Nämnarens artikelregister

Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Numeracitet inom vuxenutbildningen

    2017 nr. 3 s. 27

    Begreppet numeracitet har ingen entydig definition vare sig nationellt eller internationellt. I artikeln problematiseras detta genom exempel som företrädare för flera länder tog upp på en konferens för vuxnas lärande.

    Lisa Valtersson
    ArtikelPDF

  2. Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion

    2017 nr. 3 s. 19

    I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIM- gruppen regelbundet gör går det att utläsa vissa tendenser. Här beskriver författarna vad de ser i de analyser de har gjort av elevers förmåga att välja och använda olika skriftliga räknemetoder.

    Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson
    ArtikelPDF

  3. Varför är det så svårt att räkna ut hur mycket Börje har bantat?

    2017 nr. 3 s. 15

    Trösklar i elevernas utveckling av proportionella resonemang
    Denna artikel är en uppföljning av Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? i förra numret. Nu sätts fokus på växling mellan additiv och multiplikativ struktur, och hur läraren kan arbeta för att uppmärksamma problemet med sådan växling.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  4. Gilla matematik

    2017 nr. 3 s. 07

    Bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1–6
    Alla elever har med sig kunskaper och erfarenheter av matematik när de börjar skolan och det är viktigt att läraren tidigt tar reda på vilka kunskaper eleverna har i matematik för att kunna utmana dem där de befinner sig.

    Yvonne Franzon & Anette Skytt
    ArtikelPDF

  5. Rita och skriva-kort i matematik

    2017 nr. 3 s. 06

    En idé som fladdrade förbi på en undervisningssida på internet handlade om berättarkort. En lärare hade formulerat ett 30-tal förslag på innehåll som elever kan skriva och berätta om:

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  6. Ska vi kortleka?

    2017 nr. 3 s. 03

    Förskolebarn i Karlstad får träffa sagoboksfiguren Kurran i skogen och bland annat spela kort med henne. Genom lekarna övas såväl samarbete som matematiska begrepp.

    Nina Holm
    ArtikelPDF

  7. Kängurusidorna 202

    2017 nr. 2 s. 61

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  8. Inför Matematikbiennalen 2018

    2017 nr. 2 s. 59


    ArtikelPDF

  9. Tärningar och astragaler

    2016 nr. 4 s. 5

    Här beskrivs en lektion om sannolikheter i förskoleklass där ett spännande arbete växte fram.

    Per Berggren & Ellinor Isaksson
    ArtikelPDF

  10. Ett utforskande arbete kring sydsamisk ornamentik

    2016 nr. 4 s. 37

    I denna artikel presenteras en tematisk undervisning kring sydsamisk ornamentik som genomfördes på Åarjel-saemiej skuvle – sydsamernas skola – i Snåsa kommun, Norge. Arbetet har ingått i ett utvecklingsarbete för matematik vid skolan. Med stöd av Bishops aktiviteter betraktar lärare och forskare elevernas arbete. Artikeln är en översättning av den första av två artiklar som tidigare publicerats i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    ArtikelPDF

  11. Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs

    2017 nr. 2 s. 23

    Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.

    Mats Brunström & Maria Fahlgren
    ArtikelPDF

  12. Räkna med ägg

    2016 nr. 4 s. 13

    När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte tas för snabbt. Eleverna bör ges möjlighet att också möta halvkonkreta och halvabstrakta representationer. Författaren beskriver hur elever kan utveckla sin taluppfattning genom en äggkartongsmodell.

    Jorryt van Bommel
    ArtikelPDF

  13. Genom lärarna når vi eleverna

    2017 nr. 2 s. 13

    I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    ArtikelPDF

  14. Sambedömning av nationella prov är kompetensutveckling

    2016 nr. 4 s. 45

    Författarna beskriver sambedömning som en utvecklande resa för lärarna i Mariestads kommun. Efter en start för några år sedan som inte togs emot helt positivt av alla har kompetensutvecklingen lett till att lärarna inte vill gå tillbaka till det tidigare ensamarbetet med att rätta och bedöma de nationella proven.

    Camilla Johansson & Caroline Lundell
    ArtikelPDF

  15. Om adventskalendern 2016

    2016 nr. 4 s. 62

    Karin Wallby
    ArtikelPDF

  16. Talutrymme och genus

    2016 nr. 4 s. 34

    Till grund för artikeln ligger ett examensarbete där författarna undersökte hur talutrymme i matematikklassrum både ges och tas. En diskussion förs om hur genus påverkar fördelningen av talutrymmet mellan pojkar och flickor.

