2021

Torsdag 2 december: Linda Mattsson & Eva Pettersson – Mattetalanger

Sedan 2014 har vi på uppdrag av NCM haft ansvar för projektet Mattetalanger, ett uppdrag som vi ser som både viktigt och hedrande. Inom projektet driver vi en webbsida, en artikelserie, en podd och erbjuder olika former av aktiviteter för såväl skolpersonal och elever som föräldrar. Via olika kontaktytor med lärare, föräldrar, rektorer, elevhälsa och andra agerar vi även som bollplank och rådgivare inom området särskild begåvning med fokus på matematik. Allt vi gör i Mattetalangers regi syftar till att skapa bättre förutsättningar för särskilt begåvadelever i den svenska skolan.

I denna presentation tar vi med er med från starten av Mattetalanger fram till idag och lyfter speciella händelser och aktiviteter som agerat milstolpar genom åren. Tyngdpunkten kommer dock att ligga på aktuella insatser där Mattepodden utgör en central del. Avslutningsvis ger vi också tid för frågor och diskussion.

Presentatörer

Linda Mattsson och Eva Pettersson är disputerade i matematik med didaktisk inriktning och driver, på uppdrag av NCM, Mattetalanger. De är koordinatorer och medförfattare till Skolverkets stödmaterial Elever med särskild begåvning samt författare till ett antal böcker och bokkapitel och erfarna föreläsare inom området särskild begåvning.
De arbetar idag båda vid Blekinge Tekniska Högskola, Linda som lektor i matematik där undervisningen inom matematisk problemlösning står i centrum och Eva som prorektor med fokus på utbildnings- och kvalitetsfrågor.

Eva och Lindas föreläsning – PDF

Eva och Lindas föreläsning – video

Torsdag 11 november

Helena Eriksson – Algebraiskt tänkande redan på lågstadiet!

Jag ska berätta om hur algebraiskt tänkande kan utvecklas redan på lågstadiet. Mina erfarenheter kommer ur ett projekt som genomfördes i årskurs 1, 2, och 3 samt i viss mån även i förskoleklass på en mångkulturell kommunal grundskola.

Att tänka algebraiskt kan beskrivas på många olika vis. Det som varit viktigt i mitt projekt var att tänka generellt genom att förstå strukturer inom matematiken, till exempel relationer mellan olika begrepp eller olika kvantiteter. Det handlade också om att använda symboler för att utveckla modeller som kunde underlätta arbetet med matematiska begrepp. Exempelvis utvecklade eleverna en modell för tal i bråkform där de muntligt uttryckte att ett sådant tal har några ”hela” och ”en liten bit till”. Eleverna representerade detta i skrift som; ”h + en liten bit till”. Ett algebraiskt sätt att tänka är involverat i alla andra matematiska områden och kan därför vara till hjälp för att utveckla förståelse av annat matematiskt innehåll. Algebra brukar introduceras i matematikundervisning på mellanstadiet och brukar sedan få ett större fokus på högstadiet, men den inledande undervisningen på lågstadiet är väl så viktig.

I projektet inspirerades vi av uppgifter och uppläggning av undervisningen som utvecklats inom ett teoretiskt perspektiv som kallas lärandeverksamhet. Under seminariet beskriver jag förutom några specifika resultat av vårt arbete även grundidéer inom lärandeverksamhet och vi prövar tillsammans några av de elevuppgifter vi utvecklat i projektet.

Presentation
Helena Eriksson disputerade i april 2021 med avhandlingen ”Att utveckla algebraiskt tänkande: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser”. Nu arbetar Helena som kommunal lektor i en kombinerad tjänst som specialpedagog/utvecklingsledare i Borlänge kommun och som lärarutbildare på Högskolan Dalarna.

