På 1980-talet undersökte Dagmar Neuman skolnybörjares förståelse för tal och räknande och konstaterade att elevernas sätt att uppfatta och förstå innebörden av tal spelar en avgörande roll för hur de lyckades utveckla framgångsrika, och inte minst utvecklingsbara, räknestrategier. Under senare år har Dagmars idéer utvecklats med stöd i variationsteori till undervisning som bidrar till att elever utvecklar hållbara och utvecklingsbara sätt att förstå och använda tal. I flera på varandra följande projekt med förskolebarn, elever i förskoleklass och i åk 1 har vi prövat undervisningsdesignen som bygger på att genom variationsmönster göra tals egenskaper och innebörder synliga. Särskild tyngdpunkt har lagts vid att uppfatta tals del-helhetsrelation, som en aspekt av tal som är nödvändig för att hantera aritmetikuppgifter av olika slag och högre talområden. Projekten har byggt på varandra på så sätt att insikter om undervisningens utformning och innehåll, särskilt vilka aspekter som visat sig nödvändiga att urskilja för eleverna och hur detta görs möjligt genom bl.a. systematiskt valda exempel och artefakter som representerar talstrukturer, har prövats med nya elevgrupper, i olika skolformer och i varierande former för samverkan. Projekten är därför inte isolerade insatser utan utgör snarare ett program som successivt byggt upp kunskaperna som bidrar till både praktikutveckling och teoriutveckling i den tidiga matematikundervisningen. Projekten som kommer presenteras på seminariet är:

• FASETT (pågick under år 2014-2018). Projektets syfte var att pröva den pedagogiska idéns genomförbarhet i en interventionsstudie i förskola med 5-åringar där fingermönster var ett centralt inslag i undervisningen.
• DUTTA (pågick under år 2019-2022). Frågan som projektet sökte svar på var om det är möjligt att stötta utvecklingen av taluppfattning hos de allra yngsta barnen (1-3-åringar) genom systematisk undervisning i för barnen meningsfulla aktiviteter, så att alla barn får en god förståelse för kardinalitet att bygga talförståelse och grundläggande räknefärdigheter på.
• EXTENT (pågick under år 2019-2021). Fokus i projektet var att utveckla undervisningen i åk 1 med tyngdpunkt på tals del-helhetsrelation och större talområden.
• SATSA (pågående 2022- ). Projektet genomförs i förskoleklass, där insikterna från de tidigare projekten skalas upp. Forskningen riktar intresset mot hur den strukturella ansatsen till att förstå och använda tal kan bibehållas och spridas.
• SAFTA (pågående 2023- ). I projektet ställs frågan om vilka förutsättningar som är nödvändiga för att 3-5-åriga barn ska lära sig om tals egenskaper och användning genom deltagande i de tidigare utprövade undervisningsaktiviteterna.

Nya frågor har väckts i varje projekt, som genererat nya utvecklings- och forskningsprojekt, alltid i nära samarbete med (förskol)lärare. Jag vill i seminariet visa och diskutera hur vi byggt vidare på kunskaper från tidigare studier och successivt ökat förståelsen för det specifika och det generella i den undervisning vi prövat och beforskat.

Camilla Björklund, professor i pedagogik, Göteborgs universitet