På grund av pandemin ber vi dig ringa 031 786 2206 innan du besöker oss!

Kompetensutvecklingsmodell – Västervik

Syfte
Skapa en röd tråd i matematikundervisningen i ett 1–16 års perspektiv samt att visa på olika aspekter kring taluppfattning.

Målgrupp
Cirka 300 lärare som arbetar med barn/elever i åldern 1–16 år .

Tidsomfattning
NCM deltar under två halvdagar. Kompetensutvecklingsdagarna ingår i ett 3-årigt matematik-projekt som pågår i Västerviks kommun.

Genomförande
NCMs uppläggning:

1. 11 mars 2002. Halv studiedag. ”Taluppfattning”. Tre personer fån NCM medverkar. Bakgrund, syfte samt bred presentation av vad som ingår i taluppfattningsbegreppet i F-9 perspektiv. Lärarna får under dagen undersökningsmateriel/tester som de under tiden mellan kompetensutvecklingsdagarna utför i barn/elevgrupperna. Det är olika uppgifter för olika åldersgrupper.

2. Lärarna använder det utdelade materielet i sina barn/elev-grupper.

3. Uppföljning, som NCM ansvarar för, under en halvdag i september 2002. Diskussion kring fortsatta aktiviteter förs.

Kontaktperson
Bo Weimer
E-post: Bo.Weimer@vastervik.se

Kompetensutvecklingsmodell – Nyköping

Syfte
Det övergripande syftet med kompetensutvecklingssatsningen är att låta deltagarna på olika sätt arbeta med frågor som rör matematikundervisning för att nå målet att alla elever på sikt ska nå betyget godkänd och att fler elever än idag ska nå de högre betygsstegen.

Målgrupp
120 lärare från 23 F – 6-skolor samt fyra 7 – 9-skolor.

Tidsomfattning
3 år

Genomförande

Ramprogram

Kontaktperson
Kjell Ackelman
E-post: kjell.ackelman@nykoping.se

Kompetensutvecklingsmodell – Nyköping, Ramprogram

Ramprogram

Onsdagen den 13 juni 2001
Från NCM medverkar Lars Mouwitz, Elisabeth Rystedt, Lena Trygg och Görel Sterner.

8.30 – 10.00
Storsamling
Information om projektet (Elisabeth)
Vad är NCM? (Lars)
Information om Nämnaren (Lena), NämnarenTema och NCM/Nämnarens webbplatser (Lars, Lena)

10.30 – 12.00
Storföreläsning med Lars Mouwitz
Hur kan lärare lära? – aktuella, internationella erfarenheter

13.30 – 16.30 (inkl kaffepaus)
Parallella seminarier
F-klass och de första skolåren (Görel)
Första delen av grundskoletiden (Elisabeth)
Andra delen av grundskoletiden (Lena)
De senare åren och övergången till gymnasiet (Lars)

Onsdagen den 15 augusti 2001
Från NCM medverkar Bengt Johansson (2 timmar), Ronnie Ryding, Elisabeth Rystedt och Karin Wallby

8.30 – 9.45
Storsamling
Fokus på projektstarten. Hur ska vi arbeta?
Nulägesbeskrivning. Varför? Innehåll? Hur? När? Vem/vilka? (Karin)
Lärargruppens projekt. Några idéer… Syfte och mål. (Elisabeth)
Hur ska Nämnaren användas i kompetensutvecklingen? (Karin)

10.15 – 12.00
Storföreläsning med Bengt Johansson
Bedömningsgrunder och betygskriterier i ett F-9 perspektiv

13.30 – 16.30 (inkl. kaffepaus)
Parallella föreläsningar/workshops, F–9:
Webbresurser (Ronnie)
Problemavdelningen och DPL (Karin)
Samverkan ma–sv (Elisabeth)

Torsdagen den 27 september 2001
Från NCM medverkar Elisabeth Rystedt och Lena Trygg.

13.00 – 15.00
Område 1 (Elisabeth), Område 2 (Lena)

16.00 – 18.00
Område 3 (Elisabeth), Område 4 (Lena)

En träff med respektive skolområde:
Insamling av nulägesrapporterna
Lärargrupperna redovisar utkast till sin projektplan
Seminarium och diskussion kring lästa artiklar och aktiviteter
Nya artiklar att läsa och aktiviteter att genomföra i klassrummet

Måndagen den 29 oktober 2001
Från NCM medverkar Göran Emanuelsson, Elisabeth Rystedt, Lena Trygg och Karin Wallby.

