Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 

Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.

 

  1. Strövtåg: Mellan Vällingby och Afrika

    2022 nr. 1 s. 23

    En berättelse om ett tidigt matematikminne och vart det ledde.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  2. Sagt & gjort: Omkretsen är en piprensare

    2022 nr. 1 s. 21

    Lena Nilsson
    ArtikelPDF

  3. Kängurusidan: Ekvationer i ett sammanhang

    2022 nr. 1 s. 15

    Anne-Gunn Svorkmo
    ArtikelPDF

  4. Micro:bit som ett verktyg i undervisningen i kombinatorik

    2022 nr. 1 s. 11

    Såväl svenska som norska elever ska möta både kombinatorik och programmering relativt tidigt i sin skolgång. Här beskrivs hur de utmanas att programmera en micro:bit som öppnar en vägbom om rätt kod anges.

    Pål-Erik Eidsvig
    ArtikelPDF

  5. Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik?

    2022 nr. 1 s. 07

    Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet.
    De formulerade frågorna :
    Hur kan programmering bidra till lärandet i matematik?
    Vilket matematiskt lärande har fördel av programmering?
    Frågan ”hur” ändrades under arbetets gång allt mer till ”kan”: Kan verkligen programmering utveckla lärande i matematik?

    Elisabeth Hector & Lena Thelander
    ArtikelPDF

  6. Bokläsning med matematik i fokus

    2022 nr. 1 s. 03

    Kan små barn lära sig matematik genom bilderböcker? Författaren berättar om sina lärdomar från två olika forskningsprojekt där detta undersöks genom högläsning i böcker som skrivits och illustrerats speciellt i syfte att innehålla mycket matematik som förskolebarn ska kunna uppfatta.

    Lena Landgren
    ArtikelPDF

  7. Problemavdelningen 220 – Problemkompott

    2021 nr. 4 s. 63

    Så här års kokas det kompotter på höstens nyskördade frukter. Här har vi samlat ihop en problemkompott, det vill säga en blandning av problem med höstanknytning.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  8. Hållbar matematikentusiasm

    2021 nr. 4 s. 60

    Matematikbiennalerna har sedan 1980 gett oss entusiasm för utveckling av svensk matematikundervisning. Nämnarens grundare reflekterar över biennalernas betydelse och andra nedslag från Veteranträffen 2020 i Växjö. Inbjudan till Veteranträffen 2022 finns på omslagets bakre insida.

    Göran Emanuelsson
    ArtikelPDF

  9. Fina små kvadrater

    2021 nr. 4 s. 55

    Författaren filosoferar över miniräknarens roll i dagens matematikundervisning. Även om den har varit en stor tillgång under snart 50 år gör den också tyvärr en del räknefel ibland, vilket han här ger exempel på.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  10. Pedagorien news

    2021 nr. 4 s. 54

    I Pedagorien tas alla tillfällen för bildning av innevånarna och nu är orden kontronym och retronym aktuella.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  11. Strövtåg – Rationella och irrationella tal i undervisningen

    2021 nr. 4 s. 49

    En pensionerad matematiklärare tar oss med på ett vindlande strövtåg bland rationella och irrationella tal som börjar med pi och slutar med oändligheten.

    Pesach Laksman
    ArtikelPDF

  12. Programmering på gymnasiet

    2021 nr. 4 s. 43

    Författarna funderar över hur programmering kan vara ett verktyg för en fördjupad förståelse av matematiska begrepp i gymnasieskolan. Först diskuterar de frågan ur ett teoretiskt perspektiv och därefter rapporterar de om gymnasieelevers erfarenheter av att studera matematik med programmering.

    Claes Johansson, Alf Juhlin,Timo Tossavainen & Anna Wedestig
    ArtikelPDF

  13. Programmering i skolmatematiken?

    2021 nr. 4 s. 37

    I ett pågående forskningsprojekt tittar författarna närmare på programmering som innehåll i skolmatematiken sedan införandet i läroplanen 2018. Här redovisar de hur lärare tolkat uppdraget och vilken roll programmeringen har i de matematiklektioner med programmering som lärarna planerat och genomfört.

    Cecilia Kilhamn, Kajsa Bråting & Lennart Rolandsson
    ArtikelPDF

  14. Språkstöd i matematik

    2021 nr. 4 s. 34

    På uppdrag av Skolverket har NCM tagit fram en lista med termer för matematikundervisning i grundskolan som sedan har översatts till över 30 språk. Språkliga aspekter är på flera olika sätt relevanta och intressanta för matematikundervisningen.

    Peter Nyström
    ArtikelPDF

  15. Uppslaget 220 – En ska bort

    2021 nr. 4 s. 32

    Det här uppslaget är hämtat från boken Sluta räkna – börja se, skriven och utgiven av Ulla Öberg. Aktiviteten går under många namn och för barn som vuxit upp i Sverige är den känd som En ska bort eller Brasses Lattjo Lajban-låda, på engelska kallas den Odd one out.