Helenas föreläsning – pdf

Helenas föreläsning – video

Vecka 42, torsdag 21 oktober

Johan Sidenvall – Lösa problem – vägar mot bättre lärande i matematik
Omfattande forskning visar att ett av skälen till elevers svårigheter med matematik är att undervisningen domineras av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter samt att detta sker på bekostnad av en undervisning som betonar problemlösning, resonemang och begreppsbildning. Detta trots att man sedan tidigare vet att en undervisning som betonar dessa förmågor är effektivt för att utveckla matematisk förståelse. Föreläsningen kommer att beskriva kännetecken på en undervisning som stödjer matematisk förståelse och ge råd om hur en förbättrad undervisning kan utformas.
Ett övergripande mål med matematikundervisning är att elever ska få en djup och rik förståelse av matematik. Tyvärr har jag ändå under mina 20 år som lärare inte sällan mött elever som beskrivit matematik som något som är svårt eller omöjligt att förstå. Flera av dem har berättat att det tidigare har gått bra, eller till och med mycket bra, men att de nu ”inte fattar någonting”. Andra elever menar att de under hela sin skoltid haft svårt att lära sig matematik, att det känns som om de har en ”teflonhjärna” eftersom de upplever att kunskapen inte fastnar.

Elevernas förutsättningar att lösa uppgifter genom problemlösning begränsades av den typen av uppgifter som de möter, den hjälp de får av elever och lärare samt deras uppfattning om matematik. För att ge elever förbättrade förutsättningar att lösa problemuppgifter, och inte drabbas av, just teflonhjärna, bör lärare låta elever arbeta med fler problemuppgifter i en lärandemiljö som innebär att elever faktiskt skapar egna lösningsmetoder och att lärarhjälp baseras på att stödja elever utifrån elevers svårigheter (formativ återkoppling) och inte lotsa fram till en lösning. Därför har det också betydelse för elevers lärande hur läroböcker används och struktureras.

Presentation
Johan Sidenvall jobbar som forskare och lärare i Hudiksvalls kommun. Tillsammans med lärare och forskarkollegor vid UFM (Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik) bedriver de praktiknära forskning och utveckling som syftar till att nå nya insikter hur undervisning genom problemlösning kan utformas. Framförallt jobbar de med att utveckla ett lärarstöd som börjades utveckla under Johans doktorandtid. Johan har jobbat på högstadiet, gymnasieskolan, folkhögskola och vuxenutbildning samt på lärarutbildningen. Johan disputerade 2019 med avhandlingen Lösa problem: om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja processen.
Avhandling (pdf)

Johans föreläsning – pdf

Johans föreläsning – video

Vecka 39, torsdag 30 september

Joakim Magnusson
Lustfyllt lärande – med hjälp av elevers uppfattningar och matematiska resonemang

Under seminariet beskrivs och ges exempel från ett utvecklingsprojekt där jag i egenskap av lektor i skolan, tillsammans med matematiklärare från 5 mellanstadieskolor och 2 högstadieskolor, strävar mot att utveckla en undervisning baserad på elevers uppfattningar och matematiska resonemang. Dels problematiseras vilka möjligheter och utmaningar det finns med att leda ett sådant arbete, dels ges exempel på hur denna typ av undervisning kan te sig och vad deltagande lärare ger uttryck för att de behöver förändra i sin nuvarande undervisning.

Presentation
Joakim Magnusson arbetar som lektor i Partille kommun. Han undervisar i matematik och NO på högstadieskolan Stadsparkskolan till 70 % och resterande tid som matematikutvecklande arbete i kommunen. Tidigare har Joakim arbetat som lärare i matematik, NO och slöjd i årskurs 4–9 sedan 1994. Han har även varit kursledare i matematikdidaktiska kurser vid lärarutbildningen på Göteborgs universitet. År 2014 tog Joakim licentiatexamen med avhandlingen ”Proportionella samband – innehållets behandling och elevernas lärande”.

