Alliansen: Tidigare betyg och digitala externt rättade prov

I en debatt artikel i DN idag presenterar alliansen nya förslag för skolan. Samma förslag presenteras också av Jan Björklund på en pressträff. Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra och göra de nationella proven digitala och externt rättade. De vill också införa ett nytt mål för årskurs ett, nämligen att alla barn skall kunna skriva och läsa enklare texter.

Björklund presenterade också en särskild utredning om tidigare betyg som skall göras av enmansutredare Martin Ingvar, professor i klinisk neurofysiologi vi Karolinska institutet. Utredningen skall vara klar under senare delen av sommaren.

»»» Webbutsändning från Jan Björklunds pressträff [Regeringskansliet]

»»» Betyg från fyran och externt rättade prov [DN]

»»» Forskare sågar förslaget [DN]

»»» Regeringen vill ha konflikt om betygen [DN]

»»» Regeringen och alliansen skiter i forskningen som vanligt [Politism.se]

»»» Forskare: Tidiga betyg ger inte bättre resultat. [DN]

»»» Lärarförbundet och Sveriges elevråd kritiska till mängden nationella prov [SvD]

»»» Jan Björklund: De är fel ute om att minska nationella prov [SvD]

»»» En historisk översikt över hur det nuvarande mål och resultatsystemet i skolan kom till, och hur de stora förändringarna under 90-talets förbereddes och provades ut finns i denna artikel av Bengt Johansson [Nämnaren]


Från tidigare Aktuellt

»»» Om betyg

Professor: Borg saknar stöd i forskning

På Affärsvärldens bank & finans-seminarium uttalade sig finansminister Anders Borg om svensk matematikundervisning som karakteriserad av ”grupporienterad ”flumpedagogik” . Johan Lithner, professor i matematikdidaktik vid Umeå universitet tillbakavisar Borgs bild av hur matematikklassrum i Sverige ser ut.

”Det finns ingen forskning som stödjer Anders Borgs uttalanden om svensk matematikundervisning. Han beskriver någonting i skolan som inte finns. Matteklassrummet är ett av de mest konservativa klassrum som finns”, säger Johan Lithner till Skolvärlden.

Anders Borg menade att för att lära sig räkna ”finns helt enkelt bara en teknik och det är att man räknar och sedan repeterar man det tills det sitter.”

Även detta är Johan Lithner kritisk till. ”Det finns inget forskningsmässigt stöd för det påståendet. Att nöta tal är en del av inlärningen, men det är inte tillräckligt. Det finns en hel del som vi ser att eleverna kan lära sig mer genom att diskutera och samarbeta.”

»»» Professor: Borg saknar stöd i forskning [Skolvärlden]

»»» Borg står fast vid sin åsikt: [Skolvärlden]


Från tidigare Aktuellt

»»» Anders Borg sågar svenska matematikundervisning [2014-03-21]

Anders Borg sågar svensk matematikundervisning

Finansminister Anders Borg (m) var kritisk mot svensk matematikutbildning när kan pratade på Affärsvärldens bank & finans-seminarium. ”Förmodligen har vi en osedvanligt dålig pedagogik, därför att vi har gjort mer av grupporienterad ”flumpedagogik”, helt enkelt.”

Enligt finansministern beror de försämrade matematikkunskaperna i Sverige på att vi har ägnat för lite tid åt att räkna i skolan.

Det går inte att ”känna” mattetalen. Man kan inte samtala sig till ett deriveringsresultat. Man kan inte uppleva en andragradsekvation. Det hjälper inte om hela gruppen håller varandra i händerna och känner tillsammans, man hittar ändå inte svaret på Wikipedia. Det finns helt enkelt bara en teknik och det är att man räknar och sedan repeterar man det tills det sitter. Det är så man lär sig att räkna.

