Nämnarens artikelregister

Sagt & gjort 207: Parallellprocessering

2018 nr. 3 s. 34

Under våren 2018 fick Nämnarens redaktion mail där lärare efterfrågade ”den där artikeln med en presenning”. Ganska snart förstod vi att den efterfrågade artikeln var Från datorernas värld som Bengt Aspvall och Eva Pettersson skrev 2007. Vi förstod också att orsaken till det nyväckta intresset för artikeln beror på kursplanetillägget med programmering. En av lärarna, Margareta Dalsjö på Skärsätra skola, Lidingö, berättade att hon inte skulle använda en presenning utan måla direkt på skolgårdens asfalt. Vi bad henne återkomma och vi fick då en lång rad inspirerande foton och en beskrivning av aktiviteten.

Uppslaget 207: Tangerande cirklar

2018 nr. 3 s. 32

Tomas Fridström

Science on stage

2018 nr. 3 s. 29

Det sker mycket som är bra i våra klassrum. Entusiastiska lärare utvecklar undervisningen och får fler elever intresserade och kunniga. För läraren är det utvecklande att både dela med sig av egna erfarenheter och att ta del av vad andra har gjort, både i Sverige och utomlands. STEM-konferensen Science on stage kan ge många nya intryck, idéer, kontakter och erfarenheter.

Teresia Brzokoupil

Näringslära med kroppen och knoppen – att experimentera naturvetenskapligt och modellera matematiskt

2018 nr. 3 s. 25

Artikeln beskriver hur elever kan göra dels ett konkret experiment av hur blodsockernivån reagerar då olika livsmedel äts och dels en enkel matematisk modell för att simulera mängden socker som då frisätts i blodet.

Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews

Vi har läst 207

2018 nr. 3 s. 24

Högkänslig … än sen då? av Else Marie Bruhner
Skolan i en digital omvärld av Anders Thoresson

Särbegåvning och högkänslighet

2018 nr. 3 s. 17

I denna tionde artikel i serien om särbegåvning i matematik får vi en inblick i vad högkänslighet är och vad det kan innebära i praktiken för högkänsliga elever. Artikelförfattaren ger förslag på vad som kan göras så att dessa elever får en bättre vardag i skolan.

Else Marie Bruhner

Forskning om läxor i matematik

2018 nr. 3 s. 13

När författarna intervjuade lärare nämnde de ofta läxor. Därför beslöt artikelförfattarna att fördjupa sig i vad en läxa är och vilka syften som motiverar lärare både i Sverige och utomlands att ge – eller inte ge – läxor i matematik.

Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews

Mattecirkus

2018 nr. 3 s. 07

I artikeln får vi möta en mattelärarmamma som alltid testat sina undervisningsidéer på sina barn och en dotter som är cirkuskonstnär. Med utgångspunkt i cirkusdiscipliner har mamma Kerstin synliggjort matematiska begrepp, tankesätt, problem och termer och dottern Sofia har utvecklat cirkusuppgifter där matematiken lyfts fram. Resultatet är jonglering och mänskliga pyramider som är fyllda av upplevd matematik.

Kerstin Larsson & Sofia Larsson

Skoj med tvättsvampar!

2018 nr. 3 s. 03

Författaren beskriver en didaktisk situation som hon har genomfört tillsammans med en grupp 3–5-åringar i förskolan. Färgglada och mjuka tvättsvampar användes så att förskolebarnen gavs möjlighet att upptäcka, beskriva, konstruera och generalisera upprepade mönster.

Rimma Nyman

Problemavdelningen 205 – Blockmetoden

2018 nr. 1 s. 63

På Carlssons skola har vi länge arbetat med att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Vi strä- var efter att eleverna ska tillägna sig redskap som gör att förmågan utvecklas och självförtroendet stärks. Till och från har vi sett att eleverna saknat verktyg för att lösa vissa typer av textuppgifter. I Singaporemetoden har vi funnit det redskapet.

