Genom att låta särskilt begåvade gymnasieelever och universitetsstudenter stötta högstadieelever ska de som behöver få extra utmaningar. – Elever som är särskilt begåvade riskerar att underprestera i matematik för att de tycker att det är tråkigt. Men får de en adekvat utmaning blir matematiken plötsligt rolig, säger Nils Grimbeck, som är koordinator för projektet. Läs […]

Ett forskningscentrum för de egna ­lärarna finns på Saltsjöbadens Samskola i Nacka. Syftet är att bygga en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Matematiklärarna Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm tycker att projektet har utvecklat dem yrkesmässigt. Läs vidare [Läraren]

Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden har beslutat att behålla linjen om godkända betyg i svenska och matematik för att få ett sommarjobb via kommunen 2021. Sigtuna kommun införde inför i år krav på att elever som söker sommarjobb via kommunen också ska ha godkända betyg i svenska och matematik. När Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade om sommarjobben 2021 kvarstår

På Hammarlundens högstadium arbetar lärarna i matematik och NO ofta utomhus. En skolskog och ett uteklassrum ger goda förutsättningar att ta med undervisningen ut. Läs vidare [Grundskoletidningen]

Njurbyte, flyktingplacering och skolval. Skilda saker, men med den gemensamma nämnaren att med digitaliseringens nya verktyg går det att spara såväl tid som pengar – och rädda liv. ”Jag gillar inte när jag ser saker som är fel och som forskningen kan rätta till. Då är det upp till mig att ta mitt ansvar och

Statistiken om covid-19 är en guldgruva för undervisningen om derivata, men räkneexempel från verkligheten riskerar också att trötta ut eleverna. – Ibland behöver mattelektionen vara en fristad, säger Ulrica Dahlberg, gymnasielärare och pedagogisk utvecklare på NCM. Läs vidare [Läraren]

Since 2002, U.S. federal funding for educational research has favored the development and rigorous testing of interventions designed to improve student outcomes. However, a large proportion of the programs developed and rigorously tested in the past decade have shown null results on both student outcomes and, often, intermediate variables. In this paper, we argue for

Detta undersöker Johan Prytz, docent vid Uppsala universitet,  i en artikel publicerad i Nordic Journal of Educational History. ”Mellan åren 1980 och 1995 förbättras svenska elevers resultat kraftigt i den internationella kunskapsmätningen TIMSS. Under just de åren var Lgr80 (Läroplanen för grundskolan 1980) i kraft, och enligt en studie från Uppsala universitet är det tydligt