Regeringen har utökat undervisningstiden för matematik på låg- och mellanstadiet och vill även öka antalet undervisningstimmar på högstadiet senare i höst. De vill också öka antalet lärare i NO-ämnena och enligt Anders Borg ska mattelärarnas lönekuvert bli tjockare framöver.

»»» Anders Borg: Vi har för mycket ”flumpedagogik” [Affärvärlden]

»»» Intizes ordförande kommenterar Borg [Intize]

Stora utmaningar för högre matematikutbildning

Fredag 21 mars disputerar Olov Viirman på sin avhandling ”The function concept and university mathematics teaching”.

Där har han analyserat hur universitetslärare i kurser i matematisk analys bedriver sin undervisning. På ytan ser undervisningen likartad ut – läraren skriver på tavlan medan hen berättar något. Ett viktigt resultat i avhandlingen är dock att om man vill karakterisera undervisningen så räcker det inte att beskriva den yttre formen. I avhandlingen har sju föreläsningar analyserats med en diskurs-baserad metod och föreläsningarna karakteriseras i termer av två sammanvävda praktiker, en matematikdiskurs och en matematikundervisningsdiskurs.

»»» Läs mer om avhandlingen [My newsdesk]

Matematikskräck delvis genetiskt

Forskare i Ohio i USA har med hjälp av tvillingstudier funnit att matematikångest delvis relaterar till genetiska faktorer. Omkring 40 % av variationen i matematikångest förklaras av personens gener, resten av olika omvärldsfaktorer.

»»» Who’s afraid of math? Study finds some genetic factors [Science Daily]

Känguru-dagen 2014

Idag, den 20 mars, dvs den traditionsenliga tredje torsdagen i mars, deltar miljontals elever över hela världen i den internationella Kängurutävlingen. Förra året deltog uppskattningsvis 6 miljoner elever från ca 50 länder. I Sverige var antalet deltagare någonstans mellan 150-200 000. De yngsta går i förskoleklass och de äldsta slutar snart gymnasiet.

»»» Läs mer om Kängurutävlingen

Mikael Passares stipendium

Mikael Passare (1959–2011) var professor i matematik vid Stockholms universitet. Han hade ett stort intresse för matematikundervisning på alla nivåer och var den som tog initiativ till Kängurutävlingen i Sverige. Mikael Passares minnesfond har instiftat ett stipendium för att uppmärksamma elevers matematik­prestationer. I samband med Kängurutävlingen kommer en elev i varje tävlingsklass (Ecolier, Benjamin, Cadet och Junior) att belönas med 500 kr.

Om du har en elev som du tror skulle kunna komma ifråga för stipendiet kan du nominera denna. I nomineringen ska det finnas en motivering till varför just denna elev är värd att speciellt uppmärksammas. Det kan vara en ovanligt god prestation i tävlingen, oväntat bra resultat i relation till tidigare prestationer eller annat hos eleven som är värt att speciellt uppmärksammas. För att kunna nomineras måste eleven ha genomfört tävlingen på korrekt sätt. Det är motiveringen som kommer att ligga till grund för juryns beslut. I juryn ingår representanter från Mikael Passares minnesfond och NCM. Ett underlag att använda för nomineringen finns att hämta på ncm.gu.se/kanguru.

Mikael Passares liv och verk
Mikael Passare (1959–2011) var en lysande matematiker. Han föddes i Västerås, och redan 1976 — innan han ännu lämnat Rudbeckska skolan där med höga betyg 1978 — började han studera vid Uppsala universitet. Han doktorerade i december 1984 med Christer Kiselman som handledare. Hans doktorsavhandling handlar om flera komplexa variabler, speciellt residyteori, ett område inom matematiken som är väl utvecklat i en variabel, men notoriskt svårt i flera variabler.