    Peter Ståhlberg & Lovisa Sumpter
    ArtikelPDF

  17. En motorcykels färd kopplad till derivata

    2017 nr. 1 s. 55

    Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.

    Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet
    ArtikelPDF

  18. Språkväxling

    2016 nr. 4 s. 43

    Då ord och fraser i ett språk inte helt motsvaras av ord och fraser i ett annat blir språkväxling mer än en terminologiväxling. Språkväxling öppnar för idéutbyte. Artikelförfattarna som är lingvist respektive matematikdidaktiker förenar här sina intresseområden i en internationell utblick.

    Julia Petersson & Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  19. Strövtåg: Bortom vardagen

    2017 nr. 1 s. 51

    Som ett komplement till all den matematik som behandlar vardagliga och närliggande räkneproblem från det som brukar kallas verkligheten, och som ofta anropas som den kontext som ska höja matematikintresset i den svenska skolan­, skriver artikelförattaren här några rader från mer avlägsna trakter.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  20. En sedan hundra nummer aktuell krönika

    2016 nr. 4 s. 4

    När redaktionen började leta bakåt i Nämnarens utgivning vid planering av detta nummer upptäcktes att nummer 200 hade publicerats redan 1991 i form av en visionär krönika.

    Torvar Torvarsson
    ArtikelPDF

  21. Vi har läst 202

    2017 nr. 2 s. 12

    Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Natur & Kultur, ISBN 9789127817906.


    ArtikelPDF

  22. Vilse i app-djungeln – en granskning av appar för multiplikationsundervisning

    2017 nr. 1 s. 10

    För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har NCM instiftat ett årligt stipendium i Göran Emanuelssons namn för bästa examensarbete vid landets lärarutbildningar. Här presenterar en av 2016 års stipendiater sitt arbete.

    Jenny Svedbro
    ArtikelPDF

  23. Sagt & gjort: Intresserade elever

    2017 nr. 2 s. 41

    – Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting. Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.

    Gustaf Rodhe
    ArtikelPDF

  24. Inför pi-dagen

    2017 nr. 1 s. 30

    Efter jullovet drar det snart ihop sig till pi-dagen. Det tog SMaLs lokalavdelningar i Kumla och Askersund fasta på och inbjöd både medlemmar och presumtiva sådana till en inspirationskväll på Stene skola i Åbytorp.

    Lena Trygg
    ArtikelPDF

  25. Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts

    2017 nr. 2 s. 05

    I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.

    Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
    ArtikelPDF

  26. Hur vuxna migranter möter matematikämnet

    2017 nr. 2 s. 35

    Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?

    Lisa Valtersson
    ArtikelPDF

  27. Kängurusidorna 200: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    2016 nr. 4 s. 59

    Geometriproblemen har under årens lopp alltid haft relativt låg lösningsfrekvens och så var fallet även på flera av årets uppgifter. Eftersom vi vet att många har svårt med dessa problemen är vi angelägna att varje år erbjuda flera sådana som ni kan arbeta med i klassen efter tävlingen.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  28. Ex Oriente lux

    2016 nr. 4 s. 50

    Matematikens kulturhistoria är en närmast outtömlig källa att ösa ur. Här tar Bengt Ulin oss med till Mesopotamien, sin tids föregångstrakt för vetande och skrift. Kilskriften som användes kodades av för bara 200 år sedan – av en gymnasielärare!

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  29. Problemavdelningen 200: En återblick på hundra problematiska nummer

    2016 nr. 4 s. 63

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  30. Sagt & gjort: Talföljder med multilink

    2017 nr. 1 s. 28

    Läraren visar en figur byggd av ett fåtal multilinkkuber. Samtala om hur figuren kan växa. Bestäm tillsammans vilket sätt som ska gälla i det fortsatta arbetet då eleverna ska beskriva ökningen genom att bygga allt större figurer och fylla i en tabell.


