Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Fingertal och romerska siffror
2024 nr. 3 s. 03
Barn använder sina fingrar för att se tal och fingrarna kan då ses som tidiga symboler för tal. Fingertalens utseende är nära kopplat till de romerska siffrorna där det viktiga talet fem motsvarar alla fingrarna på en hand. Här beskrivs en arbetsgång då fingertalen används i den tidiga undervisningen.
Ulla Johansson
-
Inledaren
2024 nr. 3 s. 01
-
Problemavdelningen: Kängurutävling för lärare
2024 nr. 2 s. 63
Det är inte bara Nämnaren som jubilerar i år, även Kängurun har jubileum och fyller 25 år. Detta uppmärksammades på årets matematikbiennal i Örebro med en liten kängurutävling för lärare. Problemen är valda bland de sista och svåraste problemen i respektive tävlingsklass. De är tänkta att kunna lösas av elever som behöver extra utmaningar – och deras lärare.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Små, mystiska heltal
2024 nr. 2 s. 59
Primtal kan vara både besvärliga och till stor nytta, menar författaren. De är grunden för faktorisering, en många gånger viktig kunskap vid problemlösning. Här visas hur rektangeltal kan bestämmas och hur samma tillvägagångssätt också kan omsättas i fler dimensioner för att exempelvis finna lådtal.
Håkan Lennerstad
ArtikelPDF
-
Problemlösningslycka
2024 nr. 2 s. 57
Denna text publicerades första gången i Nämnaren 1999:4 under vinjetten Dialoger om problemlösning. Författaren skriver om problemlösningslycka, skön visshet och kreativ tvetydighet.
Lars Mouwitz
ArtikelPDF
-
Dialoger om problemlösning
2024 nr. 2 s. 53
Dialoger om problemlösning var en artikelserie i Nämnaren 1998–2009 vars syfte var att ge lärare matematiska problem att arbeta med och samtala kring tillsammans med kollegor.
Lena Nilsson
ArtikelPDF
-
GeoGebra Tips #1 Greppa glidarna
2024 nr. 2 s. 52
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Att starta med problem
2024 nr. 2 s. 47
Problemlösning kan ses både som medel och mål i all undervisning. I denna artikel beskrivs hur problemlösning kan användas som ett sätt att närma sig matematiska begrepp. Med ett undersökande arbetssätt som stimulerar fantasin kan alla elever arbeta utifrån samma problem. Individualiseringen består då i hur och på vilken nivå problemet angrips.
Bengt Ulin
ArtikelPDF
-
Begreppsförståelse genom problemlösning
2024 nr. 2 s. 39
Problemlösning är en fundamental del av matematisk verksamhet, men hur ska problem utformas om syftet är att utveckla elevens begreppsförståelse? Här har flera olika problem testats och reviderats för att skapa begreppsliga utmaningar.
Helena Johansson & Jonas Jäder
ArtikelPDF
-
Så kan eleven bedöma resultatens rimlighet
2024 nr. 2 s. 35
Enligt kursplanerna från lågstadium till gymnasium ska eleverna kunna bedöma rimlighet i resultat de får fram. Ett sätt för eleverna att bedöma resultatens rimlighet är att ta inspiration från det som i vetenskap kallas metodtriangulering. Denna artikel visar hur metodtriangulering kan se ut för problemlösning i skolan.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Uppslaget: Arbeta vidare med Känguruproblem
2024 nr. 2 s. 32
Kängurusidorna i det här numret tar upp ett problem som handlar om att förstå vad som är konstant och vad som varierar. Det är en svart tråd som formar ett lite hackigt mönster och frågan är hur denna tråd sedan kan omformas. Många elever svarar fel då de tänker att det bara handlar om hur många rutor som inringas av tråden och sen räknar de rutor i svarsalternativens rektanglar. Men, det är ju omkretsen som ska vara densamma.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Kängurusidan: 25 år med Kängurutävlingen – Matematikens hopp
2024 nr. 2 s. 25
Sedan starten 1999 har Susanne Gennow och Karin Wallby arbetat med Kängurutävlingen i Sverige. Susanne var Sveriges representant i den internationella organisationen 1998–2018 och deltog i arbetsgruppen Benjamin på de internationella mötena. Karin deltog i gruppen Ecolier under åren 2013–2018. De berättar om sina erfarenheter och delar med sig av favoritproblem från de 25 åren.
Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF
-
Tävla i problemlösning
2024 nr. 2 s. 24
Matematiktävlingar bygger ofta på problemlösningsaktiviteter som löses antingen individuellt eller i grupp. Att delta i matematiktävlingar kan vara både inspirerande, stimulerande och utmanande. Här är en lista över några av de tävlingar som finns att tillgå. Flertalet erbjuds i skolans regi där det är läraren som anmäler en klass, en grupp eller enstaka elever.
