Planeringsunderlag

Här finns en lista över olika typer av dokumentation som kan vara användbara som underlag vid planering av kompetensutvecklingsinsatser i matematik.

  • Kommunens skolplan: Vad står skrivet om matematik?
  • Kvalitetsredovisningar. Vad finns skrivet om matematikundervisning i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Vad finns skrivet om kompetensutvecklingsinsatser?
  • Resultat på nationella diagnoser och prov. Finns t ex longitudinella jämförelser som visar vad som hänt samma elever mellan år 2, 5, 7 och/eller 9?
  • SIRIS, Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem, innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. Här har Skolverket samlat olika dokument som beskriver kvalitetsutvecklingen i kommuner och skolor, statistiska uppgifter över skolors resultat och organisation samt olika analyser och utvärderingar. Du kan hitta information på nationell nivå och på kommunal och skolnivå.
  • SALSA – Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. Den bygger på en statistikmodell med vars hjälp kommuners och skolors betygsresultat kan analyseras när viss hänsyn tagits till skolors elevsammansättning.
  • Skolverkets utbildningsinspektion. Alla kommuner och skolor samt kommunernas förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och vuxenutbildning granskas under en 6-årsperiod med början 2003. Har kommunens skolor deltagit i granskningen finns en inspektionsrapport som består av tre delar: beslut, kommunrapport samt skolrapporter
  • För jämförelser med nationella resultat se Skolverkets statistik.

Övrigt

  • I Planering av kompetensutveckling i matematik finns exempel på konkreta frågeställningar som behöver uppmärksammas vid diskussioner om hur kompetensutveckling kan läggas upp och genomföras. I dokumentet ges också förslag på lämpliga rubriker i en projektplan för kompetensutveckling.
  • I nulägesbeskrivningen, som NCM använt i olika kompetensutvecklingsuppdrag, ges exempel på frågor som kan ingå när lärare reflekterar över sin matematikundervisning. Den första frågan tar upp visioner kring den egna undervisningen. Därefter följer frågor som berör undervisningens nuvarande innehåll och form. Avslutningsvis definierar lärarna sina egna behov samt vilka yttre faktorer som behöver förändras för att möjliggöra förbättringar. Se frågorna som förslag och förändra och komplettera så att de passar målgruppen.
  • I en SWOT-analys kan man snabbt få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i verksamheten. I ett fyrfältsschema antecknas starka respektive svaga sidor samt vad som uppfattas som hot och möjligheter.

Innehåll: ER

Kompetensutvecklingsmodell – Jönköping

Syfte
Utveckla en helhetssyn på matematikundervisningen genom en satsning på basfärdigheter i ett F–9 perspektiv.

Målgrupp
Cirka 100 F–9 lärare.

Tidsomfattning
NCM medverkar vid minst ett tillfälle varje termin under perioden 2002–juni 2004.

Genomförande
Det har visat sig, enligt den aktuella kunskapsöversikt om kompetensutveckling som NCM tagit fram, att det är av stor betydelse att kompetensutveckling får löpa över en längre tid. Tillfälliga nedslag i form av enstaka studiedagar ger ringa effekt. Det är också viktigt att kompetensutvecklingen tar sin utgångspunkt i lärares egna erfarenheter och önskemål, att projektet ägs av skolan och lärarna själva.

I avtalet ingår också Nämnarenkonsulentprenumeration, vilket innebär en rabatterad avgift vid minst två Nämnarenprenumerationer till varje skola, se nedan. Nämnaren åtar sig att sända tidskriften direkt till varje skoladress. Lärare på dessa skolor har också möjlighet att skaffa privatprenumerationer till sin hemadress till studerandepris, dvs halva den ordinarie kostnaden så länge skolan har två Nämnarenprenumerationer. De skolor som redan har prenumerationer till ordinarie pris får det nya, lägre priset under avtalsperioden. För att avtalet ska gälla ska NCM ha rapporter om hur Nämnarens innehåll

bearbetas,
mottas,
används i kompetensutvecklingen.

