Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Representationsrutor

    2017 nr. 1 s. 34

    Verktyget Representationsrutor som presenteras här utvecklades i samband med att författarna som undervisar på vuxenutbildningen i Falköping genomförde modulen Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet. Verktyget är användbart på alla nivåer i skolan för ökad begreppsförståelse och kommunikation.

    Sara Johansson & Andreas Lindahl
    ArtikelPDF

  2. Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs

    2017 nr. 2 s. 23

    Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.

    Mats Brunström & Maria Fahlgren
    ArtikelPDF

  3. Kängurusidorna 200: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    2016 nr. 4 s. 59

    Geometriproblemen har under årens lopp alltid haft relativt låg lösningsfrekvens och så var fallet även på flera av årets uppgifter. Eftersom vi vet att många har svårt med dessa problemen är vi angelägna att varje år erbjuda flera sådana som ni kan arbeta med i klassen efter tävlingen.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  4. Uppslaget: Grubblor

    2017 nr. 2 s. 32

    Concept cartoons är ett sätt att undervisa där tecknade figurer hjälper eleverna att diskutera kring olika begrepp. I Sverige kallas de för begreppsbubblor, eller varför inte grubblor.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    ArtikelPDF

  5. Räkna med ägg

    2016 nr. 4 s. 13

    När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte tas för snabbt. Eleverna bör ges möjlighet att också möta halvkonkreta och halvabstrakta representationer. Författaren beskriver hur elever kan utveckla sin taluppfattning genom en äggkartongsmodell.

    Jorryt van Bommel
    ArtikelPDF

  6. Hur vuxna migranter möter matematikämnet

    2017 nr. 2 s. 35

    Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?

    Lisa Valtersson
    ArtikelPDF

  7. Inför pi-dagen

    2017 nr. 1 s. 30

    Efter jullovet drar det snart ihop sig till pi-dagen. Det tog SMaLs lokalavdelningar i Kumla och Askersund fasta på och inbjöd både medlemmar och presumtiva sådana till en inspirationskväll på Stene skola i Åbytorp.

    Lena Trygg
    ArtikelPDF

  8. Strövtåg: Bortom vardagen

    2017 nr. 1 s. 51

    Som ett komplement till all den matematik som behandlar vardagliga och närliggande räkneproblem från det som brukar kallas verkligheten, och som ofta anropas som den kontext som ska höja matematikintresset i den svenska skolan­, skriver artikelförattaren här några rader från mer avlägsna trakter.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  9. En sedan hundra nummer aktuell krönika

    2016 nr. 4 s. 4

    När redaktionen började leta bakåt i Nämnarens utgivning vid planering av detta nummer upptäcktes att nummer 200 hade publicerats redan 1991 i form av en visionär krönika.

    Torvar Torvarsson
    ArtikelPDF

  10. Sagt & gjort: Intresserade elever

    2017 nr. 2 s. 41

    – Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting. Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.

    Gustaf Rodhe
    ArtikelPDF

  11. Ex Oriente lux

    2016 nr. 4 s. 50

    Matematikens kulturhistoria är en närmast outtömlig källa att ösa ur. Här tar Bengt Ulin oss med till Mesopotamien, sin tids föregångstrakt för vetande och skrift. Kilskriften som användes kodades av för bara 200 år sedan – av en gymnasielärare!

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  12. Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts

    2017 nr. 2 s. 05

    I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.

    Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
    ArtikelPDF

  13. Vilse i app-djungeln – en granskning av appar för multiplikationsundervisning

    2017 nr. 1 s. 10

    För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har NCM instiftat ett årligt stipendium i Göran Emanuelssons namn för bästa examensarbete vid landets lärarutbildningar. Här presenterar en av 2016 års stipendiater sitt arbete.

    Jenny Svedbro
    ArtikelPDF

  14. Språkväxling

    2016 nr. 4 s. 43

    Då ord och fraser i ett språk inte helt motsvaras av ord och fraser i ett annat blir språkväxling mer än en terminologiväxling. Språkväxling öppnar för idéutbyte. Artikelförfattarna som är lingvist respektive matematikdidaktiker förenar här sina intresseområden i en internationell utblick.

    Julia Petersson & Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  15. Tärningar och astragaler

    2016 nr. 4 s. 5

    Här beskrivs en lektion om sannolikheter i förskoleklass där ett spännande arbete växte fram.