    ArtikelPDF

  31. Potenser och logaritmer på tallinjen

    2017 nr. 2 s. 53

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  32. Bråk och språk

    2017 nr. 1 s. 45

    De termer och uttryck som används vid räkning med bråk kan för olika språk ha helt olika innebörder. Artikelförfattarna gör här en jämförelse mellan begreppen för några olika språk. Kan språkväxling vara till hjälp för lärande och förståelse? Artikeln anknyter till förra numrets diskussion av språkväxling.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  33. Nyttan av 200 Nämnaren

    2016 nr. 4 s. 3

    Med anledning av tvåhundranummerjubileet delar två lärare med sig av vad tidskriften Nämnaren betytt för dem.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    ArtikelPDF

  34. Problemavdelningen 199: – Olles blandade problem

    2016 nr. 3 s. 63

    Olle Hellblom
    ArtikelPDF

  35. Problemavdelningen 201: Populära problem från några lärare

    2017 nr. 1 s. 63

    Ulrica Dahlberg & Åsa Hildesson Nisén
    ArtikelPDF

  36. Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang

    2017 nr. 2 s. 19

    Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  37. Mitt extremt begåvade barn

    2016 nr. 4 s. 19

    Malin Sjöberg (pseudonym)
    ArtikelPDF

  38. Falska vänner, vassa vrår och språkliga fällor

    2017 nr. 2 s. 43

    I förra numret diskuterade författarna Bråk och språk. Här tar de upp samspel mellan matematik och språk, både i flerspråkiga och enspråkiga sammanhang. Att matematiska termer hämtas ur vardagsspråket har både sina för- och nackdelar, vilket illustreras med exempel från olika europeiska språk.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  39. En värdefull utställning

    2017 nr. 1 s. 37

    I samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum och NCM har en matematiklektion baserad på utställningen Värdefullt tagits fram och erbjuds nu elever i åk 5–9 i grundskolan och grundsärskolan samt delar av gymnasiet. Här ges några glimtar från utställningen och tillhörande matematiklektion.

    Ulrica Dahlberg & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  40. Addition med bråk på tallinjen

    2016 nr. 4 s. 8

    I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga bråk. Det beskrivna arbetet pågick under en lektion i årskurs 5 och utgick från projekt Reflekterande och matematiserande barn, ROMB.

    Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  41. Parametriska kurvor

    2016 nr. 4 s. 53

    Geogebra är ett så kallad dynamiskt geometriprogram och uppfattas kanske som ett program för främst geometri. Men Geogebra kan användas för alla delområden inom matematik. Här undersöks kurvor uttryckta i parametrisk form.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
    ArtikelPDF

  42. Med rätt att utmanas i en skola för alla

    2017 nr. 1 s. 22

    I Karlstads kommun drivs ett skolutvecklingsprojekt vars mål är att utveckla verksamheten med fokus på att elever med särskild begåvning ska finna mening och ges bättre möjlighet att utveckla sin kunskap.

    Elisabet Mellroth
    ArtikelPDF

  43. Kängurusidorna 201: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    2017 nr. 1 s. 60

    Temat för årets första Kängurusida är primtal eftersom det passar på 2017, men här ges även några problem som förf. återkommande använder i sin undervisning.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  44. Uppslaget 201: Möblera en 2:a

    2017 nr. 1 s. 32

    Att använda det faktum att gymnasieelever snart ska flytta hemifrån och möblera sin första egna lägenhet för att konstruera en matematikuppgift förekommer i läromedel av olika slag. Idag kan eleverna med hjälp av IKT lägga mer energi på det matematiska innehållet, resonemang och kommunikation.

    Åsa Hildesson Nisén
    ArtikelPDF

  45. Alla kan räkna med ägg

    2017 nr. 1 s. 15

    Denna artikel som beskriver en matematiklektion i en nederländsk särskola är en uppföljare förra numrets artikel Räkna med ägg. Moerlands reflekterar över didaktiska aspekter då äggkartonger används i gruppen.

    Frans Moerlands
    ArtikelPDF

  46. Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik

    2017 nr. 2 s. 27

    Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    ArtikelPDF

  47. Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång

    2017 nr. 2 s. 17

    I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

    Pirjo Repo
    ArtikelPDF

  48. Uppslaget 200: IKT-strävor

    2016 nr. 4 s. 32

    Vad kan digitala verktyg tillföra matematikundervisningen? Vad innebär det för läraren att använda digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilken digital kompetens behövs? Med de frågorna ställda ges exempel på aktiviteter för klassrummet där digital teknik kommer till användning

    Ulrica Dahlberg, Ulrika Ryan & Anders Wallby
    ArtikelPDF

  49. Vi har läst 201

    2017 nr. 1 s. 50

    Madeleine Löwing: Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborgs universitet, ISBN 9789173468930.
    Anna Kaya: Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och Kultur, ISBN 978912746648


    ArtikelPDF

  50. Hela skolan hoppade!

    2017 nr. 2 s. 3

    Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

    Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!