De funktioner av en komplex variabel som studerats mest är de holomorfa. De är mycket glatta och snälla i de flesta punkter, men i vissa punkter uppför de sig vilt. Vid dessa punkter definierar man funktionens residy, som är ett mått på hur den påverkar linjeintegraler. Residyn mäter hur kraftigt funktionen påverkar linjeintegralen. I flera variabler blir det andra dimensioner: de singulära punkterna ersätts av ytor, längs vilka funktionen uppvisar vilda uppföranden. Det gäller alltså att kunna se i många dimensioner för att förstå hur det är när man har mer än en komplex variabel.

Mikael blev snabbt mycket känd bland matematiker i hela världen för sina viktiga och klargörande resultat rörande komplex analys och komplex geometri.

Från oktober 1994 var han professor vid Stockholms universitet, på den lärostol som en gång skapades för Sonja Kovalevsky (1850–1891) och som under drygt sju år, 1957–1964, innehafts av hans matematiske farfar Lars Hörmander (1931–2012).

Han studerade ryska redan i gymnasiet och lärde sig sedan att tala språket perfekt under ett år i Moskva 1981/82. Han var även ett år vid Stanford 1980/81, i Paris 1986/87 och i Berlin 1992/93.

Mikael handledde nio doktorander till doktorexamen; de återfinns i databasen the Mathematical Genealogy Project.

Under sina senare år studerade han tropisk geometri. Det är en ganska ny teori, där man ersätter summan x + y av två tal x och y med deras maximum, max(x,y), och deras produkt xy med deras summa, x+y. Där kan man sedan studera linjer och plan precis som i den klassiska euklidiska geometrin, men med nya egenskaper. Även de så kallade amöborna var ett stort forskningsintresse. Hans före detta doktorander fortsätter nu i hans spår.

Mikael engagerade sig starkt för matematikens utveckling i Afrika — liksom för Kängurutävligen, Matematikens hopp!

Nytt nummer av NOMAD, Nordisk MatematikkDidaktikk

Nu har ett nytt nummer av NOMAD, Nordisk MatematikkDidaktikk, kommit från tryckeriet.

NOMAD nr 1, 2014 innehåller 3 artiklar, samt senaste nytt om nordisk matematikdidaktik.

Indrek Kaldo and Markku S. Hannula
Gender differences favouring females in Estonian university students’ views of mathematics

Hege Kaarstein
A comparison of three frameworks for measuring knowledge for teaching mathematics

Raymond Bjuland, Arne Jakobsen og Elaine Munthe
Muligheter og begrensninger for studenters læring i praksisopplæring – eksempel fra en førveiledningsdialog i matematikk

Christer Bergsten
News from Nordic mathematics education

Artiklarna i sammandrag, samt ledaren och Nordic news i fulltext, finns som vanligt på NOMADs webbplats.

e-NOMAD
Ett abonnemang på NOMAD ger dig tillgång till samtliga publicerade artiklar i fulltext (pdf).

»»» NOMAD:s webbplats

Digitaliseringskommissionens delbetänkande

Digitaliseringskommissionen har lagt fram sitt andra delbetänkande till regeringen. Ett av deras förslag är att Skolverket ges i uppdrag att revidera kursplanerna i ämnena bild, historia, matematik, samhällskunskap, slöjd, svenska och teknik i syfte att stärka logiskt tänkande och kreativ problemlösning samt källkritik med hjälp av digitala verktyg.

Slutredovisning av arbetet sker senast 31 dec 2015.

»»» Digitaliseringskommissionen lämnar förslag om it i skolan [My Newsdesk]

»»» Läs betänkandet [Digitaliseringskommissionen]

Lärare i Laxå har lyft sig i matte

Eleverna på Saltängsskolan i Laxå tycker redan att det märks att lärarna har blivit bättre på att undervisa efter att de deltagit i fortbildningen Matematiklyftet. De tycker också att lärarna verkar gladare och mer intresserade. Även lärarna själva tycker att fortbildningen redan stärkt dem i sin roll som matematiklärare.

»»» Läs vidare [SR]

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!