Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Problemavdelningen: Problem med trianglar
2025 nr. 4 s. 63
För att lösa geometriska problem med sträckor och vinklar är det ofta framgångsrikt att identifiera trianglar i en figur och sedan utnyttja triangelns kända egenskaper.
Annalena Önnhed & Andreas Eckert
ArtikelPDF
-
Pedagorien News
2025 nr. 4 s. 62
Är det inkompetens eller en vilja att föra läsarna bakom ljuset som ligger bakom felaktiga diagram i media?
Korre Latio
-
Strövtåg: Stora tal och STORA tal
2025 nr. 4 s. 57
Lite uttjatade är de kanske, skrönorna om tornet i Hanoi och schackbrädet med sina riskorn. Men de genererar en del matematik som passar in på flera av våra högstadie- och gymnasiekurser så i den här artikeln belyses de på nytt.
Lasse Berglund
-
Och kamelerna blev också glada
2025 nr. 4 s. 53
Kamelproblemet är mer än en rolig gåta. Det är en dörr till oändliga serier, andelsfördelning, och inte minst, tanken att vi ibland behöver lägga till något för att rättvisa ska kunna skipas. När rättvisa skipas med mildhet och fantasi, så kanske till och med kamelerna blir glada.
Pedram Hatami
-
GeoGebratips #7: Fråga AI om GeoGebra
2025 nr. 4 s. 51
Jonas Hall
-
AI som vardagsassistent
2025 nr. 4 s. 45
I artikeln beskriver författaren hur han använder AI i sin roll som gymnasielärare. Han exemplifierar också ett antal olika tekniker som du kan använda för att skriva bra promptar.
Jonas Hall
-
Sagt & gjort: Diagnostiska frågor med Google Formulär
2025 nr. 4 s. 43
Med önskan att skapa en interaktiv och anpassad lärmiljö för eleverna beskriver författare hur han använt verktyget Google Formulär, för att skapa och hantera diagnostiska frågor inom ämnena matematik och fysik.
Kristian Strid
-
Vi har läst: Polhems lilla räknebok
2025 nr. 4 s. 41
Författare: Staffan Rohde
-
Testbaserat lärande i matematik
2025 nr. 4 s. 35
Artikeln beskriver ett utvecklingsarbete gjort inom ramen för ett stipendium från Gudrun Malmers stiftelse. I projektet som genomfördes på mellanstadiet undersöktes en metod som handlar om att träna eleverna i att minnas vad de lärt sig.
Richard Kristiansson & Camilla Swärd
-
Adventskalender 2025
2025 nr. 4 s. 34
-
Uppslaget: Vad är en labyrint?
2025 nr. 4 s. 32
Det finns två i grunden olika sorters labyrinter. Här förklaras skillnaden och ett förslag ges på hur elever kan rita en egen labyrint. För fortsatt arbete finns mängder av idéer att söka fram på webben.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Matematikbiennalen 2026
2025 nr. 4 s. 27
Läs om några av talarna på biennalen.
-
Reportage: Majslabyrinten
2025 nr. 4 s. 23
I ett majsfält på nio hektar har Marie-Louise ”bondfrun” Stensson skapat slingriga gångar som lockar barnfamiljer, tonåringar och vuxna. NCM har intervjuat Marie-Louise som berättar om syftet och utmaningar med att ha en sådan labyrint.
Cecilia Kilhamn & Natalija Sako
-
Färsk forskning: Möjlighet att mäta matematikängslan
2025 nr. 4 s. 22
En avhandling om matematikängslan hos elever i grundskolan, framför allt i årskurs 4, och hur det påverkar deras prestationer.
Rimma Nyman
-
Att förändra elevers attityder
2025 nr. 4 s. 15
I denna text beskrivs ett ULF-projekt som fokuserat på att arbeta med att påverka elevers attityder till matematik.
Aldefors, Mesetovic, Mårtensson & Björklund Boistrup
-
Vi har läst: Utveckla matematiskt tänkande i lågstadiet
2025 nr. 4 s. 14
Författare: Görel Sterner & Ingrid Olsson
-
Kängurusidan: Förberedelser för tävlingen 2026
2025 nr. 4 s. 11
Ulrica Dahlberg och Caroline Nagy rapporterar från den internationella konferensen där 2026 års känguruproblem finslipas.
Ulrica Dahlberg och Caroline Nagy
-
Matematikundervisning i anpassad grundskola
2025 nr. 4 s. 10
Om ett nytt undervisningsmaterial som finns publicerat på NCM:s webbplats.
NCM
ArtikelPDF
-
Från görande till lärande
2025 nr. 4 s. 03
Hur kan lärare förändra sitt sätt att bemöta elever i processer kring görande och lärande i matematik? För att undersöka denna fråga genomfördes ett projekt där responsiv undervisning tillämpades på mellanstadiet och högstadiet.
