Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Problemavdelningen 218 – Problem med spel
2021 nr. 2 s. 63
I detta nummer av Nämnaren handlar några av artiklarna om spel. Då vi precis avslutat arbetet med årets Kängurutävling fick vi inspiration därifrån till problem som rör spel, turneringar och antal vunna eller insamlade poäng.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Lärartankar – Komplexa jämna kvadrater
2021 nr. 2 s. 57
Vad sjutton gör studenterna? Jag sitter och rättar tentor och ser hur studenterna har försökt lösa den komplexa ekvationen z2 = ¾ + i. Många skriver z = ± √¾ + i och tappar då genast poäng, för man bör inte skriva rötter av komplexa tal. Men sedan lyckas flera ändå med att räkna ut att ¾ + i = ((2 + i)/2)2 med någon sorts kvadratkomplettering som jag inte sett förut. Och de får fram rätt svar. Vad pågår? Jag kunde inte släppa det!
Håkan Lennerstad
ArtikelPDF
-
Vi har läst -218
2021 nr. 2 s. 55
Matematikvejledning i gymnasiet – anvendelse af teori i praksis.
Linda Marie Ahl
ArtikelPDF
-
Djupare matematik med elementära metoder
2021 nr. 2 s. 51
Genom att tänka lite djupare kring ett till synes ganska enkelt taluppfattningsproblem kan elever redan i årskurs 7 ges möjlighet att föra algebraiska resonemang och utveckla sin förståelse för tal i bråkform.
David Taub
ArtikelPDF
-
Läroboksbråk
2021 nr. 2 s. 45
I sitt examensarbete analyserade författaren fem läroböcker med hjälp av det ramverk som finns beskrivet i den föregående Nämnarenartikeln Ett ramverk för progression. Eftersom tal i bråkform är ett kritiskt område för många elever gjordes begränsningen till det området.
Johanna Hedlund
ArtikelPDF
-
Ett ramverk för progression
2021 nr. 2 s. 39
Författarna presenterar ett ramverk som lärare och studerande kan använda då de vill se närmare på hur progressionen i begreppsutveckling ser ut i matematikläromedel. I följande artikel Läroboksbråk beskriver en lärarstuderande hur hon har använt ramverket i sitt examensarbete.
Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF
-
Vi har läst – 218
2021 nr. 2 s. 38
Grafernas abcd
Redaktionen
-
Språkspalten – Matematiktermer på 26 olika språk
2021 nr. 2 s. 35
I skolan måste vi göra allt vi kan för att stötta de elever som kommer hit med ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är varje matematiklektion en dubbel ansträngning där de ska lära sig både svenska och matematik. Som en liten hjälp till såväl lärare som elever och deras föräldrar har Skolverket initierat arbetet med en ordlista för matematikklassrummet. Det var med stor glädje som jag tog mig an att leda projektet och har under det gångna året samarbetat med 50 fantastiska översättare runt om i landet.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Uppslaget 218 – Schak matte
2021 nr. 2 s. 32
Schack har under senare tid fått ett nytt uppsving, kanske tack vare flera nyproducerade filmer och serier om schack. Denna trend är värd att fånga upp i skolan!
Anders Månsson
ArtikelPDF
-
Matematik med en kortlek
2021 nr. 2 s. 27
En vanlig kortlek kan ge inspiration till många intressanta problem och matematiska upptäckter. Här visar författaren bland annat hur ett enkelt korthus kan vara en ingång till rekursiva mönster, ekvationssystem och matriser, och kopplar dessutom detta till programmering i Python.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Spel som läxa – med eller utan dator
2021 nr. 2 s. 24
Spel kan vara en källa till både nöje och inlärning, men ska de fungera optimalt som läxa i matematik behöver de väljas med omsorg. Författaren visar en tabell som lärare kan använda som utgångspunkt för beslut om lämpliga spel.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
En särbegåvad matematikelev
2021 nr. 2 s. 17
Författaren bygger vidare på Nämnarens artikelserie Mattetalanger. Här får vi inblick i en specialpedagogs första möte med en särbegåvad elev redan på förskolan, och hur arbetet med honom sedan har utvecklats.
