Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Va´tusan ska man med Ca (upphöjt till) n/m till?
2024 nr. 4 s. 45
När elever säger sig ”fatta nada” kan det vara bra att både kunna ge konkreta exempel där matematiken spelar en viktig roll och att själv påminna sig om hur det känns när man inte riktigt hänger med och förstår ett innehåll. I artikeln är det kopplingar till musik som kan ge idéer om nyttan med matematik.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
GeoGebra Tips #3 Använd tangentbordet
2024 nr. 4 s. 44
”Arbetet med GeoGebra blir mycket lättare om du lär dig de här tangentbordskommandona.”
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Pedagorien News November 2024
2024 nr. 4 s. 43
Sedan OS har det förts en diskussion i landet om antal sidor i ett nytt kantigt bordtennisracket. Pedagoriens utsände reporter Korre Latio har undersökt saken närmare.
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Att yrkesanpassa matematiken inom vuxenutbildningen
2024 nr. 4 s. 37
Författarna har utvecklat en metod för att färga in A-spåret i matematik mot olika yrkesinriktningar. I artikeln beskrivs metoden samt förslag på hur den kan utvecklas. Vuxenspecifika utmaningar med att yrkesanpassa A-spåret diskuteras. Avslutningsvis presenterar artikelförfattarna idéer om hur de vill gå vidare.
Linda Jarlskog & Elisabet Bellander
ArtikelPDF
-
Klart som kristall att varje flinga är unik
2024 nr. 4 s. 34
I Nämnaren nummer 4, 2010, beskrev Annika Persson hur en förskoleklass i Södertälje arbetade med kristaller och då utgick från snökristaller. I en artikel i DN i december skrev vetenskapsredaktör Karin Bojs om professor Kenneth Libbrecht från Caltech i USA som ägnat en stor del av sitt arbetsliv åt just snökristaller. Nämnaren har fått DN:s tillstånd att återge denna artikel.
Karin Bojs
ArtikelPDF
-
Uppslaget: Många bäckar små
2024 nr. 4 s. 32
Pengar ligger till grund för det mesta i dagens samhälle. Eftersom eleverna inte möter konkreta pengar i sitt vardagsliv behöver skolan erbjuda aktiviteter där pengars värde diskuteras och där eleverna kan lära sig om utgifter och inkomster. Den här aktiviteten utgår från utgifter som eleverna har eller kan ha, även om de själva aldrig ser eller hanterar pengarna de betalar med.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Språkspalten: Vardagsorden i matematiken
2024 nr. 4 s. 27
”I femton år har jag gett mattestöd en dag i veckan på en folkhögskola som Stockholms Stadsmission är huvudman för. Jag är volontär där och under mattelektionerna sitter jag oftast utanför klassrummet med en enda elev och blir som en personlig tränare – en PT. Då påminns jag ständigt om hur viktiga ord är för att förstå begrepp.”
Göran Fagerström
ArtikelPDF
-
Etiskt medveten problemformulering
2024 nr. 4 s. 21
I artikeln ges några exempel på matematisk modellering som anknyter till definitioner i TIMSS och PISA. Några sammanhang som PISA har kategoriserat när de gör uppgifter är arbetsliv, naturvetenskap, samhälle och personligt.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Punkter som visar både läge och spridning
2024 nr. 4 s. 15
Unga elevers första möte med diagram är ofta i form av staplar som exempelvis kulor på snören som visar hur många tänder de har tappt. Genom att föra in punktdiagram kan eleverna genom samtal få börja bekanta sig med statistiska begrepp som lägesmått och variationsbredd.
Karin Landtblom & Lena Nilsson
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Från -36 °C till +24 °C på en termin. Ett undersökande arbete i förskoleklass
2024 nr. 4 s. 13
”Vår lilla skola i en by i Umeå kommun har elever i årskurserna F–2 och jag är lärare i förskoleklassen. Att följa årstidsväxlingar och skapa förståelse för hur vädret förändras under året är en del i det centrala innehållet vi har att förhålla oss till och att visa hur matematik kan användas i vardagen är ett annat. Elevernas intresse ska ligga till grund för arbetet och det är mitt uppdrag att utmana och inspirera dem till nya upptäckter och kunskaper.”
Caroline Jonasson
ArtikelPDF
-
Fågelskit
2024 nr. 4 s. 10
Vi använder matematik i många olika sammanhang i vardagen, ibland nödvändiga och ibland endast för att vi är roade och intresserade. Ofta gör vi sannolikhetsbedömningar av olika slag.
Hans-Uno Bengtsson
ArtikelPDF
-
Att uppskatta myggor
2024 nr. 4 s. 08
Det är allmänt känt att det finns gott om mygg i Norrbotten, särskilt under sommaren. Men, hur många finns det? Finns det lika många kilo mygg som kilo människor? Artikeln handlar om rimlighetsbedömning och storleksuppskattning.
Bo Nordell
ArtikelPDF
-
Hur många katter finns det på Hasslö?
2024 nr. 4 s. 06
Nobelpristagaren Enrico Fermi har fått ge namn åt en sorts problem som han fann mycket givande att arbeta med som fysiker och som också visar sig ha stor potential i skolans matematikundervisning.
Ing-Marie Karlsson & Ulla Petersson
ArtikelPDF
-
Hur många blad har ett träd?
2024 nr. 4 s. 03
Här beskrivs hur eleverna i en andraklass försöker räkna det som inte låter sig räknas. Problemet fascinerar barnen och ger dem utlopp att på egen hand och gruppvis fundera över olika metoder och möjligheter. Även andra klasser rådfrågas.
Lena Ekenkrantz
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen: Räkning med Känguruproblem
2024 nr. 3 s. 63
Följande problem är hämtade från kapitlet Räkning i den kommande boken Taluppfattning med Känguruproblem – Problem för grundskolan. Här finns svarsalternativ med, men prova gärna att ge problemen utan dem.
-
Det är räkning med bråk som ger förståelsen
2024 nr. 3 s. 61
”Varför är vi så rädda för bråk?” undrade författaren i en tidigare artikel. Detta bemöttes av Bengt Anderberg i ”Därför bör vi vara försiktiga med bråk.” I följande text hävdar författaren att bråkräkning ger den begreppsmässiga grunden.
Göran Lindahl
ArtikelPDF
-
Ska vi undervisa om bråk?
2024 nr. 3 s. 59
När författaren söker i Nämnarens artikeldatabas efter artiklar med ordet bråk i titeln får hon 24 träffar. Mellan 1976 och 1983 fördes en diskussion om huruvida bråkräkning alls var något skolan skulle ägna sig åt. Titlarna är ganska talande:
Bråkräkning i grundskolan – Behövs det?
Varför är man så rädd för bråk?
Därför bör vi vara försiktiga med bråk
Det är räkning med bråk som ger förståelsenCecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal
2024 nr. 3 s. 55
En tidigare artikel om negativa tal följs upp här. Två modeller för addition och subtraktion av positiva och negativa tal presenteras, båda utprövade i klassrummet. Utgående från dessa modeller går det även att diskutera multiplikation och division av negativa tal.
Ingvar O Persson
ArtikelPDF
-
Att leka fram grundläggande taluppfattning
2024 nr. 3 s. 51
Att spela spel kan vara ett roligt sätt att lära sig. Det gäller dock att tänka igenom både vad lärandeobjektet är och vilka egenskaper spelet ska ha. Med spelifiering som idé går det att designa spel för att ge eleverna tillfällen att lära sig grundläggande taluppfattning med exempelvis kort eller tärningar.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Repetitionsbingo – eller vad du väljer att kalla det
2024 nr. 3 s. 47
Bingo i olika former brukar gå hem. Författaren ville att alla eleverna i årskurs 3 skulle kunna delta, ha nytta av det som repetition eller för att utmanas att tänka i flera steg. Många spel kan bli begränsade i sin utformning och då bli för svåra för vissa elever och alldeles för lätta för andra. För att kunna differentiera ville hon utgå från varje elev men ändå tänka generellt. Det mynnade ut i Repetitionsbingo.