Nettrup, Ralevski, Stenkvist & Sjöblom
-
Problemavdelningen: Problem med proportioner
2025 nr. 3 s. 63
Många uppgifter som innehåller proportionella eller omvänt proportionella samband kan lösas på en mängd olika sätt. Diskutera olika lösningsstrategier med eleverna.
Jenny Karlsson och Annalena Önnhed
ArtikelPDF
-
Peder Claessons minnesfond för glädje i matematik
2025 nr. 3 s. 62
-
Utforska programmering med matematik
2025 nr. 3 s. 56
Att finna bästa närmevärde på pi har intresserat matematiker i hundratals år. När vi låter datorer göra jobbet uppstår fel som beror på avrundning av närmevärden. Hur bra är programmet? Hur snabbt blir det fel? Det är frågor som undersöks i den här artikeln där matematiken används för att närmare studera hur pålitliga datorerna är.
Titus Petersson
-
Nikomakos teorem: Om kuber som blir kvadrater
2025 nr. 3 s. 53
Det är kul att leka med siffror för att se hur de hänger ihop. Ja, det är inte bara kul, det är också en fruktbar väg framåt för att lära sig matematik.
Christian Azar
-
En gåtfull division
2025 nr. 3 s. 47
Division med noll är något som sällan presenteras i svenska matematikläroböcker varken i mellan- eller högstadiet, trots att det är en viktig byggsten i elevernas matematiska förståelse. Det skapar ett avstånd mellan styrdokumentens intentioner och det material elever och lärare möter i klassrummet.
Agnes Hallberg, Isabel Hillestrand och Fatimah Muhsin
-
Frågor i matematiska samtal
2025 nr. 3 s. 41
Att använda frågor för att utveckla elevers delaktighet i matematiska samtal har en grupp lärare jobbat med i ett ULF-projekt i Malmö. Här beskrivs arbetet med frågor i samband med problemlösningslektioner i årskurs 6 och 7.
Lars Brandström, Marianne Carlsén, Gunilla Magnusson och Viktoria Sjöblom
-
Stipendier att söka
2025 nr. 3 s. 40
Här finns information om olika stipendier som går att söka i höst:
Maria Ingelman Sahléns minnesfond för matematiskt lärande.
Stipendium för utveckling av matematikundervisning till Bengt Johanssons minne.
Gudrun Malmer stiftelse, stipendium för klassrumsnära forskning och utveckling. -
Sagt & gjort: Biostatistik – att räkna insekter
2025 nr. 3 s. 37
Har du funderat på vilken matematik som behövs för att räkna insekter i naturen? Denna text visar att det inte på långt när räcker med att kunna räkneramsan. Det behövs även geometri och statistik och en förmåga att formulera och lösa öppna problem av typen Hur ska vi redovisa resultatet?
Jöran Petersson
-
En högt begåvad elev
2025 nr. 3 s. 34
Författaren beskriver hur en elev i Schweiz fått möjlighet att utveckla sin matematikbegåvning genom radikal acceleration och diskuterar att Sverige skulle kunna låta högt begåvade elever hoppa över flera årskurser.
Arne Engström
-
Uppslaget: Avlasta minnet med 2×2-rutor !
2025 nr. 3 s. 32
Uppslaget beskriver hur 2×2-rutor kan hjälpa oss att organisera den information som finns i uppgifter frö att avlasta vårt minne. Rutorna kan användas till både enklare och mer komplicerade problem.
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Matematikbiennalen 2026: Matematik – ett samtalsämne
2025 nr. 3 s. 30
Nu är det snart dags att anmäla sig till matematikbiennalen den 29–30 januari 2026!
-
Färsk forskning
2025 nr. 3 s. 29
En kort beskrivning av Mara Wallas forskning om bedömning och matematikundervisning i förskoleklass.
Rimma Nyman
-
Kängurusidan: När ”lätta” problem blir svåra
2025 nr. 3 s. 27
Från årets tävling kommenteras några av de klurigaste uppgifterna ur varje ålderskategori.
Ulrica Dahlberg
-
Kontrast mellan uttrycksformer
2025 nr. 3 s. 19
Användning av olika uttrycksformer är en central del inom matematik. I denna artikel beskriver författarna hur kontraster mellan uttrycksformer kan bli ett verktyg för bättre matematiklärande.
Helena Johansson, Magnus Österholm och Malin Norberg
-
Tillgänglig matematikundervisning för elever med blindhet
2025 nr. 3 s. 13
Synen är en viktig informationskälla för de flesta människor. Elever med blindhet behöver därför både mer tid och många anpassningar. För en lärare i den vanliga grundskolan som möter en elev med blindhet är det mycket som ändras i lärarrollen. Det kan exempelvis handla om att lära sig syntolka, sätta sig in i punktskrift, skaffa tillgängliga läromedel och att anpassa undervisningen.