Rianne Jeroense
ArtikelPDF
-
Lärartankar – Gripa och begripa begreppet
2021 nr. 2 s. 14
Det finns många elever som lätt lär sig utantill, som lätt kommer ihåg. För dessa är matematikboken oftast uppskattad både av lärare och elever. Men några elever har svårt att lära sig utantill och glömmer lätt även om de tränar hårt. De vill förstå först och träna sedan. Det är då viktigt att eleven kan uppfatta ett begrepp på sin nivå och därifrån också kunna beskriva och använda det.
Eva-Stina Källgården
ArtikelPDF
-
Brygga kaffe
2021 nr. 2 s. 07
Författaren återberättar ett långt samtal med elever i årskurs 1. De diskuterar vilket samband som finns mellan rätt mängd vatten och antal mått kaffe för att det ska bli ett gott starkt kaffe – och hur det kan uttryckas matematiskt.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
Matematik med elefantsången
2021 nr. 2 s. 03
Elefantsången är en sång som ofta sjungs på förskolan, kanske med syfte att lära barnen matematik. I den här artikeln benar författaren ut vilken matematik som kan göras synlig genom sången.
Lena Landgren
ArtikelPDF
-
Pedagorien News
2021 nr. 1 s. 64
Aktuell rapport från Pedagorien där bland annat beslutet att införa krav på munskydd är baserat på variationsteorin.
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 217 – Problem med NRICH
2021 nr. 1 s. 61
NRICHs webbplats har mycket material för matematikundervisningen. De utvalda problemen fanns i två kalendrar, en för yngre elever (nrich.maths.org/advent-primary) och en för de lite äldre (nrich.maths.org/advent-secondary).
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Bestämma π med Python
2021 nr. 1 s. 56
I den här artikeln får vi se en rad exempel på hur värdet på pi kan bestämmas. Artikeln tar avstamp i Arkimedes geometriskt grundade ansats och avslutar med modern Python-programmering – en kod på bara några rader!
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Lärartankar – Procent via prodec
2021 nr. 1 s. 51
En procent är en hundradel och betecknas med symbolen %. På samma sätt är en promille en tusendel, som betecknas med symbolen ‰. Motsvarande symbol för tiondel finns inte, men här definierar författaren ordet prodec som en tiondel och betecknar den med en egen symbol. Den huvudsakliga orsaken till att introducera begreppet prodec är att föreslå det som ett pedagogiskt verktyg för att lära sig procent.
Anders Månsson
ArtikelPDF
-
Avstånd med olika metriker
2021 nr. 1 s. 44
Författarna beskriver en lektion om avståndsberäkningar med olika metriker som de tror att kan vara inspirerande både för elever och matematiklärare på gymnasiet. Lektionen utvecklades i ett samarbete mellan fem lärare under Kleindagarna i januari 2020.
Mikael Cronhjort & Maria Hagemann-Jensen
ArtikelPDF
-
Förståelse för konens volymformel
2021 nr. 1 s. 39
För att elever inte bara ska memorera matematiska formler utantill behöver de få förståelse för varför formler ser ut som de gör. Här visar författaren hur han genom att utgå från konkret material ger eleverna möjlighet att resonera om och få en djupare förståelse för konens volymformel.
Pål-Erik Eidsvig
ArtikelPDF
-
Språkspalten – Kom låt oss bråka
2021 nr. 1 s. 34
”Den vackra linblommans stjälk innehåller en fiber som kan användas till att göra kläder, men vägen från blommande ört till färdigt linnetyg är lång.” Så inleds språkspalten som tar oss från att linet bråkas till tal i bråkform och alla ord som förknippas med det matematiska bråkbegreppet.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Uppslaget 217 – Ett problem med två lösningar – lika rätta men med olika resultat
2021 nr. 1 s. 32
Det händer ibland att elever överraskar med lösningsmetoder som inte är de som lärare har förväntat sig. I en provuppgift inom geometri var tanken att undersöka elevernas kunskaper om likformighet och Pythagoras sats. Uppgiften visade sig ge lite olika resultat, vilka var korrekta på sitt sätt.
Calle Flognman
ArtikelPDF
-
Det ökar med samma hela tiden
2021 nr. 1 s. 27
Författarna, som har erfarenheter som matematiklärare i grundskolan och inom lärarutbildningen, ger här en kommentar till artikeln Att undervisa matematik för kreativa resonemang i Nämnaren 2019:4 och presenterar en aktivitet som de har genomfört med många elever på olika kunskapsnivåer.
