Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Problemavdelningen: Problem med areor
2026 nr. 2 s. 63
Elever möter begreppet area på olika nivåer. Från att förstå att areaenheter måste packas tätt så att det varken uppstår glipor eller överlapp, till att de undersöker formler för areaberäkning på figurer som blir allt mer komplicerade och med allt mer precisa matematiska metoder.
Jenny Karlsson & Annalena Önnhed
-
Aktuellt på NCM: Intensivundervisning i matematik
2026 nr. 2 s. 61
En stor del av NCM:s verksamhet handlar om kompetensutveckling och fortbildning för verksamma lärare. Fortbildningen Intensivundervisning i matematik riktar sig till alla som vill lära sig mer om att stödja elever i matematiksvårigheter.
Redaktionen
-
Ramanujans magiska kvadrat
2026 nr. 2 s. 59
Här beskrivs den magiska kvadrat som sägs ha skapats av den indiske matematikern Srinivasa Aiyangar Ramanujan. Det berättas att han skrev sitt födelsedatum på den första raden: 22, 12, 18, 87.
Pedram Hatami
-
Hur svårt är det att förklara area av parallellogram?
2026 nr. 2 s. 51
Area är ett centralt begrepp i den geometri som behandlas genom grundskolan. Inledningsvis räknar eleverna antal rutor i både oregelbundna och rektangulära mönster för att sedan övergå till beräkningar av areor. Här resonerar författaren kring olika sätt att förklara area av parallellogram, ett begrepp som inte är självklart utan behöver behandlas genomtänkt i matematikundervisningen.
Håkan Sollervall
-
När talen är i vägen för ekvationen
2026 nr. 2 s. 45
Ser du ekvationen? Nej, talen är i vägen! Så skulle man kunna beskriva vissa elevers utmaningar när de ställs inför ekvationer med decimaltal trots att de kan lösa liknande ekvationer med heltal. I ett ULF-projekt har en forskare och tre lärare tillsammans undersökt hur man kan hjälpa elever att lära sig känna igen ekvationens struktur så att inte talen kommer i vägen.
Anna Holmlund och Johanna Stode
-
Fyra strategier för att introducera ny matematik
2026 nr. 2 s. 37
Här presenterar och jämför författaren fyra olika strategier för att introducera ny matematik i klassrummet. De olika metoderna förespråkas av somliga och motarbetas av andra, men författaren menar att de alla kan ha sin roll att spela i olika delar av inlärningsprocessen.
Håvard Andreassen
-
Vi har läst: Matematiksvårigheter – förebygga, uppmärksamma och analysera (Ingela Sandberg)
2026 nr. 2 s. 35
Boken ger en introduktion till vad matematiksvårigheter är och vilka bakomliggande faktorer som kan bidra till dem, exempelvis nedsatta exekutiva funktioner och val av arbetssätt.
Redaktionen
-
Vi har läst: Mathematics tasks for the thinking classroom, grades K–5 (Peter Liljedahl och Maegan Giroux)
2026 nr. 2 s. 34
Boken är en vidareutveckling och konkretisering av de idéer som introducerades i Peter Liljedahls tidigare bok Att bygga tänkande klassrum i matematik och som finns översatt till svenska.
Redaktionen
-
Uppslaget: Sträckor och kvadrater
2026 nr. 2 s. 32
Hur lång är en sträcka? För många elever inom den gymnasiala anpassade vuxenutbildningen är detta ett välbekant begrepp, och att mäta en längd med linjal känns sällan främmande. Men när diskussionen övergår till area och kvadratmeter blir det genast mer komplicerat.
Martina Svensson & Patrick Kuitems
-
Reportage: Vardagsmatematik engagerar när rätt uppgift möter rätt elev
2026 nr. 2 s. 28
Genom att involvera elever i utvecklingen av matematikuppgifter har två speciallärare i Borås tagit fram ett material som både engagerar och knyter an till den nya kursplanen för anpassad gymnasieskola. Nu vill de göra materialet tillgängligt för fler.
Natalija Sako
-
Olika likheter
2026 nr. 2 s. 23
I en matematisk lösning finns olika typer av ekvationer som spelar olika roller, även om de alla betyder att två storheter har samma värde. Denna text handlar om dessa skilda kvaliteter, som förekommer i varje matematisk lösning.
Håkan Lennerstad
-
Kängurusidan: Att arbeta med progression i Känguruproblem
2026 nr. 2 s. 19
Efter genomförd tävlingsdag fortsätter många att använda problem från tidigare år i elevernas tävlingsklass. I artikeln ges istället exempel på hur progression i olika matematikområden kan synliggöras genom problem från olika tävlingsklasser.