    Per Berggren & Ellinor Isaksson
    ArtikelPDF

  16. Ett utforskande arbete kring sydsamisk ornamentik

    2016 nr. 4 s. 37

    I denna artikel presenteras en tematisk undervisning kring sydsamisk ornamentik som genomfördes på Åarjel-saemiej skuvle – sydsamernas skola – i Snåsa kommun, Norge. Arbetet har ingått i ett utvecklingsarbete för matematik vid skolan. Med stöd av Bishops aktiviteter betraktar lärare och forskare elevernas arbete. Artikeln är en översättning av den första av två artiklar som tidigare publicerats i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    ArtikelPDF

  17. Genom lärarna når vi eleverna

    2017 nr. 2 s. 13

    I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    ArtikelPDF

  18. Sambedömning av nationella prov är kompetensutveckling

    2016 nr. 4 s. 45

    Författarna beskriver sambedömning som en utvecklande resa för lärarna i Mariestads kommun. Efter en start för några år sedan som inte togs emot helt positivt av alla har kompetensutvecklingen lett till att lärarna inte vill gå tillbaka till det tidigare ensamarbetet med att rätta och bedöma de nationella proven.

    Camilla Johansson & Caroline Lundell
    ArtikelPDF

  19. Parametriska kurvor

    2016 nr. 4 s. 53

    Geogebra är ett så kallad dynamiskt geometriprogram och uppfattas kanske som ett program för främst geometri. Men Geogebra kan användas för alla delområden inom matematik. Här undersöks kurvor uttryckta i parametrisk form.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
    ArtikelPDF

  20. Mitt extremt begåvade barn

    2016 nr. 4 s. 19

    Malin Sjöberg (pseudonym)
    ArtikelPDF

  21. Hela skolan hoppade!

    2017 nr. 2 s. 3

    Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

    Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
    ArtikelPDF

  22. En värdefull utställning

    2017 nr. 1 s. 37

    I samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum och NCM har en matematiklektion baserad på utställningen Värdefullt tagits fram och erbjuds nu elever i åk 5–9 i grundskolan och grundsärskolan samt delar av gymnasiet. Här ges några glimtar från utställningen och tillhörande matematiklektion.

    Ulrica Dahlberg & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  23. Nyttan av 200 Nämnaren

    2016 nr. 4 s. 3

    Med anledning av tvåhundranummerjubileet delar två lärare med sig av vad tidskriften Nämnaren betytt för dem.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    ArtikelPDF

  24. Strumpor, symboler och strukturer – algebra i förskolan och i förskoleklassen

    2017 nr. 1 s. 03

    Matematik har sedan revideringen av förskolans läroplan varit ett framträdande innehåll i förskolan. Författarna tar algebra som exempel på hur undervisningen iscensätts i förskolan och förskoleklassen och menar att det är viktigt att först närma sig innehållet och fråga sig vad algebra innebär för yngre barn.

    Maria Alkhede & Camilla Björklund
    ArtikelPDF

  25. Falska vänner, vassa vrår och språkliga fällor

    2017 nr. 2 s. 43

    I förra numret diskuterade författarna Bråk och språk. Här tar de upp samspel mellan matematik och språk, både i flerspråkiga och enspråkiga sammanhang. Att matematiska termer hämtas ur vardagsspråket har både sina för- och nackdelar, vilket illustreras med exempel från olika europeiska språk.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  26. Vi har läst 202

    2017 nr. 2 s. 34

    Arne Engström: Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne. Karlstads universitet, ISBN 9789170637513
    Clifford A. Pickover: 250 milstolpar i matematikens historia. Från Pythagoras till den 57:e dimensionen. Tukan förlag, ISBN 9789176171271


    ArtikelPDF

  27. Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang

    2017 nr. 2 s. 19

    Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  28. Addition med bråk på tallinjen

    2016 nr. 4 s. 8

    I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga bråk. Det beskrivna arbetet pågick under en lektion i årskurs 5 och utgick från projekt Reflekterande och matematiserande barn, ROMB.

    Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  29. Potenser och logaritmer på tallinjen

    2017 nr. 2 s. 53

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  30. Vi har läst 201

    2017 nr. 1 s. 50

    Madeleine Löwing: Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborgs universitet, ISBN 9789173468930.
    Anna Kaya: Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och Kultur, ISBN 978912746648


    ArtikelPDF

  31. Sagt & gjort: Talföljder med multilink

    2017 nr. 1 s. 28

    Läraren visar en figur byggd av ett fåtal multilinkkuber. Samtala om hur figuren kan växa. Bestäm tillsammans vilket sätt som ska gälla i det fortsatta arbetet då eleverna ska beskriva ökningen genom att bygga allt större figurer och fylla i en tabell.


    ArtikelPDF

  32. Om adventskalendern 2016

    2016 nr. 4 s. 62

    Karin Wallby
    ArtikelPDF

  33. Talutrymme och genus

    2016 nr. 4 s. 34

    Till grund för artikeln ligger ett examensarbete där författarna undersökte hur talutrymme i matematikklassrum både ges och tas. En diskussion förs om hur genus påverkar fördelningen av talutrymmet mellan pojkar och flickor.