8.30 – 10.00
Storsamling
En sammanfattning av nulägesbeskrivningarna presenteras.
Vad är Matematikbiennalen i Norrköping och hur kan projektarbetena kopplas till den?
Matematiktorget, ett forum för diskussioner i och om matematik.

10.30 – 12.00
Parallella föreläsningar/workshops
Innehåll utifrån önskemål i nulägesbeskrivningarna. Många har önskat repriser från tidigare kompetensutvecklingsdagar och därför har sådana lagts in under båda passen runt lunch.
Laborativ matematik del 1, med inslag från textilslöjd. Lena
Matematik och språk del 1, matematik med fokus på språkutveckling. Elisabeth
(Repris från 15 aug)
Elevgrupperingar. Elevers olikheter – organisationsproblem eller undervisningsutmaning? Karin
Varför ska vi arbeta med mönster i matematik? Matematik – som lärande om mönster. Göran

13.30 – 15.00
Parallella föreläsningar/workshops. Innehåll utifrån önskemål i nulägesbeskrivningarna.
Laborativ matematik del 2, kopplat till arbetssätt och arbetsformer.
Ett arbetssätt för att få fler elever att nå godkänd nivå i matematik beskrivs. Lena
– Matematik och språk del 2, kopplat till portfolio.
Det är bra om du som väljer denna programpunkt tar med dig den matematikbok som du oftast använder i din egen undervisning. Elisabeth
– Problemlösning. Karin (Repris från 15 aug)
– Varför ska vi arbeta med mönster i matematik? Matematik – som lärande om mönster.
Göran (Repris från förmiddagen)

15.30 – 16.30
Lärargruppsvisa träffar
Lärargruppsträffar med handledning.
Hur långt har vi kommit? Hur går vi vidare?
Gruvan och Öster (Östra, Bergshammar och Svalsta)
Åslingan
Nicolai
Borgmästaren (utom område Öster)

Onsdagen den 28 november 2001
Från NCM medverkar Elisabeth Rystedt och Lena Trygg.

13.00 – 15.00
Område 1 (Elisabeth), Område 2 (Lena)

16.00 – 18.00
Område 3 (Elisabeth), Område 4 (Lena)
Sammanfattning av höstens arbete
Hur går vi vidare?

Tisdagen den 12 februari 2002
Från NCM medverkar Elisabeth Rystedt och ytterligare en person från NCM.

13.00 – 15.00
Område 1 (Elisabeth), Område 2

16.00 – 18.00
Område 3 (Elisabeth), Område 4
Delredovisning av projektarbetet.
1/ Hur har arbetet fortsatt efter den 28 nov?
Visa det materiel ni använt och ta gärna med exempel på elevarbeten.
2/ Beskriv hur ni tänker arbeta i fortsättningen. Uppmärksamma den gemensamma delredovisningen/redovisningen av projekten under en heldag i juni.

Tisdagen den 26 mars 2002
”Att fånga kunnandet i matematik”
Lokal: Borgmästarhagsskolans aula kl 13-15 för samtliga deltagare.
Föreläsare: Lisa Björklund, PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm

Seminariet kommer att röra frågor om hur kunnande i matematik kan visa sig
i olika åldrar och situationer samt hur vi kan stödja barns/elevers
matematiska utveckling. Under seminariet kommer vi också in på mer
filosofiska frågor, t.ex. om vad kunskap egentligen är. Lisa kommer att
berätta om ett analysschema i matematik som ges ut av Skolverket.
Frågor till Lisa kan mailas till nykoping@ncm.gu.se före den 14 mars.

Torsdagen den 18 april 2002
Kl 14-16
Borgmästarhagsskolans aula
Taluppfattning i F-9 perspektiv, del 1
Storföreläsning med Karin Wallby och Ronnie Ryding.
Bakgrund, syfte samt bred presentation av olika aspekter kring taluppfattning.
Uppgift ges till den 15 maj.