Joakims föreläsning – pdf

Joakims föreläsning – video

Torsdag 27 maj kl. 16:00 – 17:30

Lotta Wedman
Begrepp i matematikundervisning
Ända sedan jag läste matematik på universitetet så har jag varit intresserad av olika slags begrepp: oändlighetsbegreppet, gränsvärdesbegreppet, funktionsbegreppet, geometriska begrepp och olika slags talbegrepp. Jag har också varit intresserad av vad det är som gör att vissa elever förstår den matematik som jag undervisar om och andra inte gör det.

När jag började min forskarutbildning var mitt huvudsakliga fokus talbegreppet och hur det förändras från årskurs 1 i grundskolan, till årskurs 3 i gymnasiet. Dock kom intresset ganska snart att flyttas till själva begreppet begrepp. Anledningen till detta var att ju mer jag läste om matematiska begrepp desto mer insåg jag att det finns olika synsätt på vad begrepp är och på vad elever ska lära sig när de utvecklar begreppsförståelse.

Dessa synsätt har en lång historisk bakgrund. Diskussionen började under Antiken, där Platon och Aristoteles hade olika uppfattningar av vad begrepp är. Medan Platon menade att begreppen fanns i en matematisk idévärld så menade Aristoteles att begrepp fanns i det mänskliga sinnet. Diskussionen har sedan gått i olika riktningar beroende på om begrepp har diskuterats i en psykologisk kontext eller i en matematisk/språklig kontext.

Idag finns det alltså olika synsätt på vad begrepp är och jag har för avsikt att presentera dessa och att sedan diskutera hur olika synsätt kan påverka vårt sätt att undervisa om matematik. Till exempel kan det vara intressant att reflektera över skillnaden mellan hur begrepp relaterar till varandra utifrån hur matematiken är uppbyggd och hur elever tänker sig att begrepp hänger ihop.

Presentation
Lotta Wedman arbetar på Högskolan Dalarna med lärarutbildning och disputerade hösten 2020 med en avhandling om matematiska begrepp: The concept concept in mathematics education: A concept analysis. Hennes forskningsintresse rör begreppsbildning och hur elever utvecklar begreppsliga strukturer som ett sätt att förstå matematik. Lotta har tidigare arbetat som gymnasielärare i matematik och filosofi.

Begrepp i matematikundervisning (pdf).

Torsdag 29 april kl 16:00 – 17:30

Lärobokens design och elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1
Matematikläroboken är en vanligt förekommande undervisningsresurs, såväl i Sverige som i övriga världen. Oavsett hur mycket läraren planerar och iscensätter sin matematikundervisning så inbegriper den ofta individuellt arbete med matematikläroböcker. Men vad händer när elever arbetar individuellt med matematikläroboken? Vad har läroboken designats till att erbjuda? Hur uppfattar eleverna informationen i matematikläroboken och vilken matematik upptäcker de? Det är vad den här presentationen kommer att handla om.

Jag har studerat elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1 utifrån ett multimodalt designorienterat perspektiv. Perspektivet innebär att jag fokuserat på kommunikation och på de olika uttrycksformer, eller informationskanaler, som bygger upp matematikläroboken såsom: bilder, matematiska symboler och skrivna ord och i digitala läroböcker även tal och rörliga bilder. Avhandlingen består av två studier, en läroboksstudie och en studie som bygger på videomaterial där jag analyserat elevers arbete med matematikläroböcker. Jag har å ena sidan studerat vad läroboken designats till att erbjuda eleven (lärobokens syfte) och å andra sidan elevens arbete med matematikläroboken. En avgränsning till området subtraktion har gjorts.

Under presentationen kommer vi att kunna diskutera matematiklärobokens möjligheter och begränsningar, komplexiteten i elevers individuella arbete med matematikläroboken samt hur arbetet med matematikläroboken kan påverka hur elever uppfattar sig själva i relation till matematikämnet.