Ulrika Toftevall
ArtikelPDF
-
Proportionalitet – mer än bara dubbelt och hälften
2024 nr. 3 s. 41
Elever använder sina kunskaper om såväl additiva som multiplikativa samband för att hantera proportionalitetsproblem. Genom att analysera elevers lösningar till en uppgift från ett nationellt prov kan författarna här visa vilka mer eller mindre framgångsrika strategier elever använder. De framhåller vikten av att ta upp multiplikativt tänkande tidigt i undervisningen.
Karin Landtblom & Inger Ridderlind
ArtikelPDF
-
Positionssystemet med Abacus Game
2024 nr. 3 s. 34
Genom att kombinera gammal beprövad och modern teknik hoppas författaren att elever ges möjlighet att lära sig positionssystemet med hjälp av en abakus.
Kerstin Glimmerfors
ArtikelPDF
-
Uppslaget: Huvudräkningsspelet PLUMP – en klassiker med många variationer
2024 nr. 3 s. 32
Inför Nämnarens 50-årsjubiléum efterlyste redaktionen nomineringar till ”Bästa Nämnarenartikeln genom tiderna”. En av de nominerade var uppslaget PLUMP.
Ingvar O Persson & Redaktionen
ArtikelPDF
-
Rektanglar som tankeredskap
2024 nr. 3 s. 25
Multiplikation och division är tvådimensionella räknesätt, i jämförelse med addition och subtraktion som kan beskrivas som endimensionella. Därför behöver elever få andra tankeredskap för dessa räknesätt. Här beskriver författaren hur rektanglar som har utbredning i två dimensioner kan fungera som tankeredskap för multiplikation.
Kerstin Larsson
ArtikelPDF
-
Kängurusidan: Tal och räkning
2024 nr. 3 s. 23
I varje tävlingsklass i Kängurun finns problem inom olika matematiska områden. Ett av dem är taluppfattning och nu pågår ett arbete med att samla sådana känguruproblem från de 25 gångna tävlingsåren i en bok. Ett delområde är tal och räkning och på Kängurusidan följer några smakprov från delar av boken.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Talsnack
2024 nr. 3 s. 19
Hur kan elevers taluppfattning och färdigheter att göra beräkningar stärkas? Den frågan ställdes och ett svar blev att använda Number Talks. Metoden är elevaktiv och engagerar eleverna att hitta olika lösningar som utmanar, stärker och synliggör matematiska tankar och idéer.
Sofie Persson
ArtikelPDF
-
Additiva situationer
2024 nr. 3 s. 13
På vilket sätt kan undervisning genom problemlösning bidra till förbättrade aritmetiska färdigheter hos eleverna? Författaren diskuterar hur lärare genom olika problemformuleringar kan hjälpa sina elever att erfara och utforska situationer av addition och subtraktion med fokus på del-del-helhetsmodeller, samt förankra de aritmetiska operationernas sammanhang och deras koppling till tal.
Éva Fülöp
ArtikelPDF
-
Rapport från Sexfingerlandet
2024 nr. 3 s. 09
En reseberättelse av författaren som tack vare ett rekommendationsbrev från Skolöverstyrelsen fick möjlighet att besöka Sexfingerlandet.
Lars Nystedt
ArtikelPDF
-
GeoGebra Tips #2 Zooma med pilarna
2024 nr. 3 s. 08
Att zooma ritområdet så att du ser vad du håller på med är ett handgrepp väl värt att lära sig.