Cecilia Christiansen & Doris Lindberg
ArtikelPDF

Kängurusidan

2018 nr. 1 s. 62

Vi har nu tagit fram ett rättningsstöd i MS Excel att använda när ni rättar Kängurutävlingen. Det ska under­ lätta resultatsammanställningen och ge en enkel och överskådlig information om hur klas­ sen har presterat.

Günther Dippe
ArtikelPDF

Svansklippning och andra förtjusande matematiska aktiviteter

2018 nr. 1 s. 55

Det är inte bara det nyttiga som är attraktivt i matematiken, det är också – och ibland framförallt – det estetiska som ger oss glädjen av och lust att lära matematik. Författaren berättar om sina glädjeögonblick i möten med matematik under uppväxten i åttiotalets Polen.

Hania Uscka-Wehlou
ArtikelPDF

Gymnasieelever är positiva till digitala responssystem

2018 nr. 1 s. 52

Fem gymnasielärare undersökte om användning av digitala responssystem kunde öka elevernas motivation och stärka deras kunskapsinhämtning i matematik. Resultatet var till övervägande del positivt.

P. Disbo, U. Edoff, O. Hellblom, J. Setoodeh & T. Tordai
ArtikelPDF

Sagt & gjort – Baskunskaper i dubbel bemärkelse

2018 nr. 1 s. 49

Multiplikation med knutna nävar
Ett sätt att använda händerna för att utföra multiplikationerna för sexans till tians tabell fungerar så här: Håll dina två knutna nävar framför dig. En knuten näve representerar talet fem. Om du låter ett finger peka ut betyder det 6, två fingrar betyder 7 och så vidare.

Tobias Möllerström
ArtikelPDF

Kan gymnasieelever bedriva forskning?

2018 nr. 1 s. 45

I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik tas här ett steg in i fysikens värld. Gymnasieelever som genom tävlingen International Young Physicists Tournament får möjlighet att arbeta med problemlösning i fysikforskningens framkant ser hur teoribildningen vilar på matematisk grund.

Jakob Lavröd
ArtikelPDF

Viktigt på riktigt med Sigma 8

2018 nr. 1 s. 41

Matematiktävlingen Sigma 8 har tidigare beskrivits i ett par Nämnarenartiklar. Här är det lärare på en vinnande skola som berättar om det förberedande arbetet, nervpirret på tävlingsdagen och hur skolans deltagande också motiverar de yngre eleverna.

Anna Efremova & Stina Hallén
ArtikelPDF

EPA blir STAR – Problemlösning i matematik

2018 nr. 1 s. 37

I en av matematikkurserna på lärarutbildningen vid Örebro universitet har två lärarutbildare utvecklat den numera välkända EPA-modellen till något de kallar STAR-modellen. Syftet är att på ett tydligare sätt involvera studenterna i metakognitiva reflektioner. Positiv respons från lärare i grund- och gymnasieskolan visar att modellen även kan fungera där.

Malin Hagström & Frida Wetterstrand
ArtikelPDF

Elevers skrivande i matematik

2018 nr. 1 s. 34

Papper och penna används ofta på matematiklektioner. Författaren diskuterar hur elevers matematiktexter kan och bör bli en egen väl definierad textgenre, vilket kan bidra till att förbättra elevers förmåga att uttrycka sig i skrift både för sitt eget lärandes skull och för att andra ska förstå dem bättre.

Anna Teledahl
ArtikelPDF

Uppslaget – Donkarna

2018 nr. 1 s. 32

Donkarna är en av de friare uppgifterna som vi har använt i vårt skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Genom uppgiften utmanas elever i årskurs 1–6 att formulera och förstå samband.

Elisabet Mellroth & David Sjöö
ArtikelPDF

Finns det donkar i Karlstad?

2018 nr. 1 s. 28

I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik skrev en av författarna för precis ett år sedan om ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad.
I följande text och på Uppslaget får vi ta del av en av de kreativa och utmanande uppgifter som utvecklades i projektet. Här som något omskrivna utdrag från den projektrapport som beräknas vara klar under våren 2018.

