Anette Fröberg

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt hur digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärarnas undervisning. Läs vidare [It-pedagogen]

Genom samarbete och dialog anpassades undervisningen till en högpresterande elev. Matematikläraren Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om en ofta förbisedd elevgrupp. Artikeln är skriven inom Ifous FoU-program Lärares praktik och profession. Läs vidare [Skolporten]

Högstadieelever som får en egen dator presterar inte bättre i skolan, enligt en svensk studie från 2019. Nu visar en ny rapport på snarlika resultat för mellanstadieelever. Läs vidare [Forskning & Framsteg]

Ett jobbmöte där några personer deltar på plats i rummet medan andra är med på distans via skärm är ingen bra lösning, enligt Jens Edlund, universitetslektor vid avdelningen Tal, musik och hörsel på KTH. – Många försöker rigga teknisk utrustning för att lyckas med hybridmötena, men tekniken är inte problemet. Hybridmöten kan göra alla mötesproblem med exkludering

Kalmarsunds gymnasieförbund har gjort en undersökning bland lärare och studenter och ställt två huvudsakliga frågor. Vad finns det som lärarna tänker annorlunda kring inom sin undervisning när de har erfarenheter av fjärr- och distansundervisning? Vilka konkreta metoder har lärarna tagit med sig eller planerar att använda från tiden med  fjärr- och distansundervisning? Läs vidare [Ikt pedagogerna]

Peter Vinnervik på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet besvarar i sin avhandling frågor som handlar om grundskollärares intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i sin undervisning. Läs vidare [It-pedagogen] Läs även tidigare Aktuellt 2021-09-13

För elever med språkstörning är matematik ofta svårt och skolans stöd i ämnet otillräckligt. Genom att satsa på matematik som är språk- och symbollätt kan elever med språkstörning nå kraven för godkänt, skriver debattörerna. Läs vidare [Skolvärlden]

Det finns en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevers socioekonomiska förutsättningar. Victoria Rolfes forskning visar också att det finns en skillnad i hur väl förberedda lärare är att undervisa resursstarka och resurssvaga elever. Läs vidare [Skolporten]

Över 1 000 lärare testar nya sätt att lära ut matematik på lågstadiet. Men för att lyckas med forskarnas nya undervisningsmodell krävs en bred uppbackning från hela kommunen. Matteläraren Elise Pettersson i Landskrona ser redan nu fina resultat av satsningen. Undervisningsmodellen Tänka, resonera och räkna (TRR F–3) används så här långt i 14 kommuner. Hur

Med nytt upplägg för i år hoppas Teknikåttan inspirera och levandegöra tekniska problem och visa på att matematik och naturvetenskap finns runtomkring oss. Emma Frisk, Nationell projektledare för Teknikåttan beskriver kortfattat förändringarna så här: Att klassuppgiften som tidigare varit integrerad i tävlingen avskiljs och blir en egen tävling där eleverna utmanas i kreativitet och innovationsförmåga.