Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 

Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.

 

  1. Drama och humor som verktyg i matematikundervisningen

    2023 nr. 4 s. 25

    Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. En klurig gåta eller rolig historia kan också fånga elevernas uppmärksamhet och leda till eftertanke. Här berättas om drama som representationsform och lektioner med matematiska vitsar och gåtor.

    Jöran Petersson

  2. Modellering av elproduktion

    2023 nr. 1 s. 41

    Den här vintern är elpriser en fråga som berör hela samhället. Då kan man passa på att göra statistiska modelleringar i klassrummet och diskutera hur matematik kan användas som argument för olika politiska beslut.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  3. Matematisk modellering för miljöarbetet

    2022 nr. 4 s. 23

    Matematik kan användas för att få syn på och diskutera samhällsfrågor och politiska beslut. Här visar författaren hur aktuella miljöfrågor kan modelleras matematiskt för att fungera som underlag för eftertanke och debatt.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  4. Multiplikationstabeller och specialpedagogik

    2022 nr. 2 s. 53

    Författaren redovisar några specialpedagogiska funderingar kring undervisning om multiplikationstabeller och introducerar ett sätt att använda fingrarna för att multiplicera tal mellan 5 och 10.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  5. Språkspalten

    2021 nr. 4 s. 25

    Det är relevant för lärare att fundera över matematikordens etymologi eftersom ordet i sig kan ha något att berätta om begreppets betydelse.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  6. Spel som läxa – med eller utan dator

    2021 nr. 2 s. 24

    Spel kan vara en källa till både nöje och inlärning, men ska de fungera optimalt som läxa i matematik behöver de väljas med omsorg. Författaren visar en tabell som lärare kan använda som utgångspunkt för beslut om lämpliga spel.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  7. Uppslaget 215 – Smittspridningsmatematik för tidiga skolår

    2020 nr. 3 s. 32

    Det finns flera avancerade matematiska modeller för hur olika sorters smittspridning fungerar. Men det är också möjligt att illustrera det med mycket enkel matematik genom leken “Snurra flaskan”.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  8. Underskattade uppskattningar

    2020 nr. 2 s. 36

    I ett pågående forskningsprojekt om numeracitet undersöker författarna elevers olika strategier för att uppskatta antal och storlek. De menar att förmågan att uppskatta är en underskattad förmåga i dagens skola och att det är någonting vi borde ägna mer tid åt redan i lågstadiet.

    Jöran Petersson, Louisa Colliander-Stahl & Judy Sayers
    ArtikelPDF

  9. Uppslaget 210 – Robusta och mjuka konstruktioner i dynamisk geometri

    2019 nr. 2 s. 32

    Det är inte ovanligt att elever tillämpar en sats utan att undersöka om villkoren för satsen gäller. En arbetsmetod för att göra eleverna medvetna om att undersöka förutsättningarna innan de tillämpar en sats är att undervisa med fokus på att växla mellan det som kallas robusta och mjuka konstruktioner i dynamisk geometri.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  10. Små barn – stor matematik

    2019 nr. 1 s. 18

    Många nyfikna frågor som barn och unga elever ställer har en gång gjort stora filosofer och matematiker kända. Här ger författaren exempel på historisk bakgrund till några vanliga frågor om matematik.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  11. Näringslära med kroppen och knoppen – att experimentera naturvetenskapligt och modellera matematiskt

    2018 nr. 3 s. 25

    Artikeln beskriver hur elever kan göra dels ett konkret experiment av hur blodsockernivån reagerar då olika livsmedel äts och dels en enkel matematisk modell för att simulera mängden socker som då frisätts i blodet.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews
    ArtikelPDF

  12. Forskning om läxor i matematik

    2018 nr. 3 s. 13

    När författarna intervjuade lärare nämnde de ofta läxor. Därför beslöt artikelförfattarna att fördjupa sig i vad en läxa är och vilka syften som motiverar lärare både i Sverige och utomlands att ge – eller inte ge – läxor i matematik.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews
    ArtikelPDF

  13. Algoritmer + datastrukturer = program

    2018 nr. 2 s. 53

    Gymnasieelevers fråga om hur miniräknaren beräknar ”roten ur” kan fördjupa deras matematikkunskaper om exempelvis iterationsformler, stoppvärden och intervallhalvering. Författaren visar hur programmering kan användas som ett medel för att ge eleverna svar på frågan och hur svaret både kan förfinas och leda till generaliseringar.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  14. Konsten att mäta area – från förskola till gymnasium

    2017 nr. 4 s. 41

    Har du tänkt på att vi, förutom att vi använder enheten tum, anger bildskärmens area som längden på dess diagonal? På ett liknande sätt mätte grekiska antikens matematiker area genom att ange kantlängden på en kvadrat med samma area som den givna ytan.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  15. Potenser och logaritmer på tallinjen

    2017 nr. 2 s. 53

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  16. Språkväxling

    2016 nr. 4 s. 43

    Då ord och fraser i ett språk inte helt motsvaras av ord och fraser i ett annat blir språkväxling mer än en terminologiväxling. Språkväxling öppnar för idéutbyte. Artikelförfattarna som är lingvist respektive matematikdidaktiker förenar här sina intresseområden i en internationell utblick.

    Julia Petersson & Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  17. Strövtåg: Säsongsmatematik

    2016 nr. 3 s. 44

    Även matematiken har sin fantasylitteratur med häxor, monster, drakar, snöflingor, svampar och hjärtan. Med hjälp av grundskolematematik går vi på strövtåg i en del av den matematik som världens ledande matematiker brottades med runt år 1900.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  18. Multiplikation i rutnät

    2016 nr. 2 s. 24

    Elevers lärande gynnas av att de redan tidigt får möta multiplikation som inte bara som upprepad addition utan även som area. Här används rutnätet för att utveckla elevers förståelse för multiplikation bortom heltalen i tabellen.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  19. Lärartankar: Aritmetik med negativa tal – teckenregler eller teckenresonemang?

    2016 nr. 1 s. 51

    I Nämnaren 2015:3 efterlyste Björn Enare alternativa matematiska resonemang om teckenregler. Här ger författaren en kort framställning i detta viktiga område med börjar i etymologi.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  20. Från brakljud till bråkbegrepp

    2015 nr. 1 s. 14

    Bråkbegreppet är mångfacetterat och ett område inom skolans matematik som elever ofta hamnar i svårigheter kring. Här ges en översikt på hur bråk kan delas upp i mindre delbegrepp som vart och ett kan vara lättare att ta sig an i undervisningen, var för sig eller samtidigt.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  21. Homonymer och språkliga register

    2014 nr. 3 s. 54

    Ett ord som till vardags används i en betydelse kan ha en helt annan betydelse när det dyker upp i matematikundervisningen. Elever som möter det de tror är välkända begrepp ställs inför att omvärdera och utveckla sitt språk. Artikelförfattaren tar här upp homonymer och frågar hur läraren ska navigera sitt språk när orden har flera betydelser.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  22. Delbarhetsregler

    2008 nr. 4 s. 25

    Mikael Passare beskrev i Nämnaren nr 1, 2008 ”Mormors glasögon” i termer av kongruensräkning. Den kan användas för att exempelvis undersöka delbarhet med 3 och 9. Men hur undersöker man om ett tal är delbart med exempelvis 7, 11 eller 13?

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  23. En läsarkommentar till Arne Engström

    2005 nr. 4 s. 58

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF