SyfteAtt ge handledning, stöd och inspiration vid uppbyggandet av tre matematikverkstäder inom ett skolområde. MålgruppDe lärargrupper som ansvarar för verkstadsuppbyggandet. TidsomfattningNågra träffar utspridda under ca ett års tid. GenomförandeHandledningsträff med inledande diskussion och råd från liknande verkstadsbyggen. Besök hos NCM; läromedelsbiblioteket och rummet med laborativt matematikmateriel. Studiedag med områdets lärare då verkstäderna har kommit igång. […]

Syfte Med mönster menas i detta sammanhang t ex rytmer, färger, musik, bilder, objekt, geometriska former eller tal som upprepas eller förändras på ett regelbundet sätt. Syftet med dagarna är att uppmärksamma lärande i matematik sett ur elevens synvinkel och därmed stimulera till en sammanhängande och förståelseinriktad undervisning från förskola till högskola. Det är viktigt

Aktviteter De två aktiviteterna som presenterades i Strömstad den 30 okt 2002 kan laddas ner som pdf-filer. Den 7 jan 2003 redovisar och diskuterar deltagarna arbetet i elevgrupperna utifrån de frågor som finns i anslutning till aktiviteterna. Aktivitet 1 Aktivitet 2 För att du ska kunna läsa en pdf-fil behöver du programmet Acrobat Reader. Skulle

NämnarenTEMA Algebra för allaBergsten, C., Häggström, J. & Lindberg, L. (1997) Matematik från börjanWallby, K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R & Wallby, A. (Red.) (2000) Matematik – ett kommunikationsämneEmanuelsson, G., Wallby, K., Johansson, B. & Ryding, R. (Red.) (1996) Uppslagsboken Trygg, L., Ryding, R., Emanuelsson, G., Mouwitz, L., Wallby, A. & Wallby, K. (Red)

TORNETPositivt:• Många olika varianter.• F-1:or började först med klossar, fungerade bra.• Mycket tankeverksamhet. Svårigheter• Hur man skulle förklara övningen, utan att förklara för mycket men ändå så att de skulle förstå.• Elever i åk 4 tröttnade fort och hade svårt att se alternativ. TESSELLERING• 1:orna fick instruktionen att de skulle lägga en bit av ett

Här finner du en utvärderingsenkät som NCM använt vid en Matematikverkstadskurs. Se den som ett exempel och förändra och utveckla den, så att den passar det egna syftet. Innehåll: ER

Utvecklingsarbete i matematikdidaktik I Skellefteå kommun är matematik ett högt prioriterat område. Sedan tre år tillbaka arbetar vi med kompetensutveckling på olika nivåer och på olika sätt. Gemensamt för dessa är att de ska vara långsiktiga och stödja elevers kunskapsutveckling i matematik. Satsningen omfattar förskola t o m skolår 9. De olika modellerna är Nämnarenprojektet

HÖJA NIVÅN i matematik – en långsiktig kompetensutveckling från förskola till skolår 9 Vi tror att engagerade, kunniga pedagoger med lust till utveckling och lärande får elever med bättre resultat. Våra nyckelord för projektet är: Höja hela nivån, delaktighet, långsiktighet, resultat, genomförande av Lpo 94:s och Lpfö 98:s mål, ökad matematisk medvetenhet, ökad metakognition, överföra

Med fokus på Matematiken – ett försök att sätta matematikundervisningen på dagordningen I Östersunds kommun genomförde Elisabet Ekerlid och Eva Eriksson under åren 2002–2004 ett projekt i matematik. Projektet hade ett brett anslag och gav skolor, arbetslag och enskilda lärare möjlighet att delta i den utsträckning de själva ville. Projektet har sedan hösten 2005 övergått