Presentation
Malin Norberg är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet och disputerade i våras med avhandlingen Från design till meningsskapande – En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. Hon har tidigare arbetat som lärarutbildare och grundskollärare.

Malin Norbergs presentation
Malin Norbergs föreläsning

Torsdag 25 mars kl. 16.00-17.30
Inkluderande matematikundervisning – hur når vi alla elever i matematik?

Seminiariet behandlar vad som påverkar inkludering i matematikundervisning, både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv, samt erbjuder nycklar till hur du som lärare kan öka elevers inkludering såväl på organisationsnivå som på grupp- och individnivå.

Helena Roos är numera biträdande lektor i matematikdidaktik vid Malmö Universitet med en bakgrund som både grundskollärare och universitetslärare. 2019 disputerade hon vid Linnéuniversitetet med en avhandling om inkludering i matematik och särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. Detta begrepp tolkas brett och används för att beskriva elever som är i behov av något särskilt utöver den vanliga undervisningen. Det kan vara elever som kämpar med att få access till den matematik som presenteras i klassrummet, såväl som elever som har stor access till den matematik som presenteras men behöver något annat för att få access matematiklärande. Andra begrepp som är centrala i Helenas forskning är delaktighet, en skola för alla och tidiga insatser.
Läs mer om avhandlingen.
Helena Roos presentation
Helena Roos föreläsning

Torsdag 25 februari 2021 kl. 16:00 – 17:30

Kan kunskap om matematikens historia vara en hjälp i undervisningen?

Anders Tengstrand pensionerades 2002 som universitetslektor i matematik vid Växjö universitet efter att ha arbetat med högskoleundervisning i matematik i Växjö i 35 år. Den tiden innebar stora förändringar av högskolesystemet och så också för matematikutbildningen. Gamla kurser sågs över och nya utvecklades.

I slutet av 1980-talet startade Tengstrand en kurs i matematikens historia som sedan dess getts en gång om året. Erfarenheterna från kursen ligger till grund för en text Historiska perspektiv på matematik som Tengstrand skrev under åren 2018-20. Den finns i bokform men är också fritt tillgänglig på webben.

Matematikämnet har sin historia och många forskare har studerat hur begrepp och teorier utvecklats över tid. Att beskriva den ofta slingriga väg som lett till färdiga teorier ger den professionelle matematikern ökad förståelse för ämnet. Men kan kunskap om matematikens historia också vara ett hjälpmedel i matematikundervisning på olika stadier? Hur kan man i så fall underlätta för läraren att använda det historiska perspektivet? Dessa frågor kommer att tas upp under seminariet tillsammans med exempel från Historiska perspektiv på matematik.

Anders Tengstrands föreläsning

2020

Torsdag 19 november 2020 klockan 16:00 – 17:30

DigiMat School: Fortbildning för lärare i matematik + programmering

Claes Johnson är professor emeritus i tillämpad matematik KTH/Chalmers.
Han har ett stort engagemang för reformering av matematikutbildning i datorns tid, och driver tillsammans med Johan Jansson KTH, DigiMat, ett komplett utbildningsprogram för skola och högskola.

Den nya läroplanen 2018 med programmering som del av matematikämnet ger uttryck för matematikens nya roll i datorns tidevarv. Matematik + programmering ger ett nytt matematikämne i skolan med nytt mål, innehåll och form.

Seminariet visar vad DigiMat kan erbjuda som fortbildning för lärare i matematik + programmering för att möta denna utmaning, samt hur DigiMat kan användas i undervisning i klassrum och på nätet. Seminariet vänder sig till alla lärare (speciellt matematik/teknik) från förskola till gymnasium.

Mer detaljerad information som ni gärna får ta del av före seminariet finns här:

Inbjudan till Fortbildning i Matematik+Programmering samt DigiMat School.

Claes Johnsons föreläsning
Obs! Vid flera samtidiga tittare kan uppspelningen bli hackig.