Elisabet Mellroth & David Sjöö
ArtikelPDF

Bedömningsarbete på Nydalaskolan

2018 nr. 1 s. 23

Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också ett nära samarbete mellan matematikläraren och specialläraren vilket ger tydliga fördelar i strävan att göra matematiken tillgänglig för alla elever.

Jessica Håkansson
ArtikelPDF

Förhållanden, sammansatta enheter och proportionella resonemang

2018 nr. 1 s. 18

Denna artikel sammanfattar trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang. Tre tidigare artiklar finns i Nämnaren 2017, nummer 2–4. I denna fjärde artikel ges några definitioner och bland annat besvaras frågan varför det är viktigt att undervisa om proportionella samband.

Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF

Varför modeller spelar roll

2018 nr. 1 s. 13

I samband med inbjudan till Matematikbiennalen 2018 bad vi Kara Louise Imm om en artikel till Nämnaren. Tidigare har flera av lärarutbildarna på Pedagogen i Göteborg varit i New York, blivit inspirerade av Mathematics in the City och berättat om det i några artiklar. Benämningar på modeller och material är inte ordagrant översatta utan snarlika benämningar som känns mer relevanta i en svensk kontext används.

Kara Louise Imm
ArtikelPDF

Problemavdelningen – Problem i sommartid

2018 nr. 2 s. 63

Nu när läsåret börjar lida mot sitt slut har problemen tydlig koppling till sommar, bad och natur.

Redaktionen
ArtikelPDF

Kängurusidan

2018 nr. 2 s. 60

Nu är 2018 års tävling avklarad. Vi har i år fortsatt vårt samarbete med Norge så att Ecolier, Benjamin och Cadet innehåller samma uppgifter här som där. Vi hoppas att ni har uppskattat problemen och att ni kan arbeta med dem i den fortsatta undervisningen.

Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF

Algoritmer + datastrukturer = program

2018 nr. 2 s. 53

Gymnasieelevers fråga om hur miniräknaren beräknar ”roten ur” kan fördjupa deras matematikkunskaper om exempelvis iterationsformler, stoppvärden och intervallhalvering. Författaren visar hur programmering kan användas som ett medel för att ge eleverna svar på frågan och hur svaret både kan förfinas och leda till generaliseringar.

Jöran Petersson
ArtikelPDF

Symbolen π och tredimensionellt arbete med Geogebra

2018 nr. 2 s. 48

I grundskolans geometriundervisning möter elever oftast tvådimensionella former trots att de har störst vardagserfarenhet av tredimensionella föremål. När eleverna ska börja bestämma area och volym av kroppar är Geogebra ett användbart digitalt verktyg för att åskådliggöra beräkningarna.

Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
ArtikelPDF

Linjär optimering – Exempel på användning av analoga och digitala verktyg i undervisningen

2018 nr. 2 s. 43

Kursavsnittet linjär optimering i Matematik 3b kan introduceras med såväl analoga som digitala verktyg. I artikeln beskriver artikelförfattaren utöver en traditionell presentation på tavlan även en fysisk trämodell samt datorbaserad visualisering och programmering.

Anders Johansson
ArtikelPDF

Begåvade elever i matematikklassrummet

2018 nr. 2 s. 37

I den nionde artikeln i Nämnarens serie om elever särbegåvade i matematik får vi ta del av en forskningsöversikt om undervisning av dessa elever och deras sociala situation i matematikklassrummet. I översikten ges flera förslag på åtgärder på olika nivåer som kan ha goda effekter på begåvade elevers kunskapsutveckling och hur de vill bli bemötta.

Attila Szabo
ArtikelPDF

Ett värdigt 400-årsjubileum

2018 nr. 2 s. 34

Den 8 mars 1618 dyker en idé upp i Johannes Keplers huvud men han förkastar den som falsk. Drygt två månader senare kommer idén oförändrad tillbaka och det visar sig vara en upptäckt – men vilken?

