På grund av pandemin ber vi dig ringa 031 786 2206 innan du besöker oss!

Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Uppslaget 210: Robusta och mjuka konstruktioner i dynamisk geometri

    2019 nr. 2 s. 32

    Det är inte ovanligt att elever tillämpar en sats utan att undersöka om villkoren för satsen gäller. En arbetsmetod för att göra eleverna medvetna om att undersöka förutsättningarna innan de tillämpar en sats är att undervisa med fokus på att växla mellan det som kallas robusta och mjuka konstruktioner i dynamisk geometri.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  2. Små barn – stor matematik

    2019 nr. 1 s. 18

    Många nyfikna frågor som barn och unga elever ställer har en gång gjort stora filosofer och matematiker kända. Här ger författaren exempel på historisk bakgrund till några vanliga frågor om matematik.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  3. Näringslära med kroppen och knoppen – att experimentera naturvetenskapligt och modellera matematiskt

    2018 nr. 3 s. 25

    Artikeln beskriver hur elever kan göra dels ett konkret experiment av hur blodsockernivån reagerar då olika livsmedel äts och dels en enkel matematisk modell för att simulera mängden socker som då frisätts i blodet.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews
    ArtikelPDF

  4. Forskning om läxor i matematik

    2018 nr. 3 s. 13

    När författarna intervjuade lärare nämnde de ofta läxor. Därför beslöt artikelförfattarna att fördjupa sig i vad en läxa är och vilka syften som motiverar lärare både i Sverige och utomlands att ge – eller inte ge – läxor i matematik.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews
    ArtikelPDF

  5. Algoritmer + datastrukturer = program

    2018 nr. 2 s. 53

    Gymnasieelevers fråga om hur miniräknaren beräknar ”roten ur” kan fördjupa deras matematikkunskaper om exempelvis iterationsformler, stoppvärden och intervallhalvering. Författaren visar hur programmering kan användas som ett medel för att ge eleverna svar på frågan och hur svaret både kan förfinas och leda till generaliseringar.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  6. Konsten att mäta area – från förskola till gymnasium

    2017 nr. 4 s. 41

    Har du tänkt på att vi, förutom att vi använder enheten tum, anger bildskärmens area som längden på dess diagonal? På ett liknande sätt mätte grekiska antikens matematiker area genom att ange kantlängden på en kvadrat med samma area som den givna ytan.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  7. Potenser och logaritmer på tallinjen

    2017 nr. 2 s. 53

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  8. Språkväxling

    2016 nr. 4 s. 43

    Då ord och fraser i ett språk inte helt motsvaras av ord och fraser i ett annat blir språkväxling mer än en terminologiväxling. Språkväxling öppnar för idéutbyte. Artikelförfattarna som är lingvist respektive matematikdidaktiker förenar här sina intresseområden i en internationell utblick.

    Julia Petersson & Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  9. Strövtåg: Säsongsmatematik

    2016 nr. 3 s. 44

    Även matematiken har sin fantasylitteratur med häxor, monster, drakar, snöflingor, svampar och hjärtan. Med hjälp av grundskolematematik går vi på strövtåg i en del av den matematik som världens ledande matematiker brottades med runt år 1900.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  10. Multiplikation i rutnät

    2016 nr. 2 s. 24

    Elevers lärande gynnas av att de redan tidigt får möta multiplikation som inte bara som upprepad addition utan även som area. Här används rutnätet för att utveckla elevers förståelse för multiplikation bortom heltalen i tabellen.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  11. Lärartankar: Aritmetik med negativa tal – teckenregler eller teckenresonemang?

    2016 nr. 1 s. 51

    I Nämnaren 2015:3 efterlyste Björn Enare alternativa matematiska resonemang om teckenregler. Här ger författaren en kort framställning i detta viktiga område med börjar i etymologi.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  12. Från brakljud till bråkbegrepp

    2015 nr. 1 s. 14

    Bråkbegreppet är mångfacetterat och ett område inom skolans matematik som elever ofta hamnar i svårigheter kring. Här ges en översikt på hur bråk kan delas upp i mindre delbegrepp som vart och ett kan vara lättare att ta sig an i undervisningen, var för sig eller samtidigt.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  13. Homonymer och språkliga register

    2014 nr. 3 s. 54

    Ett ord som till vardags används i en betydelse kan ha en helt annan betydelse när det dyker upp i matematikundervisningen. Elever som möter det de tror är välkända begrepp ställs inför att omvärdera och utveckla sitt språk. Artikelförfattaren tar här upp homonymer och frågar hur läraren ska navigera sitt språk när orden har flera betydelser.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  14. Delbarhetsregler

    2008 nr. 4 s. 25

    Mikael Passare beskrev i Nämnaren nr 1, 2008 ”Mormors glasögon” i termer av kongruensräkning. Den kan användas för att exempelvis undersöka delbarhet med 3 och 9. Men hur undersöker man om ett tal är delbart med exempelvis 7, 11 eller 13?

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!