Nämnarens artikelregister

Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 

  1. Kan gymnasieelever bedriva forskning?

    2018 nr. 1 s. 45

    I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik tas här ett steg in i fysikens värld. Gymnasieelever som genom tävlingen International Young Physicists Tournament får möjlighet att arbeta med problemlösning i fysikforskningens framkant ser hur teoribildningen vilar på matematisk grund.

    Jakob Lavröd
    ArtikelPDF

  2. Viktigt på riktigt med Sigma 8

    2018 nr. 1 s. 41

    Matematiktävlingen Sigma 8 har tidigare beskrivits i ett par Nämnarenartiklar. Här är det lärare på en vinnande skola som berättar om det förberedande arbetet, nervpirret på tävlingsdagen och hur skolans deltagande också motiverar de yngre eleverna.

    Anna Efremova & Stina Hallén
    ArtikelPDF

  3. EPA blir STAR – Problemlösning i matematik

    2018 nr. 1 s. 37

    I en av matematikkurserna på lärarutbildningen vid Örebro universitet har två lärarutbildare utvecklat den numera välkända EPA-modellen till något de kallar STAR-modellen. Syftet är att på ett tydligare sätt involvera studenterna i metakognitiva reflektioner. Positiv respons från lärare i grund- och gymnasieskolan visar att modellen även kan fungera där.

    Malin Hagström & Frida Wetterstrand
    ArtikelPDF

  4. Elevers skrivande i matematik

    2018 nr. 1 s. 34

    Papper och penna används ofta på matematiklektioner. Författaren diskuterar hur elevers matematiktexter kan och bör bli en egen väl definierad textgenre, vilket kan bidra till att förbättra elevers förmåga att uttrycka sig i skrift både för sitt eget lärandes skull och för att andra ska förstå dem bättre.

    Anna Teledahl
    ArtikelPDF

  5. Uppslaget – Donkarna

    2018 nr. 1 s. 32

    Donkarna är en av de friare uppgifterna som vi har använt i vårt skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Genom uppgiften utmanas elever i årskurs 1–6 att formulera och förstå samband.

    Elisabet Mellroth & David Sjöö
    ArtikelPDF

  6. Finns det donkar i Karlstad?

    2018 nr. 1 s. 28

    I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik skrev en av författarna för precis ett år sedan om ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad.
    I följande text och på Uppslaget får vi ta del av en av de kreativa och utmanande uppgifter som utvecklades i projektet. Här som något omskrivna utdrag från den projektrapport som beräknas vara klar under våren 2018.

    Elisabet Mellroth & David Sjöö
    ArtikelPDF

  7. Bedömningsarbete på Nydalaskolan

    2018 nr. 1 s. 23

    Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också ett nära samarbete mellan matematikläraren och specialläraren vilket ger tydliga fördelar i strävan att göra matematiken tillgänglig för alla elever.

    Jessica Håkansson
    ArtikelPDF

  8. Förhållanden, sammansatta enheter och proportionella resonemang

    2018 nr. 1 s. 18

    Denna artikel sammanfattar trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang. Tre tidigare artiklar finns i Nämnaren 2017, nummer 2–4. I denna fjärde artikel ges några definitioner och bland annat besvaras frågan varför det är viktigt att undervisa om proportionella samband.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  9. Varför modeller spelar roll

    2018 nr. 1 s. 13

    I samband med inbjudan till Matematikbiennalen 2018 bad vi Kara Louise Imm om en artikel till Nämnaren. Tidigare har flera av lärarutbildarna på Pedagogen i Göteborg varit i New York, blivit inspirerade av Mathematics in the City och berättat om det i några artiklar. Benämningar på modeller och material är inte ordagrant översatta utan snarlika benämningar som känns mer relevanta i en svensk kontext används.

    Kara Louise Imm
    ArtikelPDF

  10. Problemavdelningen – Problem i sommartid

    2018 nr. 2 s. 63

    Nu när läsåret börjar lida mot sitt slut har problemen tydlig koppling till sommar, bad och natur.