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Fingertal och romerska siffror
2024 nr. 3 s. 03
Barn använder sina fingrar för att se tal och fingrarna kan då ses som tidiga symboler för tal. Fingertalens utseende är nära kopplat till de romerska siffrorna där det viktiga talet fem motsvarar alla fingrarna på en hand. Här beskrivs en arbetsgång då fingertalen används i den tidiga undervisningen.
Ulla Johansson
ArtikelPDF
-
Inledaren
2024 nr. 3 s. 01
-
Problemavdelningen: Kängurutävling för lärare
2024 nr. 2 s. 63
Det är inte bara Nämnaren som jubilerar i år, även Kängurun har jubileum och fyller 25 år. Detta uppmärksammades på årets matematikbiennal i Örebro med en liten kängurutävling för lärare. Problemen är valda bland de sista och svåraste problemen i respektive tävlingsklass. De är tänkta att kunna lösas av elever som behöver extra utmaningar – och deras lärare.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Små, mystiska heltal
2024 nr. 2 s. 59
Primtal kan vara både besvärliga och till stor nytta, menar författaren. De är grunden för faktorisering, en många gånger viktig kunskap vid problemlösning. Här visas hur rektangeltal kan bestämmas och hur samma tillvägagångssätt också kan omsättas i fler dimensioner för att exempelvis finna lådtal.
Håkan Lennerstad
ArtikelPDF
-
Problemlösningslycka
2024 nr. 2 s. 57
Denna text publicerades första gången i Nämnaren 1999:4 under vinjetten Dialoger om problemlösning. Författaren skriver om problemlösningslycka, skön visshet och kreativ tvetydighet.
Lars Mouwitz
ArtikelPDF
-
Dialoger om problemlösning
2024 nr. 2 s. 53
Dialoger om problemlösning var en artikelserie i Nämnaren 1998–2009 vars syfte var att ge lärare matematiska problem att arbeta med och samtala kring tillsammans med kollegor.
Lena Nilsson
ArtikelPDF
-
GeoGebra Tips #1 Greppa glidarna
2024 nr. 2 s. 52
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Att starta med problem
2024 nr. 2 s. 47
Problemlösning kan ses både som medel och mål i all undervisning. I denna artikel beskrivs hur problemlösning kan användas som ett sätt att närma sig matematiska begrepp. Med ett undersökande arbetssätt som stimulerar fantasin kan alla elever arbeta utifrån samma problem. Individualiseringen består då i hur och på vilken nivå problemet angrips.
Bengt Ulin
ArtikelPDF
-
Begreppsförståelse genom problemlösning
2024 nr. 2 s. 39
Problemlösning är en fundamental del av matematisk verksamhet, men hur ska problem utformas om syftet är att utveckla elevens begreppsförståelse? Här har flera olika problem testats och reviderats för att skapa begreppsliga utmaningar.
Helena Johansson & Jonas Jäder
ArtikelPDF
-
Så kan eleven bedöma resultatens rimlighet
2024 nr. 2 s. 35
Enligt kursplanerna från lågstadium till gymnasium ska eleverna kunna bedöma rimlighet i resultat de får fram. Ett sätt för eleverna att bedöma resultatens rimlighet är att ta inspiration från det som i vetenskap kallas metodtriangulering. Denna artikel visar hur metodtriangulering kan se ut för problemlösning i skolan.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Uppslaget: Arbeta vidare med Känguruproblem
2024 nr. 2 s. 32
Kängurusidorna i det här numret tar upp ett problem som handlar om att förstå vad som är konstant och vad som varierar. Det är en svart tråd som formar ett lite hackigt mönster och frågan är hur denna tråd sedan kan omformas. Många elever svarar fel då de tänker att det bara handlar om hur många rutor som inringas av tråden och sen räknar de rutor i svarsalternativens rektanglar. Men, det är ju omkretsen som ska vara densamma.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Kängurusidan: 25 år med Kängurutävlingen – Matematikens hopp
2024 nr. 2 s. 25
Sedan starten 1999 har Susanne Gennow och Karin Wallby arbetat med Kängurutävlingen i Sverige. Susanne var Sveriges representant i den internationella organisationen 1998–2018 och deltog i arbetsgruppen Benjamin på de internationella mötena. Karin deltog i gruppen Ecolier under åren 2013–2018. De berättar om sina erfarenheter och delar med sig av favoritproblem från de 25 åren.
Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF
-
Tävla i problemlösning
2024 nr. 2 s. 24
Matematiktävlingar bygger ofta på problemlösningsaktiviteter som löses antingen individuellt eller i grupp. Att delta i matematiktävlingar kan vara både inspirerande, stimulerande och utmanande. Här är en lista över några av de tävlingar som finns att tillgå. Flertalet erbjuds i skolans regi där det är läraren som anmäler en klass, en grupp eller enstaka elever.
-
Färsk forskning: Vad står det? Strategisk tavelanvändning i syfte att lära sig ny matematik
2024 nr. 2 s. 22
Färsk forskning från Japan diskuterar lärares dagliga användning av tavlan. Vilket är syftet? Hur kan tavlan användas effektivt för elevernas matematiklärande? En färsk avhandling om fenomenet problemlösning i matematikdidaktik och lärarutbildning av Anette de Ron, Stockholms universitet, presenteras också.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
500 volontärer redo att möta sjunkande mattekunskaper
2024 nr. 2 s. 21
Den ideella föreningen Mattecentrum har sedan 2008 erbjudit gratis läxhjälp till barn och unga. Efterfrågan på Mattecentrums tjänster har ökat de senaste åren och i slutet av 2023 trädde Akelius Foundation in och donerar 7,5 miljoner till Mattecentrum
under en treårsperiod.Maria Bucher
ArtikelPDF
-
En ska bort
2024 nr. 2 s. 17
Genom att studera fyra matematiska objekt ska elever avgöra vilket objekt som ska bort samt argumentera för sina val. I artikeln förklarar och motiverar författaren uppgiftstypen som ger elever möjlighet att utveckla flera förmågor som är viktiga vid problemlösning.
Emelie Reuterswärd
ArtikelPDF
-
Problemlösning – och sen då?
2024 nr. 2 s. 13
Problemlösning förekommer ofta i matematikundervisningen. Men hur lär sig eleverna att presentera sin lösning i skrift? I ett pågående forskningsprojekt läggs fokus inte bara på att lösa problem under matematiklektionerna, utan också på att diskutera hur lösningen ska presenteras så att andra kan förstå den.
Julia Tsygan & Anna Teledahl
ArtikelPDF
-
Rika lösningar på rika problem – Tornet
2024 nr. 2 s. 07
I en serie artiklar tar författarna upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. I föregående artiklar har de presenterat problemen Att dela smörgåsar (Nämnaren 2016:3) och Att välja glass (Nämnaren 2018:1). Den fjärde artikeln Felblandad saft finns i Nämnaren 2019:1.
Rimma Nyman & Anna Ida Säfström
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Ett bokmärke
2024 nr. 2 s. 06
”Jag har gjort ett bokmärke till mina elever som alltid ska ligga i matteboken. Tanken är att visualisera att problemlösning är en process där man inte vet hur man ska göra från början och att det är normalt att behöva gå igenom de olika faserna.”
Cecilia Christiansen
ArtikelPDF
-
Förskoleklasselever ritar sin matematikundervisning – utfallet av problemlösningslektioner
2024 nr. 2 s. 03
Författarna har i snart tio år tillsammans med lärare i förskoleklass studerat hur en kreativ, reflekterande och problemlösande matematikundervisning skulle kunna utformas. I denna text diskuteras hur en sådan undervisning påverkar elevernas syn på hur matematikundervisning går till.
Andreas Ebbelind, Hanna Palmér & Jorryt van Bommel
ArtikelPDF
-
Inledaren
2024 nr. 2 s. 01
Redaktionen
ArtikelPDF