-
Färsk forskning: Vad står det? Strategisk tavelanvändning i syfte att lära sig ny matematik
2024 nr. 2 s. 22
Färsk forskning från Japan diskuterar lärares dagliga användning av tavlan. Vilket är syftet? Hur kan tavlan användas effektivt för elevernas matematiklärande? En färsk avhandling om fenomenet problemlösning i matematikdidaktik och lärarutbildning av Anette de Ron, Stockholms universitet, presenteras också.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
500 volontärer redo att möta sjunkande mattekunskaper
2024 nr. 2 s. 21
Den ideella föreningen Mattecentrum har sedan 2008 erbjudit gratis läxhjälp till barn och unga. Efterfrågan på Mattecentrums tjänster har ökat de senaste åren och i slutet av 2023 trädde Akelius Foundation in och donerar 7,5 miljoner till Mattecentrum
under en treårsperiod.Maria Bucher
ArtikelPDF
-
En ska bort
2024 nr. 2 s. 17
Genom att studera fyra matematiska objekt ska elever avgöra vilket objekt som ska bort samt argumentera för sina val. I artikeln förklarar och motiverar författaren uppgiftstypen som ger elever möjlighet att utveckla flera förmågor som är viktiga vid problemlösning.
Emelie Reuterswärd
ArtikelPDF
-
Problemlösning – och sen då?
2024 nr. 2 s. 13
Problemlösning förekommer ofta i matematikundervisningen. Men hur lär sig eleverna att presentera sin lösning i skrift? I ett pågående forskningsprojekt läggs fokus inte bara på att lösa problem under matematiklektionerna, utan också på att diskutera hur lösningen ska presenteras så att andra kan förstå den.
Julia Tsygan & Anna Teledahl
ArtikelPDF
-
Rika lösningar på rika problem – Tornet
2024 nr. 2 s. 07
I en serie artiklar tar författarna upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. I föregående artiklar har de presenterat problemen Att dela smörgåsar (Nämnaren 2016:3) och Att välja glass (Nämnaren 2018:1). Den fjärde artikeln Felblandad saft finns i Nämnaren 2019:1.
Rimma Nyman & Anna Ida Säfström
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Ett bokmärke
2024 nr. 2 s. 06
”Jag har gjort ett bokmärke till mina elever som alltid ska ligga i matteboken. Tanken är att visualisera att problemlösning är en process där man inte vet hur man ska göra från början och att det är normalt att behöva gå igenom de olika faserna.”
Cecilia Christiansen
ArtikelPDF
-
Förskoleklasselever ritar sin matematikundervisning – utfallet av problemlösningslektioner
2024 nr. 2 s. 03
Författarna har i snart tio år tillsammans med lärare i förskoleklass studerat hur en kreativ, reflekterande och problemlösande matematikundervisning skulle kunna utformas. I denna text diskuteras hur en sådan undervisning påverkar elevernas syn på hur matematikundervisning går till.
Andreas Ebbelind, Hanna Palmér & Jorryt van Bommel
ArtikelPDF
-
Inledaren
2024 nr. 2 s. 01
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 229 – Konstruera geometri med GeoGebra
2024 nr. 1 s. 63
I detta temanummer om digitala verktyg presenterar vi tre nya GeoGebra-problem. Uppgifterna innehåller geometriska konstruktioner som skapas i GeoGebra. Därefter görs en uppskattning av förhållandet mellan olika areor. Slutligen beräknas en given area med hjälp av programmet. En utökning av problemet för gymnasienivå är att beräkna arean utan att ta hjälp av programmet.
Günter Ahmet
ArtikelPDF
-
Artificiell intelligens och matematikundervisning
2024 nr. 1 s. 58
I den här artikeln ger Johan Falk sin personliga syn på de nya digitala AI-verktygen som kallas för chattbottar. Vad kan de och vad kan de inte? Vad kan de tillföra matematikundervisningen och hur kan de underlätta lärarens arbete? Och framför allt – vart är tekniken på väg?
Johan Falk
ArtikelPDF
-
Digitala nationella prov
2024 nr. 1 s. 56
Författaren som är utbildningsråd på Skolverket, beskriver här en del av de tankar som ligger bakom arbetet med att digitalisera de nationella proven i matematik. Flera förbättrings- och effektiviseringsmöjligheter belyses, liksom utmaningar som måste beaktas i det fortsatta arbetet.
Jan Kontinen
ArtikelPDF
-
Att räkna med datorn
2024 nr. 1 s. 51
Ett examensarbete som belönades med GE-stipendiet 2023 beskriver en undersökning av gymnasieelevers erfarenheter av att använda helt digitala matematikläroböcker. Ett viktigt bidrag då sådana erfarenheterna ännu inte finns vetenskapligt undersökta i någon större omfattning.