    Redaktionen

  11. Kängurusidan

    2018 nr. 2 s. 60

    Nu är 2018 års tävling avklarad. Vi har i år fortsatt vårt samarbete med Norge så att Ecolier, Benjamin och Cadet innehåller samma uppgifter här som där. Vi hoppas att ni har uppskattat problemen och att ni kan arbeta med dem i den fortsatta undervisningen.

    Susanne Gennow & Karin Wallby

  12. Algoritmer + datastrukturer = program

    2018 nr. 2 s. 53

    Gymnasieelevers fråga om hur miniräknaren beräknar ”roten ur” kan fördjupa deras matematikkunskaper om exempelvis iterationsformler, stoppvärden och intervallhalvering. Författaren visar hur programmering kan användas som ett medel för att ge eleverna svar på frågan och hur svaret både kan förfinas och leda till generaliseringar.

    Jöran Petersson

  13. Symbolen π och tredimensionellt arbete med Geogebra

    2018 nr. 2 s. 48

    I grundskolans geometriundervisning möter elever oftast tvådimensionella former trots att de har störst vardagserfarenhet av tredimensionella föremål. När eleverna ska börja bestämma area och volym av kroppar är Geogebra ett användbart digitalt verktyg för att åskådliggöra beräkningarna.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd

  14. Linjär optimering – Exempel på användning av analoga och digitala verktyg i undervisningen

    2018 nr. 2 s. 43

    Kursavsnittet linjär optimering i Matematik 3b kan introduceras med såväl analoga som digitala verktyg. I artikeln beskriver artikelförfattaren utöver en traditionell presentation på tavlan även en fysisk trämodell samt datorbaserad visualisering och programmering.

    Anders Johansson

  15. Begåvade elever i matematikklassrummet

    2018 nr. 2 s. 37

    I den nionde artikeln i Nämnarens serie om elever särbegåvade i matematik får vi ta del av en forskningsöversikt om undervisning av dessa elever och deras sociala situation i matematikklassrummet. I översikten ges flera förslag på åtgärder på olika nivåer som kan ha goda effekter på begåvade elevers kunskapsutveckling och hur de vill bli bemötta.

    Attila Szabo

  16. Ett värdigt 400-årsjubileum

    2018 nr. 2 s. 34

    Den 8 mars 1618 dyker en idé upp i Johannes Keplers huvud men han förkastar den som falsk. Drygt två månader senare kommer idén oförändrad tillbaka och det visar sig vara en upptäckt – men vilken?

    Bengt Ulin

  17. Uppslaget – Analog programmering med en boll

    2018 nr. 2 s. 32

    Jonglörer har uppfunnit ett kodsystem som kallas Siteswap för att skriva ner och dela sina trick, dvs jongleringsmönster. Ett berömt jongleringsmönster heter 531. Alla jonglörer förstår genast hur det tricket ser ut eftersom de kan läsa koden.

    Kerstin Larsson & Sofia Larsson

  18. Vad är egentligen ett matematiskt begrepp?

    2018 nr. 2 s. 27

    Begrepp är matematikens byggstenar. Ordet begrepp är rikt förekommande i kursplaner och ämnesplaner, men det är svårt att säga vad ett begrepp är. Här ger författarna förslag på en i undervisningssammanhang användbar och teoretiskt förankrad tolkning av begreppet begrepp.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  19. Klassrummets väggar

    2018 nr. 2 s. 19

    I sitt examensarbete Klassrummets väggar ur ett matematiskt perspektiv ville författaren undersöka hur elever och lärare använder uppsatt material. Undersökningen preciserades till tre frågeställningar och resultatet visar bland annat att den fysiska miljön påverkar elevernas inlärning och att det är viktigt att lärare tänker igenom utformningen av sitt klassrum.

    Stina Marklund

  20. Steget före – undervisning på Bodaskolan i Borås

    2018 nr. 2 s. 15

    Artikelns författare deltog i kompetensutvecklingsprojektet Matematik för nyanlända som genomfördes förra läsåret och som har beskrivits i två tidigare artiklar i Nämnaren. Steget före-undervisning blev ett litet försök i projektet i form av en anpassning av så kallad intensivundervisning.