Catarina Hägg
-
Språkspalten: Fyra metaforer för tal
2025 nr. 3 s. 09
Användning av olika uttrycksformer är en central del inom matematik. I denna artikel beskriver författarna hur kontraster mellan uttrycksformer kan bli ett verktyg för bättre matematiklärande.
Cecilia Kilhamn
-
GeoGebra tips #6: Visa och dölj objekt med kryssrutor
2025 nr. 3 s. 08
Jonas Hall
-
Proportionalitet med T-tabeller
2025 nr. 3 s. 03
I syfte att utveckla undervisningen skapade en grupp entusiastiska låg- och mellanstadielärare från Sölvesborg tillsammans med NCM en fortbildningskurs under en termin. Temat var problemlösning som medel för att lära om proportionalitet. Som ett resultat av kursen utvecklade lärarna tre lektioner om proportionalitet där T-tabeller användes som verktyg.
Caroline Nagy
-
Inledare
2025 nr. 3 s. 01
Batterierna laddade inför ett nytt läsår!
-
Problemavdelningen: Algebra – en x-tra utmaning
2025 nr. 2 s. 63
Det finns många tillfällen då kunskaper i algebra underlättar problemlösning. Inledningsvis kan elever komma långt med kloka resonemang och på sikt ska resonemangen bli allt mer generella.
Jenny Karlsson & Annalena Önnhed
ArtikelPDF
-
Undervisning genom dialog
2025 nr. 2 s. 58
Lärare som undervisar i matematik på Blekinge Tekniska Högskola har testat ett nytt sätt att undervisa i form av dialog mellan en expert och en novis. De upplever att interaktionen mellan expert och novis skapar nya möjligheter för lärande i matematik, både gällande ämneskunskaper och studieteknik.
Linda Mattsson & Robert Nyqvist
-
Sonja Kovalevsky-dagarna
2025 nr. 2 s. 55
Sonja Kovalevsky-dagarna är ett årligt evenemang för gymnasieelever med ett särskilt intresse för matematik. Evenemanget arrangeras av Nationalkommittén för matematik vid Kungliga Vetenskapsakademin i samarbete med Sveriges lärosäten. Under åren 2024 och 2025 står Linnéuniversitetet i Växjö som värd för arrangemanget.
Linnea Fransson & Marcus Nilsson
-
Matematiska tricks med digital rot
2025 nr. 2 s. 52
Ett roligt sätt att väcka intresse för matematik är att introducera ett trick som vid första anblicken verkar som trolleri men som sedan visar sig bygga på ett logiskt resonemang utifrån talens inneboende struktur. Artikeln visar ett par sådana tricks.
Klas Lunderup
-
GeoGebra tips #5: Binomial- och hypergeometrisk fördelning
2025 nr. 2 s. 51
Jonas Hall
-
Grattis på födelsedagarna!
2025 nr. 2 s. 45
Födelsedagsproblemet är en klassiker från 1930-talet som fortfarande kan förvåna och engagera elever. Idag står också datatekniska möjligheter till buds för elever – och andra – som vill utforska problemet.
Lasse Berglund
-
Matematikbiennalen 2026 – gör en idéutställning!
2025 nr. 2 s. 44
-
Algebramåndag
2025 nr. 2 s. 37
Genom att ihärdigt en dag i veckan ge elever algebrauppgifter som diskuteras noga får de många erfarenheter som gör att de litar både på matematikens regler och den egna förmågan att resonera om korrekta lösningar.
Linda Marie Ahl
-
Stipendium till Bengt Johanssons minne
2025 nr. 2 s. 36
Dags att nominera …
-
Vacker algebra
2025 nr. 2 s. 34
Att lösa algebraiska problem kan vara som att skapa vackra surrealistiska tavlor. Här är en tavla byggd av rena och lärorika algebraiska manipulationer.
Pedram Hatami
-
Uppslaget: Mattekedjor
2025 nr. 2 s. 32
Att arbeta med en Mattekedja passar bra som uppvärmning. Ta 5–15 minuter av en helklasslektion exempelvis för att repetera en matematisk idé som klassen arbetade med föregående lektion.
Emelie Reuterswärd
ArtikelPDF
-
Matematisk speed-dejting
2025 nr. 2 s. 29
Aktiviteten som beskrivs här passar utmärkt när eleverna fått med sig all teori om linjens ekvation eller enkla funktioner men behöver mer träning. Den fungerar också som ett trevligt avbrott i en extra lång matematiklektion.
Jonas Hall