i årskurs 5 och avslutas med att visa hur tallinjen kan användas för att lösa ekvationer med negativa tal.

    Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  26. Organisera och skapa goda matematiska samtal

    2020 nr. 1 s. 03

    Vad kan lärare starta med för att organisera och skapa goda matematiska samtal? Författarna försöker besvara frågan utifrån några normer och kommunikativa drag som finns beskrivna i Matematiska samtal i klassrummet, vägar till elevers lärande.

    Susanne Frisk & Christina Skodras
    ArtikelPDF

  27. Problemavdelningen 212 – Delbarhet och primtal

    2019 nr. 4 s. 63

    Med utgångspunkt i problemen nedan går det att diskutera egenskaper hos tal. Elever kan resonera om bland annat räknesättens innebörd, faktorisering och delbarhet. Problemen utmanar också elevernas strategiska tänkande och förhoppningsvis väcker de frågor om tal. Hjälp dem att se samband både inom matematiken och mellan matematik och omvärld. Diskutera vad delbarhet innebär och när det är en användbar kunskap. Diskutera också när tal inte är delbara. Multiplikationstabellen är ett exempel där delbarhet kan bli synligt.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  28. En tennisgåta

    2019 nr. 4 s. 58

    Har du förstått det kluriga sättet att räkna poäng i tennis? Här presenterar Håkan Lennerstad, professor emeritus i matematik vid Blekinge tekniska högskola, en gåta som handlar om varför han numrerar de bästa lägena för att vinna ett gem i tennis på följande sätt: 1–2–3–4–5–5,5–8

    Håkan Lennerstad
    ArtikelPDF

  29. Kängurusidan 212: Månadens problem

    2019 nr. 4 s. 56

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  30. Tankar från marginalen

    2019 nr. 4 s. 51

    Marginalen som nämns i rubriken ska föra tankarna till Fermats stora sats. Här tar artikelförfattaren oss med på ett resonemang genom ett liknande men något enklare samband.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  31. Strövtåg: En väg till matematikens historia

    2019 nr. 4 s. 49

    Anders Tengstrand
    ArtikelPDF

  32. LUMATIKKA

    2019 nr. 4 s. 48

    Just nu pågår en stor fortbildningssatsning som går under benämningen LUMATIKKA. Den riktar sig till matematiklärare i grundskolans alla stadier. I likhet med Matematiklyftet är innehållet skapat av forskare och lärarutbildare i matematikdidaktik, men till skillnad från Matematiklyftet är fortbildningen upplagd som en nätbaserad kurs öppen för individuella lärare.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  33. Minus av minus

    2019 nr. 4 s. 43

    Numera är vi så vana vid minustecknet att många inte tänker på att det har olika men närliggande betydelser i matematiken. Minustecknet används på tre olika sätt: som en symbol för subtraktion, för att indikera en additiv invers och för att beteckna ett negativt tal. Den här artikeln går närmare in på varför minustecknet används i dessa olika betydelser.

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  34. Vi har läst 212

    2019 nr. 4 s. 42

    Matematiska samtal i klassrummet av Cecilia Kilhamn, Rimma Nyman, Lena Knutsson, Britt Holmberg, Susanne Frisk, Christina Skodras & Florenda Gallos Cronberg. ISBN 9789147129171
    Från stötesten till byggsten – Elevers svårigheter att lära sig matematik av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  35. Vår matematiska resa

    2019 nr. 4 s. 35

    Under lärarutbildningen är det ibland möjligt att göra praktik utomlands. Här beskriver tre lärarstudenter en praktik i New York City som förändrade deras syn på matematikundervisning. De skildrar sina upplevelser från årskurs 2 i två skolor som arbetar med inspiration från Mathematics in the City.

    isabella bergman, emely johansson & hanna levin
    ArtikelPDF

  36. Om adventskalendern 2019

    2019 nr. 4 s. 34

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  37. Uppslaget 212 – Tre gånger cirkel

    2019 nr. 4 s. 32

    Liksom säkert många andra lärare har även jag funderat mycket på hur eleverna ska finna glädje i matematik. Vad motiverar elever? Vad inspirerar elever? Vad får dem att vilja lära sig mer, våga försöka och misslyckas för att försöka igen och kanske lyckas på andra försöket? Detta är frågor som jag försöker finna svar på i min undervisning i åk 7–9 på Sarlinska skolan, Pargas, Finland.

    Nina Aspegrén
    ArtikelPDF

  38. Att undervisa matematik för kreativa resonemang

    2019 nr. 4 s. 23

    Författarna vill dela med sig av sina erfarenheter från ett FoU-projekt som går in på fjärde året. Genom att ställa upp och utveckla principer för att stödja elevers kreativa matematiska resonemang kan lärare i sin tur få hjälp att designa lämpliga uppgifter och förbereda det stöd de kan ge eleverna.