Ljungarum samlar F–9 lärarna vid ett eller två tillfällen varje termin på eftermiddagstid där Nämnarenkonsulenter ansvarar för att diskussioner förs med utgångspunkt från artiklar i Nämnaren. Nämnarenkonsulenterna rapporterar sina synpunkter om Nämnarens innehåll muntligt vid en Nämnarenkonsulentträff med NCM eller skriftligt via ett frågeformulär. Som motprestation ställer NCM upp med rådgivning till Nämnarenkonsulenterna. Denna kan t ex innehålla svar på frågor om artiklarna och förslag till fördjupningslitteratur. Detta arbete bekostas av NCM.

I Ljungarum finns en planeringsgrupp som består lärarrepresentanter från alla deltagande skolor.

Taluppfattning del 1 & 2

Kontaktperson
Roland Lindgren
E-post: roland.lindgren@sbf.jonkoping.se

Stipendier

Skolverkets lista över bidrag och stipendier
Här kan du hitta bidrag och stipendier.

Stipendier till matematikdidaktisk forskning – Gudrun Malmers stiftelse
Gudrun Malmers stiftelse har till uppgift att främja klassrumsforskning i ämnet matematik inom grundskolan och gymnasieskolan eller jämförbara skolformer. I första hand prioriteras projekt som försöker stimulera ett mer elevcentrerat arbetssätt och där andra forskaranslag inte kan erhållas.

Skolfonden, är inrättad av affärskedjan Polarn & Pyret.

Kompetensutvecklingsmodell – Kungälv

Syfte
Lyfta fram matematikämnets roll, natur och karaktär i anknytning till samhällsutveckling och utbildningsbehov.
Vidga synen på matematikämnet.
Visa på matematikämnets olika karaktärer.
Visa på matematikens kopplingar till andra ämnen.

Målgrupp
Ca 400 personer som arbetar med elever i åldern 1–16 år – samtliga yrkesgrupper.

Tidsomfattning
1 dag

Genomförande

Två, tre veckor före den 5 mars ombeds alla lärare att välja ut en lämplig dag under vilken de skriver en dagbok under rubriken : ”Matematik i mitt vardags- och yrkesliv” Det kan skrivas på vilket sätt som helst; i punktform eller i en löpande text. Texten tas med den 5 mars.
Dagstidningen uppmärksammas särskilt beroende på dess aktualitet samt möjlighet till lokalanknytning och ämnesintegration.
Diskussionspunkter i eftermiddagens smågrupper:
1. Diskutera dagboksanteckningarna .
2. Hur kan matematikundervisningen bidra till måluppfyllelse i andra ämnen?
3. Hur kan undervisningen i andra ämnen bidra till måluppfyllelse i matematik?
4. Vad kan jag göra redan denna vecka i min egen undervisning, som stödjer ett förverkligande av punkt 2 eller 3?
5. Frågor jag vill få kommenterade under paneldiskussionen.

Program
8.30–9.15
Matematik som ämne för undervisning – ett historiskt perspektiv, Bengt Johansson
Hur ser vi matematiken – i samhälle och skola? Göran Emanuelsson

9.15–9.45
Kaffe/Förfriskningar

9.45–11.30
Inspiration till ämnesövergripande aktiviteter i 1–16 perspektiv .
Görel Sterner, Elisabeth Rystedt, Lena Trygg, Ronnie Ryding

11.30–13.00
Lunch

13.00–14.00
Grupp A: Utställningar och Workshops
Grupp B: Diskussioner i smågrupper . Svarsformulären lämnas till panelen.

14.00–15.15
Grupp A: Diskussioner i smågrupper. Svarsformulären lämnas till panelen.
Grupp B: Utställningar och Workshops

15.15–16.00
Paneldiskussion utifrån gruppernas inlämnade frågor.
Bengt Johansson, Lena Trygg, skolledare samt deltagare i planeringsgruppen.

Kontaktperson
Said Carlsson
E–post: Said.Carlsson@kommun.kungalv.se

Minnesanteckningsmall

Tema:

Datum:

Plats, tid:

Deltagare (namn och skola):

Ansvariga för dagens träff:

Vi diskuterade:
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx

Vi beslutade:
• xxx
• xxx

Minnesanteckningarna mailas till:
• kontaktpersonerna
• rektorer
• xxx
• xxx

Anteckningarna fördes av

Lärares nulägesbeskrivning – den egna matematikundervisningen

A
Hur ser din vision av matematikundervisning ut?