Bengt Ulin
ArtikelPDF

Uppslaget – Analog programmering med en boll

2018 nr. 2 s. 32

Jonglörer har uppfunnit ett kodsystem som kallas Siteswap för att skriva ner och dela sina trick, dvs jongleringsmönster. Ett berömt jongleringsmönster heter 531. Alla jonglörer förstår genast hur det tricket ser ut eftersom de kan läsa koden.

Kerstin Larsson & Sofia Larsson
ArtikelPDF

Vad är egentligen ett matematiskt begrepp?

2018 nr. 2 s. 27

Begrepp är matematikens byggstenar. Ordet begrepp är rikt förekommande i kursplaner och ämnesplaner, men det är svårt att säga vad ett begrepp är. Här ger författarna förslag på en i undervisningssammanhang användbar och teoretiskt förankrad tolkning av begreppet begrepp.

Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF

Klassrummets väggar

2018 nr. 2 s. 19

I sitt examensarbete Klassrummets väggar ur ett matematiskt perspektiv ville författaren undersöka hur elever och lärare använder uppsatt material. Undersökningen preciserades till tre frågeställningar och resultatet visar bland annat att den fysiska miljön påverkar elevernas inlärning och att det är viktigt att lärare tänker igenom utformningen av sitt klassrum.

Stina Marklund
ArtikelPDF

Steget före – undervisning på Bodaskolan i Borås

2018 nr. 2 s. 15

Artikelns författare deltog i kompetensutvecklingsprojektet Matematik för nyanlända som genomfördes förra läsåret och som har beskrivits i två tidigare artiklar i Nämnaren. Steget före-undervisning blev ett litet försök i projektet i form av en anpassning av så kallad intensivundervisning.

Sara Andersson
ArtikelPDF

Vad kan vi lära av Singapores matematikundervisning?

2018 nr. 2 s. 09

Med intryck från internationell forskning utvecklade Singapore landets matematikundervisning från och med 1980-talet. Nu visar resultat från undersökningar som PISA och TIMSS att undervisningsmodellen är framgångsrik. Artikelförfattarna har nyligen besökt skolor i Singapore och intervjuat Dr Yeap Ban Har som är en av de mest framträdande experterna.

Pia Agardh & Josefine Rejler
ArtikelPDF

Skriftserie om matematikutbildning

2018 nr. 2 s. 08

I januari 2018 lanserade NCM ett nytt forum för att sprida texter om matematikutbildning som är relevanta för lärare och lärarutbildare. Vi kallar forumet för Skriftserie om matematikutbildning och har för avsikt att presentera intressanta ämnen i ett brett spektrum. Författarna står själva för innehållet och NCM gör endast en lättare redaktionell bearbetning av texterna.

Peter Nyström
ArtikelPDF

Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning

2018 nr. 2 s. 03

På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i undervisningen till att nya vägar till kunskap uppmärksammades. Lärarna såg vilka goda möjligheter undervisning om den analoga klockan kan ge i en fördjupad geometriundervisning.

Christel Svedin & Christina Svensson
ArtikelPDF

Rika lösningar på rika problem – att välja glasskulor

2018 nr. 1 s. 09

I en serie av tre artiklar tar vi upp erfarenheter från arbete med rika matematiska problem. I den förra artikeln presenterade vi problemet. Att dela smörgåsar. I denna andra del har vi valt en enkel variant av ett klassiskt kombinatorikproblem i en elevnära kontext. Vi har samlat in lösningar från elever i årskurs 2–3 och synliggör olika uttrycksformer.

Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
ArtikelPDF

Superhjältar och vänskap

2018 nr. 1 s. 03

Genom temaarbeten går det att skapa gott arbetsklimat och samtidigt arbeta ämnesintegrerat. Här beskriver en lärare dels ett tema om superhjältar och dels hur en planerad lektion om matematikaktiviteten förklara genomfördes under en inspelning till Matematiklyftets modul för förskoleklassen.