    Sara Andersson

  21. Vad kan vi lära av Singapores matematikundervisning?

    2018 nr. 2 s. 09

    Med intryck från internationell forskning utvecklade Singapore landets matematikundervisning från och med 1980-talet. Nu visar resultat från undersökningar som PISA och TIMSS att undervisningsmodellen är framgångsrik. Artikelförfattarna har nyligen besökt skolor i Singapore och intervjuat Dr Yeap Ban Har som är en av de mest framträdande experterna.

    Pia Agardh & Josefine Rejler

  22. Skriftserie om matematikutbildning

    2018 nr. 2 s. 08

    I januari 2018 lanserade NCM ett nytt forum för att sprida texter om matematikutbildning som är relevanta för lärare och lärarutbildare. Vi kallar forumet för Skriftserie om matematikutbildning och har för avsikt att presentera intressanta ämnen i ett brett spektrum. Författarna står själva för innehållet och NCM gör endast en lättare redaktionell bearbetning av texterna.

    Peter Nyström

  23. Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning

    2018 nr. 2 s. 03

    På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i undervisningen till att nya vägar till kunskap uppmärksammades. Lärarna såg vilka goda möjligheter undervisning om den analoga klockan kan ge i en fördjupad geometriundervisning.

    Christel Svedin & Christina Svensson

  24. Rika lösningar på rika problem – att välja glasskulor

    2018 nr. 1 s. 09

    I en serie av tre artiklar tar vi upp erfarenheter från arbete med rika matematiska problem. I den förra artikeln presenterade vi problemet. Att dela smörgåsar. I denna andra del har vi valt en enkel variant av ett klassiskt kombinatorikproblem i en elevnära kontext. Vi har samlat in lösningar från elever i årskurs 2–3 och synliggör olika uttrycksformer.

    Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
    ArtikelPDF

  25. Superhjältar och vänskap

    2018 nr. 1 s. 03

    Genom temaarbeten går det att skapa gott arbetsklimat och samtidigt arbeta ämnesintegrerat. Här beskriver en lärare dels ett tema om superhjältar och dels hur en planerad lektion om matematikaktiviteten förklara genomfördes under en inspelning till Matematiklyftets modul för förskoleklassen.

    Åsa Boman
    ArtikelPDF

  26. Problemavdelningen 204

    2017 nr. 4 s. 63

    Fler adventskalenderproblem
    När vi väljer problem till adventskalendern vill vi att de ska ha olika svårighetsgrad, problemen ska kunna användas från grundskolans första år till gymnasiet. dessutom vill vi att det ska finnas problem från olika matematiska områden. Några som hade kvalificerat sig i urvalsarbetet till årets advenskalender men som till sist ändå inte fick plats i kalendern får istället plats här.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  27. Differentierade problem

    2017 nr. 4 s. 59

    Alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösning. Med den spridning som alltid finns i klasser är det en utmaning att erbjuda eleverna lämpliga problem att arbeta med. För att få detta att fungera har författaren konstruerat differentierade problem. Här beskriver han tankar som lett fram till en bok och ger förslag på hur problemen kan användas.

    Henrik Petersson
    ArtikelPDF

  28. Hastighet, acceleration, ryck – och sedan?

    2017 nr. 4 s. 57

    Artikeln ”Beyond velocity and acceleration: jerk, snap and higher derivatives” har fått mer än 18000 nedladdningar efter publiceringen för knappt ett år sedan i ”European Journal of Physics” och ligger fortfarande i topp. Detta föranledde författarna att fundera på svenska ord för snap, crackle och pop. För den språkintresserade kan ordlekandet vara intressant även om benämningarnas matematikinnehåll ligger klart över vad de flesta möter i undervisningen.