Jennifer Downing
ArtikelPDF
-
Plugga matte med tidsfördelad repetition
2024 nr. 1 s. 45
Här beskrivs utvecklingen av ett digitalt hjälpmedel för gymnasiestudier i matematik – ett projekt som tilldelats stipendium från Maria Ingelman Sahléns minnesfond för matematiskt lärande. Projektet utgår från Ebbinghaus teorier om hur minnet fungerar och handlar om att befästa kunskaper genom att repetition sker systematiskt enligt förutbestämda tidsintervaller.
Magnus Lindström
ArtikelPDF
-
Miniräknaren i Nämnaren
2024 nr. 1 s. 39
Räknedosan gör sitt intåg i skolan under mitten av 1970-talet och blir ett stort diskussionsämne. När ska den användas? Vem ska använda den? Hur ska den användas? Hur påverkas elevernas numeriska matematikkunskaper?
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Räta linjer på dataskärmen En illustration av rekursivitet
2024 nr. 1 s. 34
På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med att analysera en mängd punkter på en skärm och avgöra om de är digitaliseringen av en rät kontinuerlig linje eller ej.
Gunilla Borgefors
ArtikelPDF
-
Uppslaget 229 – Miniräknaren – ett hjälpmedel för att lära matematik
2024 nr. 1 s. 32
Användningen av miniräknare i skolan är idag helt accepterad – men måste barn inte ”lära sig räkna” först innan de kan få börja använda miniräknaren? Rätt använd kan miniräknaren bidra till att elever utvecklar sin taluppfattning och blir kreativa problemlösare. På Uppslaget presenteras några sådana aktiviteter.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik? (återpublicering)
2024 nr. 1 s. 25
Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet. De genomförde undersökningar under ett och ett halvt år, med stöd av Eva Norén från Stockholms universitet.
Programmering infördes som en del av det centrala innehållet i grundskolans läroplan 2017 efter digitaliseringskommissionens betänkande. Författarna hade under en längre tid funderat över varför programmering lades in i läroplanen under matematikämnet. Utifrån dessa funderingar ville de undersöka vad programmeringen hade att tillföra elevernas lärande i matematik.
Elisabeth Hector & Lena Thelander
ArtikelPDF
-
En motorcykels färd kopplad till derivata (återpublicering)
2024 nr. 1 s. 19
Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.
Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Günter Ahmet
ArtikelPDF
-
GeoGebra – Dynamiska matematikprogram i nya moduler
2024 nr. 1 s. 13
Författarna har skrivit texterna i de nya modulerna Dynamiska matematikprogram i undervisningen (årskurs 7–9 respektive gymnasieskolan) samt varit mentorer för två workshopserier. I denna artikel introduceras modulerna och några exempel som diskuterades vid workshopseriens träffar presenteras.
Maria Fahlgren & Mats Brunström
ArtikelPDF
-
Algebra-artisten
2024 nr. 1 s. 05
I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.
Cecilia Christiansen & Anna-Carin Nilsson
ArtikelPDF
-
Språkspalten
2024 nr. 1 s. 03
Författaren blev nyfiken på vilka digitala verktyg som varit mest omskrivna i olika perioder och hur dessa omnämnts. Ett sätt att skapa överblick var att använda Nämnarens artikelregister och systematiskt söka efter när och hur ofta olika ord förekommit i artiklarnas rubriker.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 228 – Statistik i olika sammanhang
2023 nr. 4 s. 63
I media presenteras ofta fakta med mer eller mindre fantasifulla tabeller och diagram. Även om de är gjorda med korrekta underlag och på rätt sätt kan det ändå vara lätt att missuppfatta dem. Elever behöver därför få många erfarenheter av att tolka statistik i olika kontexter.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Primtal – det luktar Python
2023 nr. 4 s. 57
Redan tidigt i sin skolgång bör elever få kännedom om begreppet primtal. Det går sedan att återkomma till begreppet med olika infallsvinklar, exempelvis att med programmering undersöka förekomsten av primtalstvillingar.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Kängurusidan
2023 nr. 4 s. 55
Kängurumöte i Nordmakedonien
Johan Häggström
ArtikelPDF
-
Modellering av normalfördelad data
2023 nr. 4 s. 49
Normalfördelning möter elever i många situationer, men det är inte alltid så enkelt att förstå eller att undervisa om. Här belyser författaren några didaktiska aspekter av statistikundervisning och modellering med hjälp av Gausskurvan.