Torsdag 22 oktober 2020 klockan 16:00-17:30
Matematikboken och läroplanen – möjlighet och/eller hinder?

Anna Pansell disputerade 2018 och arbetar idag som lektor i matematikdidaktik på Stockholms universitet.

Det finns flera föreställningar i samhället om vad som gör att en matematiklärare är bra. En sådan föreställning kan handla om att det räcker med goda matematikkunskaper. Andra föreställningar handlar om att lärare i allt för hög grad styrs av läromedel och att de följer, eller inte följer, läroplanen. Många av dessa föreställningar styrks av studier som ofta baseras på ögonblicksbilder av lärares praktik. Jag har istället studerat matematikläraren tillsammans med lärarkollegorna, läromedlet och läroplanen för att försöka fånga lärarens sammanhang.

Vill man verkligen förstå matematiklärares undervisning eller sin egen matematikundervisning behöver man förstå hur olika mindre sammanhang samspelar för att skapa villkor för matematikundervisningen likt delar av en ekologi samspelar för att skapa villkoren inom ekologin. Ju mer man kan förstå om sitt sammanhang desto större möjlighet har man däremot att påverka sin egen praktik men också att förstå varför undervisningen blir som den blir.

I presentationen tittar vi på exempel från årskurs 5, där olika matematiska områden behandlas. Genom dessa områden kommer jag att måla upp ett sammanhang som gör att vi kan diskutera möjligheter och hinder för den lärare som undervisar där. Vi kan också prata om vad denna lärare skulle behöva i termer av kollegiala samtal, fortbildning och liknande för att ännu mer kunna navigera sitt sammanhang.

Seminariepresentationen (pdf).

Ladda ned avhandlingen (pdf).

Torsdag 24 september 2020 klockan 16:00-17:30
Strategier och strategiskt tänkande vid problemlösning i matematik

Éva Fülöp disputerade 2019 med en avhandling om strategier i problemlösning. Avhandlingens titel är Learning to solve problems that you have not learned to solve. Strategies in mathematical problem solving.

Problemlösning har en särställning i ämnet matematik, men vad innebär det att vara en duktig problemlösare? Enligt kursplanen är problemlösning i sig en förmåga att utveckla men problemlösning ingår också i det centrala innehållet.
• Hur kan vi integrera undervisningen av problemlösningsstrategier i matematikundervisningen?
• Vad är skillnaden mellan begreppen uppgift och problem?
• Hur kan matematisk problemlösning definieras?
• Vilken roll har strategier i elevers problemlösningsprocess?

27 februari Vad finns i våra läromedel?
I en workshop tittar vi tillsammans på aktuella upplagor av läromedel. Vi väljer ett specifikt matematikområde och studerar progressionen från årskurs 1 till årskurs 9. Vad händer med innehållet? Sker det en breddning eller en fördjupning? Blir innehållet mer omfattande eller mer komplicerat? Kan vi se tecken på ökande grad av abstraktion och generalisering?
Workshopen leds av Cecilia Kilhamn och Caroline Nagy.

Till hösten följer vi upp med ytterligare en workshop där vi går djupare in i analys av ett urval uppgifter från de olika årskurserna.

2019

28 november 2019 kl. 16–17:30
Seminarium och boksläpp för boken Algebra i grundskolan.

I höst har NCM kommit med en ny bok om algebraundervisning. Boken heter Algebra i grundskolan och ersätter den tidigare så populära Algebra för alla. Under seminariet presenterar författarna en del tankar bakom boken, hur den är disponerad, vilken forskning som ligger till grund för texterna och hur boken är tänkt att användas. Seminariet avslutas med lite festligt firande av att boken är färdig och nu finns till försäljning.

Författare: Johan Häggström, Cecilia Kilhamn, Marie Fredriksson.

Läs mer om Algebra för alla.
Beställ boken.