    Hans Alberg & Ann-Marie Pendrill
    ArtikelPDF

  29. Kängurusidan 204

    2017 nr. 4 s. 56

    Samma problem men olika

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  30. Vi har läst: 204

    2017 nr. 4 s. 54

    Inlärningssvårigheter i matematik – hur kan de förstås och avhjälpas?
    (Læringsvanskligheder i matematik – hvordan kan de forstås og afhjælpes?)
    av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red)


    ArtikelPDF

  31. Matematikundervisning för nyanlända elever – del 2

    2017 nr. 4 s. 49

    I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet Matematikundervisning för nyanlända. Nu beskrivs det konkreta kursinnehållet och nedslag görs i projektets utvärdering.

    Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  32. Konsten att mäta area – från förskola till gymnasium

    2017 nr. 4 s. 41

    Har du tänkt på att vi, förutom att vi använder enheten tum, anger bildskärmens area som längden på dess diagonal? På ett liknande sätt mätte grekiska antikens matematiker area genom att ange kantlängden på en kvadrat med samma area som den givna ytan.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  33. Sambedömning

    2017 nr. 4 s. 35

    Runt om i landet genomförs satsningar som innebär att lärare sambedömer elevers prestationer. Erfarenheterna är ofta goda men det finns frågor som bör diskuteras innan liknande satsningar startas. Artikelförfattaren problematiserar frågor om samsyn och samstämmighet samt pekar på framgångsfaktorer.

    Pia Thornberg
    ArtikelPDF

  34. Vi har läst 204

    2017 nr. 4 s. 34

    Se vad jag kan! är ett kartläggningsmaterial för lärare som snabbt vill ta reda på vilken nivå som nyanlända elever befinner sig på, av Madeleine Löwing,
    Undersökande matematik – differentierade problem, av Henrik Petersson


    ArtikelPDF

  35. Uppslaget: Lotteriet

    2017 nr. 4 s. 32

    Slump och rättvisa är två begrepp som ofta kopplas ihop. Om två barn vill använda samma leksak kan de singla slant om vem som ska få den för att deras egenintresse inte ska påverka beslutet och en känsla av rättvisa uppstår.

    Andreas Eckert & Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  36. Globen: världens mest miljövänliga byggnad – Hur kommer det sig?

    2017 nr. 4 s. 29

    Jämförelser mellan olika geometriska kroppar som exempelvis kuber, rätblock, pyramider och klot visar tydligt att cirkulära och andra runda former alltid vinner vad gäller maximal volym och minimal area. Det leder bland annat till viktiga och unika miljöegenskaper för sfäriska byggnader samt ger lägre material- och driftskostnader.

    Aref Hamawi
    ArtikelPDF

  37. Utmanande problemlösning för elever i grundskolan

    2017 nr. 4 s. 21

    I Västerås pågår flera satsningar på matematikämnet och en av dem är att ge särskilt begåvade elever utmaningar genom att utveckla matematikundervisningen. Här beskrivs det arbetet utifrån implementering av begreppen rutiner, roller, verktyg och normer.

    Bodil Lövgren & Lars-Olov Strömberg
    ArtikelPDF

  38. Musikens matematik – Går det att lyssna på funktioner?

    2017 nr. 4 s. 15

    Artikelförfattaren har använt akustiska instrument och syntar i gymnasiets matematik för att introducera Fourieranalys. Vi får här smakprov från ett inspirerat lektionsupplägg i snittytan mellan fysik, matematik och musik som fått internationell spridning.

    Johan Thorssell
    ArtikelPDF

  39. Varför är det så svårt att räkna ut den genomsnittliga hastigheten?

    2017 nr. 4 s. 11

    Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang.
    Författarna presenterar även i sin tredje artikel en uppgift där de ingående beräkningarna är busenkla men där eleverna i hög grad resonerar fel. De konstaterar att många elever inte har relevant kunskap om begreppet genomsnittshastighet, fast de utan problem kan manipulera och använda hastighetsformeln. Det vanligaste felet analyseras och en möjlig förklaring till elevernas felaktiga resonemang presenteras.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  40. Sagt & gjort: Matematik i förskoleklassen

    2017 nr. 4 s. 09

    I förskoleklassen på vår skola arbetar vi mycket med att laborera och leka in matematik. Vi vill att matematik ska väcka nyfikenhet och glädje hos eleverna och arbetar ständigt med att diskutera olika frågeställningar där vi ställer öppna frågor som: Nu blir jag nyfiken, berätta hur du tänker! Kan du utveckla dina tankar? Hur kom du fram till det? Är det rimligt att …?