Bo Sjöström & Jacob Sjöström
ArtikelPDF
-
Teknikens tal
2021 nr. 1 s. 21
Skolans teknikämne kan ge många uppslag till problem att lösa på matematiklektioner. Här visar författaren tre exempel. Problemen handlar om antalet hjulmuttrar på en personbil, tillåten last i personhissar och antal lastpallar som får plats i en container. Fler idéer finns i slutet av artikeln.
Göran Grimvall
ArtikelPDF
-
Rörliga bilder med Desmos
2021 nr. 1 s. 09
I tidigare nummer av Nämnaren har författarna beskrivit hur man kan använda det digitala och webbaserade verktyget Desmos för att öka elevernas förståelse av bland annat räta linjens ekvation. Här presenterar författarna ytterligare ett projekt som utvecklats med inspiration från andra matematiklärare.
Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
ArtikelPDF
-
Vi har läst 217
2021 nr. 1 s. 08
Organisera och inventera – taluppfattning – Nina Liu, Maarten Dolk & Catherine Twomey Fosnot
T-shirtfabriken – positionssystemet, addition och subtraktion – Catherine Twomey Fosnot -
Fokus på elevers uträkningar
2021 nr. 1 s. 03
Har du funderat på hur du ska få dina elever att fokusera på kvalitet i sina redovisningar i matematik? I den här artikeln visar författaren hur hon arbetar med elevernas uträkningar digitalt med hjälp av Matteappen.
Elin Sandström
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 216 – Problembank
2020 nr. 4 s. 63
Ni har väl inte glömt den stora satsningen på Matematiklyftet. Allt material finns fortfarande kvar på Skolverket under adressen larportalen.skolverket.se. Vi vill påminna om att där finns en mängd problemlösningsuppgifter att använda i undervisningen. Några moduler har egna uppgiftsbanker medan andra har problemförslag under moment A i varje del. Leta och hitta dina favoritproblem. Problemen nedan kommer från uppgiftsbanken i modulen Problemlösning. Till många av problemen finns varianter som gör dem både lättare och svårare.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Lärartankar – Kontinuitet
2020 nr. 4 s. 60
Begreppet kontinuitet är svårt. Det yttrar sig bland annat genom felaktiga påståenden kring begreppet i etablerade läromedel för gymnasiet.
Henrik Petersson
ArtikelPDF
-
Tredimensionella figurer
2020 nr. 4 s. 55
Geometriska kroppar och deras inbördes relationer är inte alltid så självklara. Är den klassiska förpackningen med Toblerone ett prisma eller en cylinder? Här reder författaren ut de snåriga begreppen cylinder, prisma, kon och pyramid.
Niclas Larson
ArtikelPDF
-
Pedagorien News
2020 nr. 4 s. 54
Vår utsände Korre Latio rapporterar om marknadifiering, alternativ till skolalgebrans x och y samt omfattande testning och omvänd logik.
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Matematik utan ord
2020 nr. 4 s. 51
i denna ordsnåla artikel ges exempel på hur matematikens grundläggande räkneregler kan illustreras med bollar och smileys. Läsaren får öva sig i att växla mellan representationsformer och se hur en generellt uttryckt räkneregel kan exemplifieras med hjälp av ett konkret fall.
Anders Månsson
ArtikelPDF
-
Chanser i sport och Pascals summatriangel
2020 nr. 4 s. 45
Med lite matematik går det att förstå och kontrollera hur vettiga olika spel på sportresultat är. Det visar sig att i flera sporter gömmer sig en heltalstriangel som är nära besläktad med Pascals triangel. Här handlar det inte om tennis men vi har ändå en fortsättning på En tennisgåta i Nämnaren 2019:4.
Håkan Lennerstad
ArtikelPDF
-
Nedslag i periferin
2020 nr. 4 s. 39
Inom matematiken, precis som inom andra kunskapsfält, ryms ett flertal områden och discipliner. Vissa av dessa har större betydelse än andra. På följande sidor kommer vi dock inte att intressera oss för några av de centrala delarna utan istället göra en del nedslag ute i periferin.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Att undervisa om rotationsvolymer förr och nu
2020 nr. 4 s. 35
Geogebra är ett dynamiskt och interaktivt program som kan användas för att visualisera matematiken på ett helt annat sätt än de statiska handritade graferna som författarna minns från sin egen skoltid. Här förklarar de ingående hur rotationsvolymer skpas i programmet.