Onsdagen den 15 maj 2002
Kl 13-15
Lärare som arbetar med elever i skolår F–4,5

Kl 15.30-17.30
Lärare som arbetar med elever i skolår 5,6–9
Lärare som detta läsår arbetar i skolår 5 väljer själva vilken tid de deltar, beroende på nästa läsårs tjänstgöring.
Borgmästarhagsskolan
Taluppfattning i F-9 perspektiv, del 2
Karin Wallby och Ronnie Ryding från NCM.
Uppföljning samt presentation av ett diagnostiskt taluppfattningstest som ska användas i elevgrupperna inför nästa kompetensutvecklingsdag om taluppfattning.

Onsdagen den 12 juni 2002
Obs. prel. program. Definitivt program läggs ut på Matematiktorget.
Tessinskolan

8.30-10.00
Storsamling i Tessinskolans aula

10.00-10.30
Kaffe

10.30-11.30
Förberedelser inför redovisningen . Val av eftermiddagens delredovisningar.

11.30-13.00
Lunch

13.00-14.40
”Biennal Minimal”, delredovisning av projektarbeten
Varje grupp redovisar sitt projektarbete i olika klassrum under max 10 min. ”Publiken” är högst 20 personer vid varje redovisning.

14.40-15.10
Kaffe

15.10-16.30
Återsamling i aulan. Utvärdering av matematikprojektet under läsåret 2001/2002.

Hösten 2002

Tisdagen den 13 augusti 2002, heldag
Program läggs ut på Matematiktorget.

Onsdagen den 14 augusti 2002, heldag
Eget arbete i matematik på den egna skolan utifrån tisdagens kompetensutvecklingsdag.

Torsdagen den 26 september 2002, halvdag
Taluppfattning i F-9 perspektiv del 3
Karin Wallby och ytterligare en person från NCM.
Uppföljning av det diagnostiska taluppfattningstestet och diskussioner kring fortsatta aktiviteter för att stärka elevernas taluppfattning.

Måndagen den 28 oktober 2002 , heldag
Program utifrån önskemål som framkommer på vårens utvärdering

Onsdagen den 27 november 2002, halvdag
Program utifrån önskemål som framkommer på vårens utvärdering

Våren 2003

I heldag
3 eftermiddagar

Programmet för ht 2003 – vt 2004 beror på deltagarnas behov och önskemål, därför anges endast ramarna för NCMs engagemang.

Ht 2003

1 heldag
2 eftermiddagar

Vt 2004

1-2 eftermiddagar
Avslutning 1 heldag

Kompetensutvecklingsmodell – Nyköping, genomförande

Enligt den aktuella kunskapsöversikt om kompetensutveckling som NCM har tagit fram, är det av största vikt att kompetensutvecklingsinsatser får löpa över en längre tid. Tillfälliga nedslag i form av enstaka studiedagar brukar visa sig ge ringa långtidseffekt. Det är också av mycket stor vikt att kompetensutvecklingen tar sin utgångspunkt i lärarnas egna erfarenheter och önskemål, att projektet ägs av lärarna själva. Dessutom är det viktigt att deltagarna består av grupper av lärare som arbetar tillsammans, t ex arbetslag.

Arbetet löper under en treårsperiod där NCM ansvarar för en stor del av upplägg och innehåll det första året, för att sedan trappas av och under tredje året mest bestå av kortare handledning. Därefter kan NCM stå till tjänst med att svara på frågor och förmedla kontakter på distans. Bifogat finns ett ramprogram för läsåret 2001-2002. Under läsåren 2002-2004 kommer liknande program att genomföras, men där NCMs insats är av successivt allt mindre omfattning.

Programmet läggs upp med två parallellt löpande delar. En del som fokuserar på progressionen F – 9, avseende såväl arbetssätt och arbetsformer som ämnesinnehåll, bedömningsgrunder och betygskriterier. En del där varje arbetslag genomför ett projekt som är begränsat och konkret, med stark koppling till klassrumsaktiviteter, lektionsförslag etc. De bägge delarna ska inte löpa parallellt i bemärkelsen att de inte ska vidröra varandra. De bägge delarna ska ge impulser och erfarenheter för att på sikt ge en enhetlig progression F – 9, där kommunens områden organiserar sin matematikundervisning utifrån samma grund. Under ett senare skede bör samverkan i dessa frågor inledas med gymnasieskolan.