    Denice D’Arcy & Jan Olsson
    ArtikelPDF

  39. Algebra-artisten

    2019 nr. 4 s. 15

    I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
    ArtikelPDF

  40. Intervju med elever

    2019 nr. 4 s. 13

    I den norska tidskriften Tangenten har det i flera år funnits en stafett där lärare har blivit intervjuade om sin matematikundervisning. Nu har den ersatts av en stafett där lärare pratar med förskolebarn och elever för att få veta vad de tänker om matematik och matematikundervisning.

    Ingrid Elisabeth Børve & Renate Jensen
    ArtikelPDF

  41. Språkspalten: Enade vi stå, söndrade vi falla

    2019 nr. 4 s. 08

    Den här språkspalten handlar om enhet, om enighet och om helhet.

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  42. Jag vill ha lördagsgodis, men det är inte lördag! Elevgenererade problem i en förskoleklass

    2019 nr. 4 s. 03

    Vad är ett problem och vilka problem hittar elever själva på? Nyvunna forskningsresultat från en italiensk studie visar att positiva attityder till problemlösning förändras till negativa under de tidiga skolåren. Författaren tog därför upp frågan om problemlösning med elever i en svensk förskoleklass. Samtalet utmynnade i elevgenererade problem och olika lösningar.

    Rimma Nyman & Anna Ida Säfström
    ArtikelPDF

  43. Problemavdelningen 211 – Problem från förr

    2019 nr. 3 s. 63

    Vad som är ett matematiskt problem varierar från person till person. Det som kan vara riktigt knepigt för någon kan ha blivit en ren rutinuppgift för en annan. Denna problemavdelning presenterar problem där det ålderdomliga språket troligen är en större utmaning än matematik-innehållet. Många av problemen har ett praktiskt innehåll fjärran från dagens elevers vardag och igenkänning. Vi hoppas det kan leda till många intressanta resonemang om ”hur det var förr”.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  44. Räkneöfningsexempel – en donation

    2019 nr. 3 s. 62

    För snart två år sedan blev NCM kontaktat av anhöriga till Karl Petter Nordlund, lektor i matematik vid Gefle allmänna läroverk, som undrade om det fanns intresse av att ta emot en mindre donation av matematikböcker samt ett originalmanuskript.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  45. Kruxet med sammansatta enheter

    2019 nr. 3 s. 57

    Här belyser författarna skillnaden mellan de två engelska begreppen ’ratio’ och ’rate’ som båda översätts till förhållande på svenska. ’Rate’ är benämningen på förhållanden som mäts med sammansatta enheter, vilket gör dem betydligt mer komplexa än enkla proportionella förhållanden.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  46. Strövtåg: Punkter och cirklar

    2019 nr. 3 s. 52

    Thomas Lingefjärd
    ArtikelPDF

  47. Algebra i grundskolan

    2019 nr. 3 s. 50

    Algebra i grundskolan vänder sig till dig som undervisar, eller som kommer att undervisa, i matematik i grundskolan. Innehåller tar avstamp i förskoleklassens begynnande algebraiska tänkande och sträcker sig till ekvationslösning och linjära funktioner i årskurs 9.

    Johan Häggström, Cecilia Kilhamn & Marie Fredriksson
    ArtikelPDF

  48. Twice exceptional – Att ha särskild begåvning med samtidig funktionsnedsättning

    2019 nr. 3 s. 43

    I serien Mattetalanger har författare beskrivit hur elever med särskild begåvning fungerar i klassrummet och vilket stöd de har rätt till för att utvecklas. I denna artikel riktar författaren in sig på de elever som många gånger kan upplevas som att ”de kan egentligen”. Läraren ser att hög begåvning finns, men att den inte kommer till sin rätt eftersom det även finns en funktionsnedsättning.

    Pia Rehn Bergander
    ArtikelPDF

  49. Kängurusidan 211

    2019 nr. 3 s. 42

    Kängurutävlingen 2019 är genomförd och vi har återigen utmanats med många fantastiska problem inom områdena geometri, algebra, tal och logik. I år har glädjande nog antalet deltagare ökat med 2 % till 103 519. Som vanligt är det flest deltagare, 41 400, i Benjamin som vänder sig till elever i åk 5-7, medan det är lägst antal deltagare, 277, i Student som vänder sig till gymnasieelever som läser Ma4 och Ma5.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  50. Stenrika problem

    2019 nr. 3 s. 35

    I den här artikeln presenteras begreppet stenrika matematiska problem för att beskriva rika problem som erbjuder möjlighet till progression vad gäller lösningsmetoder och matematiskt innehåll. Författarna visar hur ett stenrikt problem kan anpassas från årskurs 3 och upp till gymnasiet.

    Russell Hatami & Rimma Nyman
    ArtikelPDF