    Ulla Öberg
    ArtikelPDF

  16. Mentorskap på distans – för särskilt begåvade barn i glesbygd

    2021 nr. 4 s. 29

    Alla särskilt begåvade barn behöver ges möjlighet att utmanas och träffa likasinnade. Föreningen Intize gör det möjligt genom ett mentorskap som bedrivs både på plats i Göteborg och numera även på distans. Till elevernas stora glädje har de även kunnat träffas i Göteborg under tre sommarlovsdagar.

    Linda Ekberg
    ArtikelPDF

  17. Språkspalten

    2021 nr. 4 s. 25

    Det är relevant för lärare att fundera över matematikordens etymologi eftersom ordet i sig kan ha något att berätta om begreppets betydelse.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  18. Utredning av dyskalkyli

    2021 nr. 4 s. 19

    Vilken är den rådande synen på dyskalkyli bland forskare? Vem gör utredningar och vilka riktlinjer finns? Frågorna fick en specialpedagog att göra en genomgång av aktuellt kunskapsläge genom kontakter med några instanser i Sverige där kunskap finns. En sammanställning av svaren presenteras i artikeln.

    Tu Phuong Persson Hua
    ArtikelPDF

  19. Ökad matematisk förståelse genom problemlösning

    2021 nr. 4 s. 13

    Ett centralt skäl till elevers svårigheter med matematik är att undervisningen domineras av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter trots att vi vet att en undervisning som lyfter fram problemlösning är mer effektiv för att utveckla matematisk förståelse. Genom lärarens aktiva val av uppgifter och sätt att stödja elever kan lärandet förbättras.

    Johan Sidenvall
    ArtikelPDF

  20. Keltiska knutar

    2021 nr. 4 s. 09

    Keltiska knutar är en mängd olika knutar och stiliserade grafiska framställningar av knutar som bland annat används för dekoration. Här beskriver författaren konstruktion och kategorisering och han visar beräkningar för hur designen av keltiska knutar kan göras.

    Roger Antonsen
    ArtikelPDF

  21. Det går som en dans

    2021 nr. 4 s. 03

    Denna artikel är hämtad från Nämnarens danska systertidskrift Matematik. De spel som presenteras fungerar lika bra i svenska som i danska klassrum. Nämnarens redaktion har översatt och gjort en mindre bearbetning till svenska förhållanden.

    Connie Nielsen & Elisabeth Tang
    ArtikelPDF

  22. Problemavdelningen 219 – Problem om delbarhet, rest och primtal

    2021 nr. 3 s. 63

    I detta nummer kom primtal att framstå som ett minitema. Av den anledningen har vi valt problem från avsnittet Delbarhet, rest och primtal i häftet Taluppfattning med Känguruproblem. Arbetet med häftet pågår och beräknas vara klart senast till Matematikbiennalen mars 2022.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  23. Primtal

    2021 nr. 3 s. 59

    Ett av de viktigaste kapitlen inom aritmetiken handlar om primtal. De har varit och är fortfarande ett motiv för många matematiker att fördjupa kunnandet om. Författaren gör några nedslag bland upptäckter som olika matematiker gjort om primtal och formulerar några av de frågor som lett till dessa upptäckter.

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  24. Sagt & gjort – RSA-kryptering i Ma5

    2021 nr. 3 s. 57

    Att skriva hemliga meddelanden som bara den tänkta mottagaren kan läsa är en konst lika gammal som skriftspråket.

    Jonas Hall
    ArtikelPDF

  25. Sophie Germains identitet

    2021 nr. 3 s. 53

    Algebraiska förenklingar och faktoriseringar är en del i gymnasiekurserna som kan behandlas på flera intressanta sätt. Ett inslag kan vara att titta bakåt på matematikers arbeten och se hur deras resultat kan komma till användning i nutid.

    Per-Eskil Persson
    ArtikelPDF

  26. Gyllene snittet med Geogebra

    2021 nr. 3 s. 49

    Alla elever har säkert hört sina matematiklärare säga att matematik är mer än att bara räkna, det finns vackra mönster och spännande samband att upptäcka. Det gyllene snittet och Fibonaccis talföljd hör till de exempel som är just vackra och spännande. Länkar till de digitala konstruktionerna finns på Nämnaren på Nätet.

    Thomas Lingegjärd & Güner Ahmet
    ArtikelPDF

  27. Visualisering av vattenflöden med hjälp av Geogebra

    2021 nr. 3 s. 45

    Geogebra är ett användbart verktyg i matematikundervisningen, men det är också utmärkt för att visualisera fenomen i naturen och världen utanför klassrummet. Här ger författarna ett exempel på visualisering av vattenflödet i Volgas biflod Nemda som kan leda till diskussioner om klimatpåverkan.

