Anette Fröberg

Att utomhuspedagogik kan vara bra för både inlärningen och motion ifrågasätter inte en forskare i utomhuspedagogik vid högskolan i Jönköping. Men hon varnar också: – Vi har en tradition av Bullerbyn och Astrid Lindgren-värld. Vi romantiserar allt som är utomhus, ibland kan det vara dumt att gå ut, säger doktorand Maria Hammarsten. Läs vidare [Södermanlands […]

Ett försök att tillåta fri tillgång till internet under examination i ett flertal norska gymnasieskolor har nu utvärderats i en rapport från norska Utdanningsdirektoratet, Evaluering av åpent internett til eksamen. Sedan 2012 har flera gymnasieskolor infört examinationer i ett flertal ämnen då eleverna har haft fri tillgång till internet. Anledningen är att de ska få

​En ny viktning ska underlätta för studenter med fallenhet för matematik och logik att komma in på ingenjörsutbildningar med hjälp av högskoleprovet. Till antagningen hösten 2019 blir resultaten från den kvantitativa delen viktigare än språkdelen.​ Läs vidare [Chalmers]

Fortbildning behöver inte vara krångligt. Med hjälp av öppna nätkurser, mooc, kan du studera på egen hand. Här är åtta populära kurser som kan utveckla dig som lärare. Läs vidare [Tidningen Gymnasiet]

Snart kan du utbilda dig till teknik- och mattelärare för högstadiet vid Högskolan i Gävle, samtidigt som du har en läraranställning genom en kommun. En ny inriktning vid ämneslärarprogrammet ska bidra till att få bukt med den rådande bristen på behöriga lärare i teknik. Läs vidare [Högskolan i Gävle]

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet. Läs vidare [Skolvärlden]

I vilka situationer kommer eleverna i sitt framtida liv att behöva all matte som skolan lär ur, frågar sig Per Acke Orstadius. I grundskolan får eleverna 1 125 lektionstimmar matte. Det är ett hundratal timmar mera än vad de får i ämnena geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och konsumentkunskap sammanlagt. Vad eleverna lär sig i dessa

Kritiskt tänkande och ifrågasättande är centralt, det är lärare oftast överens om. Men när elever ifrågasätter vetenskapen krävs balanskonster av lärarna. – Då måste de både förmedla fakta och lära eleverna att analysera argument, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi. Läs vidare [Pedagog Stockholm]

Enligt Skolverket kan omkring fem procent av Sveriges elever räknas som särskilt begåvade. Men enligt Attila Szabo, forskare i matematikdidaktik, är det inte viktigt att avgöra om en elev är särskilt begåvad eller högpresterande i matematik. – De elever som har ett intresse bör vara välkomna i särskilda grupper eller fördjupande matematik, baserat på intresse.

I Engelbrektsskolans spetsklass får eleverna möjlighet att utmanas genom att läsa matematik på högre nivå. Och nu ska en handlingsplan tas fram för att alla skolor ska kunna stötta särskilt begåvade elever. Läs vidare [Svt]