Thomas Lingefjärd & Güner Ahmet
ArtikelPDF
-
Uppslaget 216 – Geometri och mönster i Scratch
2020 nr. 4 s. 32
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Studenternas förkunskaper
2020 nr. 4 s. 25
Sedan slutet av 1990-talet har nyantagna studenter på ingenjörsutbildningar vid Umeå universitet genomfört ett diagnostiskt prov i matematik. Vi kunde läsa om resultatet under de första fyren åren i Nämnaren 2003. Här följer författarna upp med en beskrivning av hur det ser ut nu. 20 år senare.
Lisa Hed, Olow Sande & Per Åhag
ArtikelPDF
-
Språkspalten – Ett strategiskt metodval
2020 nr. 4 s. 22
Begreppen strategi och metod är centrala i kursplanen för matematik. I samtliga årskurser står det att eleverna ska formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt “värdera valda strategier och metoder”.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Nämnarens adventskalender 2020
2020 nr. 4 s. 20
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Omkrets och area
2020 nr. 4 s. 17
Det är inte ovanligt med missuppfattningar kopplade till begreppen omkrets och area. I denna artikel ges förslag på hur lärare kan resonera tillsammans med eleverna om förhållanden mellan de båda begreppen så att de kan få en djupare förståelse för dem.
David Taub
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort – Bråk med pinnar!
2020 nr. 4 s. 16
Maria Nyström
ArtikelPDF
-
Skapa behov av multiplikation
2020 nr. 4 s. 11
Kan multiplikation förstås på något annat sätt än som upprepad addition? Här prövar författarna ett nytt sätt att undervisa om multiplikation. Genom att arbeta med indirekt mätning skapas ett behov av multiplikation.
Andersson, Andrén, Eriksson & Tuominen
ArtikelPDF
-
Hur mäter vi regn?
2020 nr. 4 s. 03
Utifrån något så vardagsnära som regn presenteras ett matematiskt samtal med elever i en förskoleklass. Regnmätning kan leda till att eleverna tillgodogör sig nya ord som kärl och volym och i förlängningen en introduktion av exempelvis statistik. Förslag ges på vidare aktiviteter och utmaningar för regniga dagar.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
Pedagorien News
2020 nr. 3 s. 64
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 215 – Problem med geometri
2020 nr. 3 s. 61
I de problem som presenteras häör finns antingen en figur redan i problemformuleringen eller så är det eller mindre nödvändigt att rita en figur för att kunna lösa det. Diskutera med eleverna vad som är bra att tänka på då de ritar figurer i detta sammanhang. Hur noga måste de vara? Hur märker de upp exempelvis vinkklar så att alla förstår vilken de manar? Och så vidare.
Russel Hatami
ArtikelPDF
-
Kängurusidan 215
2020 nr. 3 s. 58
Den extra ordinära situationen med coronapandemin påverkar Sverige och världen i stort, liksom två lärarstudenters ursprungliga plan med aktionsforskning i klassrummet. Istället fick de möjlighet att granska problem i den nationella delen av Kängurutävlingen.
Åsa Nilsson & Rosanna Sköldvinge
ArtikelPDF
-
Hur tänkte du?
2020 nr. 3 s. 51
I denna artikel presenteras resultat från en forskningsstudie som beskriver de svårigheter och möjligheter som matematiklärare på högstadiet och gymnasiet upplevt när de har arbetat med det digitala verktyget Geogebra.
Miguel Perez
ArtikelPDF
-
Carl Friedrich Gauss – en gigant i vetenskapshistorien
2020 nr. 3 s. 47
Media berättar emellanåt om särbegåvade barn och ungdomar, speciellt när det gäller matematik. Här handlar det om en alldeles särskilt begåvad elev som i efterhand utvecklades till en fullfjädrad matematiker..
Bengt Ulin
ArtikelPDF
-
Priset för tystnad i undervisning
2020 nr. 3 s. 39
Tuula Maunula har disputerat på en avhandling om elevinteraktion. Hon visar hur viktiga elevers inspel i lektionen är och hur lärandemöjligheterna påverkas av det sätt lärare väljer att bemöta dessa. Lektionerna hon studerade handlade alla om den räta linjens ekvation.
Tuula Maunula
ArtikelPDF