Inledare: En annorlunda höst Planera för matematiska samtal Susanne Frisk & Christina Skodras I sin andra artikel om matematiska samtal i klassrummet beskriver författarna hur viktigt det är att samtalet planeras noga. Författarna ger exempel på hur en planering kan se ut inför ett samtal om olika tankemodeller för subtraktion. Hundkojan Cecilia Christiansen & […]
2020:2 Omslagsbild av Alissa Eckert & Dan Higgins. Inledare: en märklig vårMatematik på lilla kontoret Maria Ahlgren & Karin Andersson I artikelserien Mattetalanger görs nu ett besök på en förskola där ett förändringsarbete visade sig gynna även andra barn och finns därför fortsatt kvar på förskolan. Lärartankar: Mitt möte med Numicon Lena Landers Strövtåg: Åtta
2020:1 Omslagsbild gjord av Anna-Karin Johansson. Organisera och skapa goda matematiska samtal Susanne Frisk & Christina Skodras Vad kan lärare starta med för att organisera och skapa goda matematiska samtal? Författarna försöker besvara frågan utifrån några normer och kommunikativa drag som finns beskrivna i Matematiska samtal i klassrummet, vägar till elevers lärande. Vi har läst
2019:4 Omslagsbild gjord i DESMOS av Caroline Friberg. Jag vill ha lördagsgodis, men det är inte lördag! Elevgenererade problem i en förskoleklass Rimma Nyman Vad är ett problem och vilka problem hittar elever själva på? Nyvunna forskningsresultat från en italiensk studie visar att positiva attityder till problemlösning förändras till negativa under de tidiga skolåren. Författaren
2019:3 Omslagsbild av Kris Emting-Oberland. Räkna upp och räkna ut – taluppfattning och aritmetik i förskolan Camilla Björklund Innebörden av de räkneord som barn använder kan vara distinkt olika. I artikeln problematiseras detta för att visa att det dels är skillnad på att räkna upp och att räkna ut, dels att förskolan kan och bör
2019:2 Omslagsbild av Jonas Jacobsson. Vad som är lagom i sagan om Guldlock och de tre björnarna Camilla Björklund & Hanna Palmér Författarna diskuterar vilken matematik som synliggörs i sagan om Guldlock och vilka möjligheter och svårigheter den ger för förskolans matematikundervisning. ”Jag räknade med fingrarna” Britt Holmberg Genom intervjuer med elever i åk 3
2019:1 Omslagsbild av Saara Lehto. Mäta och utforska tid i förskolan Marita Lundström Att förstå olika aspekter av tid anses svårt för yngre barn. Mätningar innebär att jämföra storheter och att egenskaper hos föremål kan mätas och beräknas. Därför kan mätning av tid upplevas som mer abstrakt än att exempelvis mäta längd eller volym. I
2018:4 Omslagsbild av Corinna Beuermann-Kulp. Konstnärens webbsida.Räkneflytskompetens i årskurs 1 – från 18 % till 97 % på två läsår Marcus Nordin Artikelförfattaren beskriver hur god räkneflytskompetens utvecklas genom precisionsträning. Målet är att alla elever, utifrån förståelse och med möjlighet till utmaningar, ska få automatiseringskompetens i de fyra räknesätten. För årskurs 1 handlar det om
2018:3 Omslagsfoto: Jonas Jacobsson. Fotografens webbsida.Skoj med tvättsvampar! Rimma Nyman Författaren beskriver en didaktisk situation som hon har genomfört tillsammans med en grupp 3–5-åringar i förskolan. Färgglada och mjuka tvättsvampar användes så att förskolebarnen gavs möjlighet att upptäcka, beskriva, konstruera och generalisera upprepade mönster.Mattecirkus Kerstin Larsson & Sofia Larsson I artikeln får vi möta en
2018:2 Omslagsbild av Guy Petzall. Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning Christel Svedin & Christina Svensson På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i undervisningen till att nya vägar till kunskap uppmärksammades. Lärarna såg vilka goda möjligheter undervisning om den analoga klockan kan ge i en fördjupad geometriundervisning. I
