7C

7C

Syfte

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleven ges förutsättningar att reflektera över matematikens utveckling och relevans.

Centralt innehåll

Geometri

Att läsa

Regnvädersmatematik Poul Græsbøll
Vad kan lite regn användas till på en matematiklektion? Under den regniga cykelturen till skolan funderar artikelförfattaren ut en lektion där eleverna ska mäta upp nederbörden under en viss tid.

Arkitektur – en utgångspunkt för projicering Lasse Berglund
I artikeln ges exempel på hur man med hjälp av den 500-åriga perspektivlärans relativt enkla principer kan skapa trovärdiga avbildningar från tre dimensioner till två.

Hemmafrun som lyckades Gunilla Borgefors
Det finns gott om geometriska problem som är enkla att beskriva men svåra eller omöjliga att lösa. Dessa problem lockar inte bara yrkesmatematiker, utan också ett antal fritidsmatematiker som kan använda många år av sitt liv att fundera på dem. I de flesta fall blir resultatet inte mer än att de har roligt under tiden, men ibland händer det att någon hemma vid köksbordet löser ett problem som yrkesmatematikerna gått bet på. Det här är historien om ett sådant problem och den kaliforniska hemmafrun Marjorie Rice.

Petter och hans 4 getter Lillemor Emanuelsson och Berit Bergius
Här följer första delen av en rapport om det arbete som vid Matematikbiennalen i Sundsvall i januari 1998 fick Nämnarens resestipendium för bästa utställning under temat Matematik som kultur. Några frågeställningar och elevarbeten presenteras.

Petter och hans 4 getter del 2 Berit Bergius & Lillemor Emanuelsson

Lag et solur som virker Anne Bruvold
Hur man bygger ett solur som visar korrekt tid är inte självklart. I artikeln kan man läsa om olika typer av solur, från de enklaste till så avancerade att kan mäta tid med sekunders noggrannhet. Hur man finner norr, tar hänsyn till lokal soltid och korrigerar för soldygnets varierande längd beskrivs liksom hur man bygger sitt eget solur.

Maskrosorna blommar Margaretha Gabrielsson
Här berättas om ett arbete i en etta. Många av barnen är intresserade av naturen och klassen har utomhuslektioner varannan vecka. När så en läsebokstext illustrerades av en maskros gavs en möjlighet att knyta samman läseboken, matematiken och barnens naturintresse.

Även mästaren kan fela – en historisk uträkning Björn Leonardz
Hur bedömer man ett slutresultat och hur avgör man om det är rimligt? Är inte dessa frågor rentav ännu viktigare i dag än när den här berättelsen utspelade sig?

Problem från klockan och kalendern Lars Nystedt
Temat för matematikbiennalen 2000 var ”Tid för matematik”. En av föreläsningarna behandlade problem som har anknytning till klockan och kalendern. Ur en almanacka kan många intressanta problem konstrueras, problem som anknyter till frågor som många elever har och många vuxna. Vem har t ex inte funderat över varför solens upp- och nedgång inte ligger symmetriskt runt tolvslaget? Det finns också goda möjligheter att ge ett historiskt perspektiv på uppgifterna. Ämnet har också ett allmänt bildningsintresse, för såväl elever som lärare.

Matematik – en naturvetenskap? Ann-Marie Mårtensson-Pendrill
Håller en av de pelare som bär upp västerländsk vetenskap på att vittra bort? Kommer nästa generation att fortfarande förstå kraften i ett matematiskt bevis? Håller vi på att tappa bort vår historia?

Jost Bürgi, den schweiziske Arkimedes Bengt Ulin
Vem var Jost Bürgi och vad finns det för anledning att skriva om denne man? Jo, Jost Bürgi blev år 1604 kejserlig hovurmakare i Prag och var en av pionjärerna till den logaritmräkning som tog sin början under 1600-talet. Bürgis logaritmtabeller torde vara de allra första, även om de utkom först sex år efter skotten John Napiers publicering av sina tabeller 1614. Bürgi var nämligen redan år 1588 på det klara med hur en logaritmtabell kunde konstrueras och användas.

EU-bidrag Bengt Ulin
Här beskrivs hur ett radioprogram givit upphov till reflektion kring de geometriska begreppen area, omkrets och flikighetstal. En autentisk, praktisk, samhällsorienterande tillämpning presenteras också, en uppgift som lämpar sig väl för ett undersökande arbetssätt. Säkert kan du hitta motsvarande som passar dina elever.

Tar vi vara på matematikhistorien? Bengt Ulin
I de senaste kursplanerna betonas matematikens historia. Här ges exempel på hur denna kan integreras i undervisningen för att vitalisera problemlösning och begreppsbildning. Både människorna och matematiken kan utgöra innehåll i och göra ämnet spännande och intressant.

Från Nämnaren på nätet

TEMA: Hastighetsskala, tidsskala och effektskala; TEMA: Eiffeltornet Erland Runelid
”Vi föreställer oss ett flygplan som till att börja med flyger i planflykt. Piloten börjar stiga kraftigt utan att ge mer gaspådrag. Mycket snart sjunker hastigheten och planet närmar sig det kritiska läge då det faller okontrollerat (stallar). Precis då trampar piloten på en av roderpedalerna och gör en så kallad hammerhead, det vill säga vänder nosen sidledes nedåt och påbörjar en kontrollerad dykning och drar av motorn till försumbar dragkraft. …” Detta är inledningen till två teman som kan passa på gymnasiet eller för elever i grundskolan som behöver utmaningar.

Navigering med geometri Bengt Ulin
”Tekniken att utnyttja satelliter har medfört häpnadsväckande förenklingar för navigering. I bilar och på båtar kan vi utnyttja moderna navigeringssys- tem för att bekvämt bestämma vår position. …”



Creative Commons-licens Webbsidan inkl länkade aktiviteter är skapade av NCM och är licensierade under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela lika 3.0 Unported-licens. Detta gäller inte länkade Nämnaren-artiklar vars copyright hålls av resp författare.
Innehåll: Ulrica Dahlberg

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!