8 oktober 2019 kl. 14–16

Mathematics in a STEM Climate med Lyn English från Australien
Seminariet hålls på engelska.

STEM är ett samlingsnamn för naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik, och integrerar i bästa fall de här olika ämnena i meningsfulla aktiviteter och lärandesituationer. Men erfarenhetsmässig är det svårt att synliggöra matematiken i en sådan integrering.

Medverkande är Lyn English, som är professor vid Queensland University of Technology och internationellt erkänd för sin forskning i matematikdidaktik och i integreringen av naturvetenskap, teknik och matematik från förskola till årskurs 9.

8 april 2019 kl. 14–16

Matematiska undersökningar i klassrummet med Kara Imm från New York
Seminariet hålls på engelska.

Kara Imm pratar om vikten av matematiska undersökningar i klassrummet – ett arbetssätt som tar vara på elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att låta dem undersöka en matematiskt rik kontext.

Tillsammans med Kara kommer vi att utforska en kontext som innehåller bråk och proportionella samband. Arbetssättet finns beskrivna i bokserien Unga matematiker i arbete, nyligen översatt till svenska och utgiven av Studentlitteratur.

Building a Math Workshop: Why messy investigations matter
Learning new math through investigations in context

In this workshop Kara Imm will model how investigating a realistic situation can help children across grades K-6 to begin to mathematize. Together we will explore a context involving fractions and proportional relationships, thinking about how it supports mathematicians to develop strategies, big idea and models together. Kara will model the structures of a math workshop that extend and go beyond whole class routines.

Kara Imm is the Co-Director of Math in the City and works closely with math teachers in grades K-12 throughout New York City and across the country.

31 januari 2019 kl. 14

Räkneflytskompetens i åk 1 med Marcus Nordin

Räkneflytskompetens i åk 1 – så gick det till när vi ökade vår måluppfyllelse från 18 % till 97 % på två läsår – beträffande addition/subtraktion 1-9

Seminariet kommer att innehålla:
– en utförlig beskrivning av det räkneflytsverktyg som skapades för att förbättra räkneflytsresultaten
– precisionsträningbegreppet
– övriga åtgärder som genomförts och som ligger till grund för utvecklingen
– fortsatta utmaningar

Marcus Nordin är utbildad som speciallärare med inriktning matematik Ma/No åk 4-9 och arbetar sedan 2014 som speciallärare vid Alléskolan, Habo, en F-6-skola med ca 500 elever. Innan dess arbetade Marcus i ca 15 år med, till stor del, matematik för elever i behov av särskilt stöd.

Räkneflytskompetens (Powerpointpresentation)

Obs! På grund av ett tekniskt missöde vid videoinspelningen kommer den att göras om. Vi vet för närvarande inte när den nya inspelningen blir färdig.

2018

22 november 2018 kl. 14

Geometriproblem av problemlösande karaktär med Russell Hatami

Seminariet kommer att ta sitt ursprung i några geometriproblem av problemlösande karaktär där vi diskuterar hur undervisningen på högstadiet och gymnasiet kan berikas och elever få en djupare förståelse av geometriska begrepp. Kopplingar till hur geogebra kan användas i dessa problem kommer också att diskuteras.

Russell Hatami är för närvarande högskolelektor i matematik/matematikdidaktik på Högskolan i Östfold, Halden. Han har också många års erfarenhet av undervisning i Sverige på olika lärarhögskolor och gymnasieskolor.

20 september 2018 kl. 14

Fil. Dr. Tuula Maunula
Elevers och lärares gemensamt skapade lärandemöjligheter – exemplet den räta linjens ekvation
I min avhandling jämförde jag hur lärare hanterar elevinspel i helklassundervisning och relationen till de lärandemöjligheter som skapades. Jag filmade ”samma” lektion i 14 olika klasser i åk 9 och i åk 1-2 på gymnasiet: när den räta linjens ekvation introducerades. 12 lärare och 297 elever deltog i studien.