    Anders Karlsson, Yuriy Medovar, Igor Yushmanov & Svetlana Yushmanova
    ArtikelPDF

  28. Språkspalten: Två olika synsätt på begrepp

    2021 nr. 3 s. 41

    Enligt våra kursplaner ska elever få möjlighet att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och det märks att begreppsförmågan är viktig för att vi ska lära oss matematik. Därför kan man tycka att det borde finnas en tydlig definition av vad begrepp är inom det matematikdidaktiska fältet, men det gör det inte. Att det finns olika synsätt beror på att matematikdidaktik som fält har hämtat influenser från så skilda håll som matematik, kognitionsvetenskap, filosofi, lingvistik och semiotik.

    Lotta Wedman
    ArtikelPDF

  29. Ett helhetsgrepp för en likvärdig skola

    2021 nr. 3 s. 35

    Författarna beskriver hur tre skolor i Huddinge arbetar med utveckling av undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap. Studien ingår i ett större projekt vars syfte är att synliggöra skolors erfarenheter av att arbeta kollegialt för att utveckla ämnesundervisningen.

    Iiris Attoprs & Eva Kellner
    ArtikelPDF

  30. Uppslaget 219 – Mattemagi från delbarhet

    2021 nr. 3 s. 32

    Det är även möjligt att få in en programmeringsaspekt i aktiviteten för elever som behöver extra utmaning, och är programmeringsintresserade. De kan få som uppgift att undersöka hur fördelningen mellan nollor och nior ser ut bland alla tal x som kan skapas med de sju faktorerna (det vill säga 27 ≤ x ≤ 97), och som är jämnt delbara med 9. Utifrån denna undersökning kan de eventuellt motivera empiriskt varför 0 eller 9 är en bättre gissning om man som trickutförare hamnar i det problematiska läget där man inte vet säkert.

    Björn Runow
    ArtikelPDF

  31. Lärartankar: Mitt möte med en särbegåvad elev

    2021 nr. 3 s. 29

    ”Jag skulle vilja berätta om den fascinerande kunskapsresa som en elev gjort på egen hand med viss inspiration och stöttning från omgivningen. Man kan säga att det handlar om Skolverkets formulering: ”Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar” – och i detta fall handlar det om en elev som nått långt, mycket långt!”

    Berthold Nilsson
    ArtikelPDF

  32. Use-modify-create: ett arbetssätt för programmering

    2021 nr. 3 s. 22

    Att knyta samman programmering och matematik är en utmaning för matematiklärare. Författarna beskriver en arbetsmetod som hjälper lärare att undervisa programmering tätt kopplat till ett matematiskt innehåll. Det utprovade upplägget ingår i en fortbildningsinsats för matematiklärare i Norge.

    Susanne Koch Stigberg, Marianne Maugesten & Henrik Stigberg
    ArtikelPDF

  33. Grafernas abcd – transformation i ett nötskal

    2021 nr. 3 s. 19

    Författarna ger en sammanfattande introduktion till hur grafer kan stretchas och förflyttas med hjälp av fyra variabler.

    Kersting Glimmerfors & Cecilia Christiansen
    ArtikelPDF

  34. Skriftlig kommunikation – Hur undervisar man om det?

    2021 nr. 3 s. 13

    I denna artikel beskriver en förstelärare i matematik och en forskare ett samarbete och de insikter de har fått i inledningen av ett skolforskningsprojekt. Syftet med projektet är att utveckla ett ramverk som beskriver kvalitet och progression i skriftlig kommunikation i matematik.

    Linda Marie Ahl & Lina Svensson
    ArtikelPDF

  35. Visualisering av problemlösning

    2021 nr. 3 s. 03

    När lärare presenterar en matematikuppgift kan det vara svårt att bara genom talade ord få eleverna att förstå innehållet. Här ger författaren förslag på hur visualiseringar kan hjälpa eleverna både att förstå uppgiften och att utveckla sin tankegång för att lösa den.

    Lei Yu Jiang
    ArtikelPDF

  36. Problemavdelningen 218 – Problem med spel

    2021 nr. 2 s. 63

    I detta nummer av Nämnaren handlar några av artiklarna om spel. Då vi precis avslutat arbetet med årets Kängurutävling fick vi inspiration därifrån till problem som rör spel, turneringar och antal vunna eller insamlade poäng.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  37. Lärartankar – Komplexa jämna kvadrater

    2021 nr. 2 s. 57

    Vad sjutton gör studenterna? Jag sitter och rättar tentor och ser hur studenterna har försökt lösa den komplexa ekvationen z2 = ¾ + i. Många skriver z = ± √¾ + i och tappar då genast poäng, för man bör inte skriva rötter av komplexa tal. Men sedan lyckas flera ändå med att räkna ut att ¾ + i = ((2 + i)/2)2 med någon sorts kvadratkomplettering som jag inte sett förut. Och de får fram rätt svar. Vad pågår? Jag kunde inte släppa det!