Åsa Boman
ArtikelPDF

Problemavdelningen 204

2017 nr. 4 s. 63

Fler adventskalenderproblem
När vi väljer problem till adventskalendern vill vi att de ska ha olika svårighetsgrad, problemen ska kunna användas från grundskolans första år till gymnasiet. dessutom vill vi att det ska finnas problem från olika matematiska områden. Några som hade kvalificerat sig i urvalsarbetet till årets advenskalender men som till sist ändå inte fick plats i kalendern får istället plats här.

Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF

Differentierade problem

2017 nr. 4 s. 59

Alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösning. Med den spridning som alltid finns i klasser är det en utmaning att erbjuda eleverna lämpliga problem att arbeta med. För att få detta att fungera har författaren konstruerat differentierade problem. Här beskriver han tankar som lett fram till en bok och ger förslag på hur problemen kan användas.

Henrik Petersson
ArtikelPDF

Hastighet, acceleration, ryck – och sedan?

2017 nr. 4 s. 57

Artikeln ”Beyond velocity and acceleration: jerk, snap and higher derivatives” har fått mer än 18000 nedladdningar efter publiceringen för knappt ett år sedan i ”European Journal of Physics” och ligger fortfarande i topp. Detta föranledde författarna att fundera på svenska ord för snap, crackle och pop. För den språkintresserade kan ordlekandet vara intressant även om benämningarnas matematikinnehåll ligger klart över vad de flesta möter i undervisningen.

Hans Alberg & Ann-Marie Pendrill
ArtikelPDF

Kängurusidan 204

2017 nr. 4 s. 56

Samma problem men olika

Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF

Vi har läst: 204

2017 nr. 4 s. 54

Inlärningssvårigheter i matematik – hur kan de förstås och avhjälpas?
(Læringsvanskligheder i matematik – hvordan kan de forstås og afhjælpes?)
av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red)

ArtikelPDF

Matematikundervisning för nyanlända elever – del 2

2017 nr. 4 s. 49

I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet Matematikundervisning för nyanlända. Nu beskrivs det konkreta kursinnehållet och nedslag görs i projektets utvärdering.

Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
ArtikelPDF

Konsten att mäta area – från förskola till gymnasium

2017 nr. 4 s. 41

Har du tänkt på att vi, förutom att vi använder enheten tum, anger bildskärmens area som längden på dess diagonal? På ett liknande sätt mätte grekiska antikens matematiker area genom att ange kantlängden på en kvadrat med samma area som den givna ytan.

Jöran Petersson
ArtikelPDF

Sambedömning

2017 nr. 4 s. 35

Runt om i landet genomförs satsningar som innebär att lärare sambedömer elevers prestationer. Erfarenheterna är ofta goda men det finns frågor som bör diskuteras innan liknande satsningar startas. Artikelförfattaren problematiserar frågor om samsyn och samstämmighet samt pekar på framgångsfaktorer.

Pia Thornberg
ArtikelPDF

Vi har läst 204

2017 nr. 4 s. 34

Se vad jag kan! är ett kartläggningsmaterial för lärare som snabbt vill ta reda på vilken nivå som nyanlända elever befinner sig på, av Madeleine Löwing,
Undersökande matematik – differentierade problem, av Henrik Petersson

ArtikelPDF

Uppslaget: Lotteriet

2017 nr. 4 s. 32

Slump och rättvisa är två begrepp som ofta kopplas ihop. Om två barn vill använda samma leksak kan de singla slant om vem som ska få den för att deras egenintresse inte ska påverka beslutet och en känsla av rättvisa uppstår.

Andreas Eckert & Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF

Globen: världens mest miljövänliga byggnad – Hur kommer det sig?

2017 nr. 4 s. 29

Jämförelser mellan olika geometriska kroppar som exempelvis kuber, rätblock, pyramider och klot visar tydligt att cirkulära och andra runda former alltid vinner vad gäller maximal volym och minimal area. Det leder bland annat till viktiga och unika miljöegenskaper för sfäriska byggnader samt ger lägre material- och driftskostnader.

Aref Hamawi
ArtikelPDF