Ulrica Dahlberg
-
Vad är 9 · 3 ? Eller Varför är 9 · 3 = 27 ?
2026 nr. 2 s. 13
Vägen mot en ny läroplan håller på att stakas ut. Som väntat är ordet ”kunskap” frekvent i förslaget. Men vilken slags kunskap? Denna artikel tar en titt på några olika kunskapsformer och hur man tämligen enkelt kan planera undervisningen för att främja fördjupad kunskap.
Jöran Petersson
-
Vi har läst: Möten med matematik i fritidshemmet av Anna Wallin
2026 nr. 2 s. 12
Boken baseras på Anna Wallins avhandling Fritidshemmets matematik: Möten som räknas från 2022 och ger pedagoger förslag på hur matematik kan integreras i lek och aktiviteter i fritidshemmet.
Redaktionen
-
Produktivt matematiskt tänkande
2026 nr. 2 s. 07
Varför bör man uppmuntra produktivt matematiskt tänkande och resonemang och hur gör man det? Jo Boaler från Stanford University var en av huvudtalarna på Matematikbiennalen 2026 i Göteborg och i texten diskuterar hon vikten av pedagogisk variation.
Jo Boaler
-
Språkspalten: Tal, siffra, nummer, uppgift
2026 nr. 2 s. 03
Texten diskuterar ord som vi använder när vi pratar om tal – ord som ibland betraktas som synonymer men som i själva verket har olika innebörd.
Cecilia Kilhamn
-
Inledaren Nämnaren 2026, nr 2
2026 nr. 2 s. 01
Redaktionen
-
Inledaren
2026 nr. 1 s. 01
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen: Problem med trianglar
2025 nr. 4 s. 63
För att lösa geometriska problem med sträckor och vinklar är det ofta framgångsrikt att identifiera trianglar i en figur och sedan utnyttja triangelns kända egenskaper.
Annalena Önnhed & Andreas Eckert
ArtikelPDF
-
Pedagorien News
2025 nr. 4 s. 62
Är det inkompetens eller en vilja att föra läsarna bakom ljuset som ligger bakom felaktiga diagram i media?
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Strövtåg: Stora tal och STORA tal
2025 nr. 4 s. 57
Lite uttjatade är de kanske, skrönorna om tornet i Hanoi och schackbrädet med sina riskorn. Men de genererar en del matematik som passar in på flera av våra högstadie- och gymnasiekurser så i den här artikeln belyses de på nytt.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Och kamelerna blev också glada
2025 nr. 4 s. 53
Kamelproblemet är mer än en rolig gåta. Det är en dörr till oändliga serier, andelsfördelning, och inte minst, tanken att vi ibland behöver lägga till något för att rättvisa ska kunna skipas. När rättvisa skipas med mildhet och fantasi, så kanske till och med kamelerna blir glada.
Pedram Hatami
ArtikelPDF
-
GeoGebratips #7: Fråga AI om GeoGebra
2025 nr. 4 s. 51
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
AI som vardagsassistent
2025 nr. 4 s. 45
I artikeln beskriver författaren hur han använder AI i sin roll som gymnasielärare. Han exemplifierar också ett antal olika tekniker som du kan använda för att skriva bra promptar.
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Diagnostiska frågor med Google Formulär
2025 nr. 4 s. 43
Med önskan att skapa en interaktiv och anpassad lärmiljö för eleverna beskriver författare hur han använt verktyget Google Formulär, för att skapa och hantera diagnostiska frågor inom ämnena matematik och fysik.
Kristian Strid
ArtikelPDF
-
Vi har läst: Polhems lilla räknebok
2025 nr. 4 s. 41
Författare: Staffan Rohde
-
Testbaserat lärande i matematik
2025 nr. 4 s. 35
Artikeln beskriver ett utvecklingsarbete gjort inom ramen för ett stipendium från Gudrun Malmers stiftelse. I projektet som genomfördes på mellanstadiet undersöktes en metod som handlar om att träna eleverna i att minnas vad de lärt sig.
Richard Kristiansson & Camilla Swärd
ArtikelPDF
-
Adventskalender 2025
2025 nr. 4 s. 34
-
Uppslaget: Vad är en labyrint?
2025 nr. 4 s. 32
Det finns två i grunden olika sorters labyrinter. Här förklaras skillnaden och ett förslag ges på hur elever kan rita en egen labyrint. För fortsatt arbete finns mängder av idéer att söka fram på webben.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Matematikbiennalen 2026
2025 nr. 4 s. 27
Läs om några av talarna på biennalen.