    Åsa Boman & Eva Ruthström
    ArtikelPDF

  41. Generaliserad aritmetik – en bro mellan aritmetik och algebra

    2017 nr. 4 s. 03

    Svenska elever har haft svårt för algebra både ur ett historiskt och ett internationellt perspektiv. I projektet som beskrivs i artikeln utgår författarna från internationell forskning för att hitta utbildningstraditioner som karakteriserar den svenska skolalgebran. Ekvationer, funktioner, samband och förändring är delar av algebra som förekommer i hög grad i svenska kursplaner och läroböcker. Däremot är generaliserad aritmetik starkt underrepresenterat.

    Kajsa Bråting & Lars Madej
    ArtikelPDF

  42. Problemavdelningen

    2017 nr. 3 s. 63

    Problem från våra grannar i väst
    Tankenötterna här är hämtade från den norska webbplatsen www.matematikk.org där det finns många problem och lösningar. Här är några översatta till svenska, men hämta gärna problem direkt från webbplatsen och låt eleverna få – utöver problemlösning – lite träning i att läsa och förstå norska.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  43. Kängurusidan

    2017 nr. 3 s. 61

    Vi har nu gått igenom resultaten från årets tävling. Det är glädjande att se hur uppskattade problemen är och att många ser fram emot denna årligen återkommande händelse

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  44. Demokratiska grunder i matematikundervisningen

    2017 nr. 3 s. 57

    En dialog om irrationella tal

    Russell Hatami
    ArtikelPDF

  45. Matematikundervisning för nyanlända elever

    2017 nr. 3 s. 51

    Läsåret 2016/17 genomförde NCM ett pilotprojekt för de personalkategorier på tre skolor i Borås som möter nyanlända elever i matematikundervisningen. Här beskrivs bakgrund och planering av kompetensutvecklingen.

    Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  46. Vi har läst

    2017 nr. 3 s. 50

    Elementary school mathematics for parents and teachers – Volume 1
    Raz Kupferman
    samt
    Texter om bedömning
    ”Alla människors möte borde vara så”
    Vänbok till Astrid Pettersson
    Red Lisa Björklund Boistrup, Maria Nordlund & Eva Norén

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  47. Till minne av en krigsfånge

    2017 nr. 3 s. 48

    Vid sidan av matematikhistoriens stora namn, de vi ofta ser till med namn, gärning och porträtt i exempelvis en lärobok, finns många för oss okända människor som tillsammans gjort mängder av bidrag till det vi idag känner som matematik. Här möter vi en av dem: Jean-Victor Poncelet.

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  48. Lärande i en formativ praktik

    2017 nr. 3 s. 43

    I förra numret beskrevs på en övergripande nivå ett pågående projekt i Kungsbacka Söder. I denna artikel beskriver matematikpedagogerna det arbete som sker i klassrummen och som handlar om att utveckla ett formativt förhållningsätt där lärandet synliggörs och eleverna blir mer aktiva.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    ArtikelPDF

  49. Motivation hos matematiskt begåvade ungdomar

    2017 nr. 3 s. 35

    Artikeln beskriver ett delresultat från en licentiatuppsats där fjorton finalister i Skolornas matematiktävling intervjuades och svarade på en enkät. Dessa ungdomar drivs av en ofta stark inre motivation. Tillsammans med en medvetenhet om framtida nytta med matematik bidrar detta till att en del av deras identitet består i att de är duktiga i matematik.

    Verner Gerholm
    ArtikelPDF

  50. Gångerparabeln

    2017 nr. 3 s. 32

    När en klass besöker ett science center är intresse och engagemang ofta stort på plats. Men vad händer sedan? Vilken kunskap får eleverna faktiskt med sig? Här ges ett exempel på hur en aktivitet kan efterarbetas i den fortsatta matematikundervisningen, i detta fall på gymnasiet.

    Christoph Kirfel & Ida Kathrine Vestvik-Schütz
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!