Resultaten visade på två skilda sätt att elevers tystnad ledde till mindre kvalitativa lärandemöjligheter: dels berikade elevinspelen lärandemöjligheterna eftersom eleverna ofta lyfte andra aspekter av innehållet än vad lärarna gjorde, dels lyfte de lärare som grävde i elevinspelen aspekter av innehållet av mer komplex karaktär. Vissa lärare verkar helt enkelt kunna använda sig av elevers inspel som ämnesmässig fortbildning: man lär sig hantera innehållet på nya sätt genom att lyssna på eleverna.

I presentationen kommer jag att beskriva fyra skilda sätt att hantera elevinspel samt hur användandet av elevinspel kan berika lärandemöjligheter i matematikklassrummet. Jag kommer även att diskutera ett begrepp som uppstod under disputationen: conceptual intimacy, som en kontrast till den svenska skoldiskursen att sätta sociala aspekter före innehållsliga i undervisning.

Tuula Maunula arbetar som lektor i Partille kommun. Hon undervisar i matematik på högstadiet på Vallhamra skola på halvtid, och bedriver forskning och utvecklingsarbete på halvtid.
Tuula disputerade på Göteborgs Universitet i februari 2018 med avhandlingen:
Students’ and Teachers’ Jointly Constituted Learning Opportunities- The Case of Linear Equations

11 juni
Anna Ida Säfström
Tänka, resonera och räkna

26 februari
Caroline Nagy

Fler bråk i matematikundervisningen, en aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression.

Caroline Nagy är universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Hon ska prata utifrån sin studie Fler bråk i matematikundervisningen, en aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression.

Seminariet tar utgångspunkt i Carolines licentiatuppsats där hon studerat progression i matematikundervisning, särskilt riktat mot tal i bråkform. Fyra lärare från förskolan och grundskolans olika stadier bjöds in till ett tillfälligt arbetslag för att utveckla progressionen i undervisningen. Lärarna planerade tillsammans undervisning för förskolan, årskurs 3, 5, 7 och 9 och analyserade filmsekvenser. Lärarna identifierade att undervisningens innehåll och nivå var liknande oavsett stadium och att den undervisning de hade planerat inte alltid gynnade elevernas kunskapsutveckling. Seminariet kommer att rikta ett särskilt fokus på kvaliteter i undervisning som kan ha betydelse för progression och för barns och elevers kunskapsutveckling i ett långsiktigt perspektiv. Avslutningsvis diskuteras lärares lärande genom stadieövergripande kollegiala samtal.

29 januari
Kara Imm
Mathematics in the city
Kara Imm is a K-12 math educator, primarily working with teachers and instructioanal teams in and near New York. In addition, she enjoys writing with and for teachers about current issues of mathematics teaching and learning.

Hennes kollegor Cathy Fosnot och Maarten Dolk, som 1995 grundade Mathematics in the City, gav oss en specifik uppsättning idéer för att tänka kring utveckling av modeller. De hämtade dem från Freudenthalinstitutet i Nederländerna och den filosofi för matematikundervisning som kallas Realistic Mathematics Education, RME.

Relaterad artikel av Christina Skodras.

2017

11 december
Andreas Ryve

13 november
Jöran Petersson
Jämförelse mellan förstaspråkares och andraspråkares kunskapsprofiler på nationella prov åk 9.