    Håkan Lennerstad
    ArtikelPDF

  38. Vi har läst -218

    2021 nr. 2 s. 55

    Matematikvejledning i gymnasiet – anvendelse af teori i praksis.

    Linda Marie Ahl
    ArtikelPDF

  39. Djupare matematik med elementära metoder

    2021 nr. 2 s. 51

    Genom att tänka lite djupare kring ett till synes ganska enkelt taluppfattningsproblem kan elever redan i årskurs 7 ges möjlighet att föra algebraiska resonemang och utveckla sin förståelse för tal i bråkform.

    David Taub
    ArtikelPDF

  40. Läroboksbråk

    2021 nr. 2 s. 45

    I sitt examensarbete analyserade författaren fem läroböcker med hjälp av det ramverk som finns beskrivet i den föregående Nämnarenartikeln Ett ramverk för progression. Eftersom tal i bråkform är ett kritiskt område för många elever gjordes begränsningen till det området.

    Johanna Hedlund
    ArtikelPDF

  41. Ett ramverk för progression

    2021 nr. 2 s. 39

    Författarna presenterar ett ramverk som lärare och studerande kan använda då de vill se närmare på hur progressionen i begreppsutveckling ser ut i matematikläromedel. I följande artikel Läroboksbråk beskriver en lärarstuderande hur hon har använt ramverket i sitt examensarbete.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  42. Vi har läst – 218

    2021 nr. 2 s. 38

    Grafernas abcd

    Redaktionen

  43. Språkspalten – Matematiktermer på 26 olika språk

    2021 nr. 2 s. 35

    I skolan måste vi göra allt vi kan för att stötta de elever som kommer hit med ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är varje matematiklektion en dubbel ansträngning där de ska lära sig både svenska och matematik. Som en liten hjälp till såväl lärare som elever och deras föräldrar har Skolverket initierat arbetet med en ordlista för matematikklassrummet. Det var med stor glädje som jag tog mig an att leda projektet och har under det gångna året samarbetat med 50 fantastiska översättare runt om i landet.

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  44. Uppslaget 218 – Schak matte

    2021 nr. 2 s. 32

    Schack har under senare tid fått ett nytt uppsving, kanske tack vare flera nyproducerade filmer och serier om schack. Denna trend är värd att fånga upp i skolan!

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  45. Matematik med en kortlek

    2021 nr. 2 s. 27

    En vanlig kortlek kan ge inspiration till många intressanta problem och matematiska upptäckter. Här visar författaren bland annat hur ett enkelt korthus kan vara en ingång till rekursiva mönster, ekvationssystem och matriser, och kopplar dessutom detta till programmering i Python.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  46. Spel som läxa – med eller utan dator

    2021 nr. 2 s. 24

    Spel kan vara en källa till både nöje och inlärning, men ska de fungera optimalt som läxa i matematik behöver de väljas med omsorg. Författaren visar en tabell som lärare kan använda som utgångspunkt för beslut om lämpliga spel.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  47. En särbegåvad matematikelev

    2021 nr. 2 s. 17

    Författaren bygger vidare på Nämnarens artikelserie Mattetalanger. Här får vi inblick i en specialpedagogs första möte med en särbegåvad elev redan på förskolan, och hur arbetet med honom sedan har utvecklats.

    Rianne Jeroense
    ArtikelPDF

  48. Lärartankar – Gripa och begripa begreppet

    2021 nr. 2 s. 14

    Det finns många elever som lätt lär sig utantill, som lätt kommer ihåg. För dessa är matematikboken oftast uppskattad både av lärare och elever. Men några elever har svårt att lära sig utantill och glömmer lätt även om de tränar hårt. De vill förstå först och träna sedan. Det är då viktigt att eleven kan uppfatta ett begrepp på sin nivå och därifrån också kunna beskriva och använda det.

    Eva-Stina Källgården
    ArtikelPDF

  49. Brygga kaffe

    2021 nr. 2 s. 07

    Författaren återberättar ett långt samtal med elever i årskurs 1. De diskuterar vilket samband som finns mellan rätt mängd vatten och antal mått kaffe för att det ska bli ett gott starkt kaffe – och hur det kan uttryckas matematiskt.

    Rimma Nyman
    ArtikelPDF

  50. Matematik med elefantsången

    2021 nr. 2 s. 03

    Elefantsången är en sång som ofta sjungs på förskolan, kanske med syfte att lära barnen matematik. I den här artikeln benar författaren ut vilken matematik som kan göras synlig genom sången.

    Lena Landgren
    ArtikelPDF