    Peter Ståhlberg & Lovisa Sumpter
    ArtikelPDF

  34. Problemavdelningen 200: En återblick på hundra problematiska nummer

    2016 nr. 4 s. 63

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  35. Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik

    2017 nr. 2 s. 27

    Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    ArtikelPDF

  36. Problemavdelningen 201: Populära problem från några lärare

    2017 nr. 1 s. 63

    Ulrica Dahlberg & Åsa Hildesson Nisén
    ArtikelPDF

  37. Bråk och språk

    2017 nr. 1 s. 45

    De termer och uttryck som används vid räkning med bråk kan för olika språk ha helt olika innebörder. Artikelförfattarna gör här en jämförelse mellan begreppen för några olika språk. Kan språkväxling vara till hjälp för lärande och förståelse? Artikeln anknyter till förra numrets diskussion av språkväxling.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  38. Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång

    2017 nr. 2 s. 17

    I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

    Pirjo Repo
    ArtikelPDF

  39. Vi har läst 202

    2017 nr. 2 s. 12

    Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Natur & Kultur, ISBN 9789127817906.


    ArtikelPDF

  40. Problemavdelningen 199: – Olles blandade problem

    2016 nr. 3 s. 63

    Olle Hellblom
    ArtikelPDF

  41. Uppslaget 200: IKT-strävor

    2016 nr. 4 s. 32

    Vad kan digitala verktyg tillföra matematikundervisningen? Vad innebär det för läraren att använda digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilken digital kompetens behövs? Med de frågorna ställda ges exempel på aktiviteter för klassrummet där digital teknik kommer till användning

    Ulrica Dahlberg, Ulrika Ryan & Anders Wallby
    ArtikelPDF

  42. Rika lösningar på rika problem – att dela smörgåsar

    2016 nr. 3 s. 21

    I tre artiklar med början i denna vill vi ta upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. Först ut är vår beskrivning av hur vi engagerade lärare, lärarstudenter och deras elever i problemet Att dela smörgåsar.

    Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
    ArtikelPDF

  43. Kängurusidorna 198 – Använd alternativen!

    2016 nr. 2 s. 60

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  44. Lite båtnostalgi

    2016 nr. 2 s. 44

    I denna korta betraktelse plockar Bengt Ulin bland annat upp en tråd ur en drygt 100 år gammal bok om algebra avsedd för elever på det vi idag ser som gymnasienivå, men som troligen är en aning för svårt för de flesta av dagens gymnasister. Däremot kan säkert problemen tilltala en matematikbegåvad elev som inte backar för utmaningar.

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  45. Reflekterande och matematiserande barn – en utmaning

    2016 nr. 3 s. 9

    Vilka didaktiska strategier fungerar för att stärka elevernas matematiska förmågor? När målet med undervisningen förändras från att lära ut matematiska procedurer och faktakunskaper till att utveckla förmågan att kommunicera och argumentera matematiskt ställs läraren inför nya utmaningar. I den här artikeln ska vi beskriva några didaktiska strategier som provas ut inom ett projekt i Göteborg.

    Cecilia Kilhamn & Susanne Frisk
    ArtikelPDF

  46. Vi har läst 198

    2016 nr. 2 s. 46

    Inger Ridderlind: Elevperspektiv på bedömning för lärande.
    Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red.): Fra snublesten til byggesten – Matematikdidaktiske muligheter.


    ArtikelPDF

  47. Matematik i soffan – kombinatorik i förskoleklass

    2016 nr. 3 s. 15

    Intressanta elevsamtal uppstår när olikfärgade björnar ska kombineras. Ett systematiskt utforskande i en välkänd kontext leder till resonemang och argumentation i arbetet. Elevernas egna dokumentationer visar att de både använder och går mellan olika representationsformer.

    Jorryt van Bommel & Hanna Palmér
    ArtikelPDF

  48. Problemavdelningen 198

    2016 nr. 2 s. 63

    Algebraiskt tänkande löser problemet

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  49. Födelsedagstårtan – en språkutvecklande uppgift

    2016 nr. 3 s. 3

    Efter att skolans lärare genomfört Matematiklyftets modul Språk i matematik provade författaren att fokusera på kommunikationen i klassrummet enligt cirkelmodellen. Lektionen som beskrivs här filmades också och kan nu ses på Matematiklyftets lärportal.

    Per Berggren
    ArtikelPDF

  50. Om proportionalitet

    2016 nr. 3 s. 25

    En typ av problem i skolans matematikundervisning som vållar svårigheter för elever och därmed också för deras lärare är de som bygger på proportionalitet. Artikelförfattarna följer här upp en artikel från Nämnaren 2015:3 och diskuterar hur en laboration kan leda eleverna in i proportionalitetstänkande.

    Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!