Khaled Ben Latief Jemai
ArtikelPDF
-
Intervjuer med Peter Liljedahl och Esther Levenson
2023 nr. 4 s. 46
Två forskare blir intervjuade inför Matematikbiennalen 2024 i Örebro
Matematikbiennalen 2024
ArtikelPDF
-
Framtida matematiklärares perspektiv på artificiell intelligens
2023 nr. 4 s. 41
AI-teknologin har redan stort genomslag i många samhällssektorer men vilken inverkan AI kan få på matematikundervisning är fortfarande relativt outforskat. Lärarstudenters enkätsvar om AI pekar på flera frågor som lärarutbildningen bör ta ställning till för att förbereda dem för AI:s roll i matematikklassrummen.
Lisa Hed, Rasmus Leijon & Per Åhag
ArtikelPDF
-
Numeracitet, medborgarskap och matematikångest
2023 nr. 4 s. 34
Konferensen ALM30 genomfördes i Limerick, Irland, 3–5 juli 2023. Nedslag görs i föreläsningar som konkretiserade insatser för att stödja vuxnas lärande i matematik. Kunskaper och färdigheter som kommer till användning i hemmet, i yrkeslivet och i ett aktivt deltagande i samhället.
Linda Jarlskog
ArtikelPDF
-
Uppslaget 228 – Utveckla klassens talkörer
2023 nr. 4 s. 32
I det förrförra Uppslaget beskrevs talkörer anpassade för de lägre årskurserna. Här ges exempel både på hur en utveckling mot ett mer avancerat matematikinnehåll i talkörer och hur en genomtänkt planering av användningen av dem kan se ut.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Drama och humor som verktyg i matematikundervisningen
2023 nr. 4 s. 25
Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. En klurig gåta eller rolig historia kan också fånga elevernas uppmärksamhet och leda till eftertanke. Här berättas om drama som representationsform och lektioner med matematiska vitsar och gåtor.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Det magiska korttricket
2023 nr. 4 s. 21
Den här artikeln inleds med en berättelse om när den stora magikern genomför ett trolleritrick. Därefter avslöjas tricket och författaren för ett induktivt resonemang för att bevisa ett känt talteoretiskt påstående som kallas Proizvolovs identitet.
Christoph Kirfel
ArtikelPDF
-
Pedagorien News
2023 nr. 4 s. 20
I Pedagorien har påståendet att män tänker på romarriket fått oanade konsekvenser för matematikundervisningen. Vår utsände Korre Latio testar Smålandsbryggeriets Småöl och pratar med dess VD Malte Humleson.
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Vi har läst 228
2023 nr. 4 s. 19
Matematikdidaktik i fritidshemmet – att lära medan livet levs, Ann S. Pihlgren
-
Färsk forskning: Matematik på fritids
2023 nr. 4 s. 18
Matematik på fritids – går det att få ihop? Hur gör fritidshemmets pedagoger i praktiken och vilken sorts matematik rör det sig om? Den typen av frågeställningar kan man få svar på om man läser och begrundar Anna Wallins avhandling, och det ville jag mycket gärna eftersom mitt mellanstadiebarn redan ser en tydlig skillnad mellan lektioner och fritids, läxor och lek. Matematik, det hör tydligt hemma i klassrummet, resonerar han.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
Steget före och intensivundervisning minskar klyftor
2023 nr. 4 s. 13
Gymnasielärare i Lerum fångar upp elever i matematiksvårigheter genom att erbjuda Steget före och intensivundervisning. Berörda elever uppskattar möjligheten de får för att förbättra sina kunskaper och lärarna får värdefulla kunskaper som de kan ta med in i den ordinarie klassrumsundervisningen.
Annalena Önnhed
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Hur långt ska vi behöva backa?
2023 nr. 4 s. 09
”Vi påbörjade en vår ett förändringsarbete i årskurs 5 där decimaltal stod på schemat. Problemet var att två tredjedelar av klassen inte förstod det inne-
håll som vi behandlade. Efter flera lektioner och försök till att skapa förståelse hade vi inte fått något resultat, elevernas förståelse för decimaltal infann
sig helt enkelt inte. Vi undervisade på en nivå som eleverna inte var redo för. I frustration ställde vi frågan till skolans specialpedagog: Hur långt
ska vi behöva backa? Vad är det eleverna har missat tidigare? Vad är det de behöver träna på? Är det rimligt att vi ska behöva titta på lågstadiets
matematikinnehåll?”Camilla Stenroth & Christina Nordell
ArtikelPDF
-
Åsas förändrade undervisning
2023 nr. 4 s. 03
I Ängelholms kommun genomfördes en riktad kompetensutvecklingsinsats mot förstelärarna i matematik. I denna artikel synliggörs att insatsen lett till förändringar i klassrummet. Vid två tillfällen observerades en lärares undervisning, dels i inledningen och dels i slutet av utbildningen.
Frida Wirén & Caroline Nagy
ArtikelPDF