16 oktober
Anna Teledahl
Elevers skriftliga redovisningar som underlag för bedömning i matematik

11 september
Rimma Nyman
Intresse och engagemang i matematikklassrummet

3 april
Arne Engström
Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne

13 mars
Kerstin Larsson
Multiplikationsmodeller för förståelse av multiplikation

6 februari
Att vara proaktiv i sin matematikplanering
Se seminariet i efterhand.
Powerpointpresentation.
Åsa Öhrnell & Marie Nemhed-Gustafsson

16 januari
Matematikundervisning för nyanlända.
Se seminariet i efterhand.
Powerpointpresentation
Lena Trygg & Elisabeth Rystedt

2016

11 feb
Malin Christersson
Programmering i skolan? Se seminariet i efterhand
Diskussionspanel: Cecilia Christiansen, Per Berggren & Jacob Axdorff

3 mars
Berner Lindström
Aritmetikprojekt – CoDAC (Conditions and tools for Development of Arithmetic Competences)

30 mars
Helena Hagström
Ljus – Hästhovens förskola – se seminariet i efterhand

14 april
Ola Helenius
Att lära in och lära ut taluppfattning genom iPad-spel – se seminariet i efterhand

2 juni
Hanna Palmér
ELMA – En studie av entreprenöriellt lärande i matematik med inslag av IKT

12 sep
Samuel Bengmark
Föreläsningar – en utdöende undervisningsform?

10 okt
Torbjörn Lundh
Matematik som uppfinningsverktyg – tre kardiovaskulära exempel

7 nov
Madeleine Löwing
Utmaningar i matematikundervisningen. Hur du kan förebygga att elever får svårigheter.
Ladda ned presentationen.

12 dec
Peter Nyström
Hur gick det i TIMSS och PISA?

2015

Torsdag 10 sept
Joakim Magnusson
Proportionella samband – Innehållets behandling och elevernas lärande
Se seminariet i efterhand
SeminariePDF

Torsdag 1 okt
Ann-Marie Pendrill
Med Liseberg som klassrum – matematik, fysik och lärarroll
SeminariePDF

Torsdag 22 okt
Anna-Ida Säfström
Att följa och förstå barns matematiska resonemang
Se seminariet i efterhand
SeminariePDF

Torsdag 3 dec
Linda Mattson och Eva Pettersson
Stödmaterial för grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever
SeminariePDF

Fredag 17 okt
Anette Jahnke
Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker
Läs mer och se seminariet i efterhand

Onsdag 5 nov
Berit Bergius & Lena Trygg
Matematiklyftet: Modul för särskola
Läs mer och se seminariet i efterhand

Torsdag 27 nov
Anette Jahnke
Är vi redo att fortsätta efter Matematiklyftet? Att skapa hållbart utvecklingsarbete
Läs mer och se seminariet i efterhand

Tisdag 16 dec
Lotta Wedman
Att använda filosofi för att prata om vad begrepp är
Seminarie-pdf
Läs mer och se det inspelade seminariet i efterhand

2014

Torsd 5 feb
Jenny Svantesson Wester
Hur kan dubbelt så långt bli fyra gånger större?

Torsd 26 feb
Cecilia Kilhamn, Susanne Frisk, Christina Skodras & Britt Holmberg
Mathematics in the city
Seminarie-pdf

Torsd 19 mars
Berit Bergius
Kunskapsöversikt: Lära och undervisa grundläggande geometri
Läs mer och se seminariet i efterhand
Seminarie-pdf

Torsdag 23 april
Ola Helenius
Elevprestationer som funktion av lärarkunskap och lärarutbildning
Läs mer och se seminariet i efterhand

Torsdag 7 maj
Yvonne Liljekvist
Matematikuppgifters egenskaper och elevers lärande
Seminarie-pdf

Torsd 28 maj
Ulf P Lundgren
Vad hände med skolpolitiken (och skolmatematiken) när PISA kom?
Läs mer och se seminariet i efterhand

Teknik för att se de två första inspelade seminarierna

1. Ladda ned VLC player från videolan.org och installera programmet. Quicktime 7 fungerar också men inte senare versioner av QuickTime.
2. Starta VLC och välj menyn Media -> Öppna Nätverksström (File ->Open network…)
3. Kopiera och klistra in adressen till det seminarium du vill se (finns vid resp seminarium).
4. Klicka Spela upp (Open) i fönstrets nedre högra hörn.