Läsåret 01/02 får ett upplägg med hela studiedagar blandat med kortare handledningsträffar. Studiedagarna innehåller både storföreläsningar, parallella seminarier och workshops. Under de första studiedagarna presenteras projektet, NCM/Nämnaren, aktuell forskning och de trender som är tydliga runt om i världen. Studiedagarna kommer också att ge inspiration och ”input”. Efter hand tas allt större hänsyn till lärarnas önskemål om innehåll.

Genomgående kommer Nämnaren, NämnarenTEMA och NCM/Nämnarens webbplats att användas. Från Nämnarens tryckta produktion kommer artiklar att väljas för gemensam läsning. Via webbplatsen finns stor möjlighet att även finna annan litteratur, åtkomlig med hjälp av NCMs referensbibliotek och artikelsökning i Nämnarens databas.

Varje arbetslag kommer att få göra en nulägesbeskrivning av matematikundervisningen. Denna behöver inte skrivas i formell uppsats- eller rapportform, utan kan få ha en mer informell karaktär. Viktiga delar är en beskrivning av nuvarande arbetssätt och arbetsformer. Vad är bra? Vad kan göras bättre? Hur kan målen, på elev- och på arbetslagsnivå, sättas,? Hur utvärderas de? Hur följs utvärderingarna upp? Vilka läromedel används? Hur ser tillgången på laborativt materiel ut? Hur används tekniska hjälpmedel? Finns praktiska hinder? Vilka önskemål om ämnesteoretisk fördjupning finns?

Utifrån dessa nulägesbeskrivningar kan innehållet i kommande studiedagar och handledningsträffar planeras. Arbetslagets eget projekt bör växa fram från denna nulägesbeskrivning.

Mellan varje studiedag och handledningsträff kommer uppgifter att ges i form av artikelläsning och aktiviteter att arbeta med tillsammans med eleverna. En förutsättning för gott utbyte av sådana aktiviteter är att tidsutrymme skapas för att låta deltagarna diskutera dessa i det fortlöpande vardagsarbetet.

På handledningsträffarna träffas varje område för sig. Dessa ägnas i första hand åt diskussioner kring de artiklar som lästs och aktiviteter som prövats. NCM hjälper till att ta fram materiel och att förmedla kontakter.

NCM lägger upp en speciell e-postadress, så att deltagarna lätt kan
kommunicera med kursansvariga på centrumet. NCM bidrar med frågeställningar på det diskussionsforum som läggs upp av BU på Nyköpingskommuns server.

NCM

ansvarar för innehållet på studiedagar och handledningsträffar,
lägger upp en e-postadress för kommunikation mellan kursdeltagarna och kursansvariga på NCM,
bidrar med frågeställningar till de webbaserade diskussionsgrupperna,
bistår med framtagning av materiel och med förmedling av kontakter,
är behjälplig med att ta fram kvantitativa data från de nationella diagnoserna och ämnesproven,
ansvarar för delutvärdering av NCMs insats i juni 2002 och juni 2003, så att dessa kan ligga till grund för den kvarvarande delen av kompetensutvecklingen,
ansvarar för utvärdering av NCMs insats under hela kompetensutvecklingen 2001 – 2004.

Barn och Ungdom, Nyköpings kommun:

anskaffning av litteratur,
ansvar för lokaler,
anordnar webbaserade diskussionsgrupper,
ansvar för att, de senast genomförda, Nationella diagnoser och ämnesprov finns tillgängliga,
ansvarar för att tidsutrymme skapas i vardagsarbetet, så att kursdeltagarna får möjlighet att utföra de aktiviteter som ligger inom kompetensutvecklingens ram.

Kängurustävlingen 2000 – lösningar

kangaroo3.jpg


3-poängsuppgifter:
1: C,
2: E,
3: D,
4: E,
5: D,
6: E,
7: D,
8: B,
9: D,
10: D,

4-poängsuppgifter:
11: B,
12: E,
13: D,
14: B,
15: C,
16: B,
17: D,
18: E,
19: A,
20: E,

5-poängsuppgifter:
21: D,
22: D,
23: E,
24: B,
25: D,
26: A,
27: A,
28: D,
29: D,
30: D,
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!