B
1. Hur arbetar du nu?
Vad styr planeringen beträffande innehåll – i ett långt respektive kort perspektiv?
Vilka arbetsformer och arbetssätt använder du och varför?
Vilka läromedel använder du?
Vilka tekniska hjälpmedel använder du och varför?

2. Vilka resultat/effekter kan du se när det gäller

elevernas prestationer?
elevernas intresse och attityd till matematik?
elevernas utveckling i övrigt?
din egen trivsel och arbetssituation?
samarbete och arbetsgemenskap?
reaktioner från föräldrar, skolledning…

3. Vad i din egen undervisning tycker du är bra, vad är du nöjd med?

4. Vad är mindre bra eller fungerar dåligt?

5. Har du någon arbetskamrat som du kan diskutera möjligheter och svårigheter med – en ”kritisk vän”?

C
1. Vad behöver du utveckla/lära dig för att kunna förändra/utveckla din undervisning?

2. Vad behöver göras för att utveckla matematikundervisningen? På kort och lång sikt?

I klassrummet?
I arbetslaget?
På skolan?
På skolområdet?
På övergripande kommunnivå?

3. Vad behöver förändras för övrigt för att möjliggöra en förbättring? (Faktorer som du inte kan styra på egen hand.)

Kompetensutvecklingsmodell – Malmö

Syfte
Att ge handledning, stöd och inspiration vid uppbyggandet av tre matematikverkstäder inom ett skolområde.

Målgrupp
De lärargrupper som ansvarar för verkstadsuppbyggandet.

Tidsomfattning
Några träffar utspridda under ca ett års tid.

Genomförande
Handledningsträff med inledande diskussion och råd från liknande verkstadsbyggen. Besök hos NCM; läromedelsbiblioteket och rummet med laborativt matematikmateriel. Studiedag med områdets lärare då verkstäderna har kommit igång. Fortlöpande mail- och telefonkontakt.

Kontaktperson
Eva Ölvemark
E-post: eva.olvemark@pub.malmo.se

Kompetensutvecklingsmodell – Strömstad

Syfte
Med mönster menas i detta sammanhang t ex rytmer, färger, musik, bilder, objekt, geometriska former eller tal som upprepas eller förändras på ett regelbundet sätt. Syftet med dagarna är att uppmärksamma lärande i matematik sett ur elevens synvinkel och därmed stimulera till en sammanhängande och förståelseinriktad undervisning från förskola till högskola. Det är viktigt att elever och lärare känner till och kan följa hur arbetet i ett tidigt skede tas tillvara i senare skolår och att lärare i senare skolår känner till hur grundläggande och viktiga begrepp behandlats tidigare. Idéer och begrepp kan betraktas som stråk eller ”röda trådar” som matematiklärandet följer under skolåren.

Drygt hälften av elevens undervisningstid i matematik från grundskolan t o m kurs A förbrukas fram till skolår 5. Som lärare kan vi ta del av varandras erfarenheter av lärande och undervisning i matematik för att utveckla en eller flera ”röda trådar” i undervisningen.

Målgrupp
Förskola – Gymnasium.
Cirka 200 lärare som arbetar med barn/elever i åldern 1-19 år .

Genomförande
1. Heldag den 30 okt 2002
Förmiddag: Föreläsningar om hur man kan tänka kring och arbeta med mönster i olika åldersgrupper och vilken matematik som då blir möjlig att undersöka och utforska.
Presentation av uppgifter att arbeta med i alla barn/elevgrupper.
Eftermiddag: Lärarna planerar uppläggningen av aktiviteterna. Arbetet sker tillsammans med lärare som undervisar samma åldersgrupp. NCM:are går runt i grupperna, svarar på frågor och ger råd.

2. Lärarna prövar aktiviteterna i sina barn/elevgrupper under perioden fram till uppföljningsdagen.

3. Halvdag den 7 jan 2003
Uppföljning av aktiviteterna. Gruppredovisning och därefter samling i storgrupp.

Strömstads kommun ingår i Skolverkets utvecklingsdialoger.

Tidsomfattning
NCM medverkar under en heldag och en halvdag. Lärarna prövar aktiviteterna i sina barn/elevgrupper under mellantiden.

Kontaktpersoner
NCM:
Elisabeth Rystedt

Strömstad:
Peder Adamsson
e-postadress:
peder.adamsson@stromstad.se

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!