-
Reportage: Majslabyrinten
2025 nr. 4 s. 23
I ett majsfält på nio hektar har Marie-Louise ”bondfrun” Stensson skapat slingriga gångar som lockar barnfamiljer, tonåringar och vuxna. NCM har intervjuat Marie-Louise som berättar om syftet och utmaningar med att ha en sådan labyrint.
Cecilia Kilhamn & Natalija Sako
ArtikelPDF
-
Färsk forskning: Möjlighet att mäta matematikängslan
2025 nr. 4 s. 22
En avhandling om matematikängslan hos elever i grundskolan, framför allt i årskurs 4, och hur det påverkar deras prestationer.
Rimma Nyman
ArtikelPDF
-
Att förändra elevers attityder
2025 nr. 4 s. 15
I denna text beskrivs ett ULF-projekt som fokuserat på att arbeta med att påverka elevers attityder till matematik.
Aldefors, Mesetovic, Mårtensson & Björklund Boistrup
ArtikelPDF
-
Vi har läst: Utveckla matematiskt tänkande i lågstadiet
2025 nr. 4 s. 14
Författare: Görel Sterner & Ingrid Olsson
-
Kängurusidan: Förberedelser för tävlingen 2026
2025 nr. 4 s. 11
Ulrica Dahlberg och Caroline Nagy rapporterar från den internationella konferensen där 2026 års känguruproblem finslipas.
Ulrica Dahlberg och Caroline Nagy
ArtikelPDF
-
Matematikundervisning i anpassad grundskola
2025 nr. 4 s. 10
Om ett nytt undervisningsmaterial som finns publicerat på NCM:s webbplats.
NCM
ArtikelPDF
-
Från görande till lärande
2025 nr. 4 s. 03
Hur kan lärare förändra sitt sätt att bemöta elever i processer kring görande och lärande i matematik? För att undersöka denna fråga genomfördes ett projekt där responsiv undervisning tillämpades på mellanstadiet och högstadiet.
Nettrup, Ralevski, Stenkvist & Sjöblom
-
Från görande till lärande
2025 nr. 4 s. 03
Hur kan lärare förändra sitt sätt att bemöta elever i processer kring görande och lärande i matematik? För att undersöka denna fråga genomfördes ett projekt där responsiv undervisning tillämpades på mellanstadiet och högstadiet.
Nettrup, Ralevski, Stenkvist & Sjöblom
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen: Problem med proportioner
2025 nr. 3 s. 63
Många uppgifter som innehåller proportionella eller omvänt proportionella samband kan lösas på en mängd olika sätt. Diskutera olika lösningsstrategier med eleverna.
Jenny Karlsson och Annalena Önnhed
ArtikelPDF
-
Peder Claessons minnesfond för glädje i matematik
2025 nr. 3 s. 62
-
Utforska programmering med matematik
2025 nr. 3 s. 56
Att finna bästa närmevärde på pi har intresserat matematiker i hundratals år. När vi låter datorer göra jobbet uppstår fel som beror på avrundning av närmevärden. Hur bra är programmet? Hur snabbt blir det fel? Det är frågor som undersöks i den här artikeln där matematiken används för att närmare studera hur pålitliga datorerna är.
Titus Petersson
-
Nikomakos teorem: Om kuber som blir kvadrater
2025 nr. 3 s. 53
Det är kul att leka med siffror för att se hur de hänger ihop. Ja, det är inte bara kul, det är också en fruktbar väg framåt för att lära sig matematik.
Christian Azar
-
En gåtfull division
2025 nr. 3 s. 47
Division med noll är något som sällan presenteras i svenska matematikläroböcker varken i mellan- eller högstadiet, trots att det är en viktig byggsten i elevernas matematiska förståelse. Det skapar ett avstånd mellan styrdokumentens intentioner och det material elever och lärare möter i klassrummet.
Agnes Hallberg, Isabel Hillestrand och Fatimah Muhsin
-
Frågor i matematiska samtal
2025 nr. 3 s. 41
Att använda frågor för att utveckla elevers delaktighet i matematiska samtal har en grupp lärare jobbat med i ett ULF-projekt i Malmö. Här beskrivs arbetet med frågor i samband med problemlösningslektioner i årskurs 6 och 7.
Lars Brandström, Marianne Carlsén, Gunilla Magnusson och Viktoria Sjöblom
-
Stipendier att söka
2025 nr. 3 s. 40
Här finns information om olika stipendier som går att söka i höst:
Maria Ingelman Sahléns minnesfond för matematiskt lärande.
Stipendium för utveckling av matematikundervisning till Bengt Johanssons minne.
Gudrun Malmer stiftelse, stipendium för klassrumsnära forskning och utveckling. -
Sagt & gjort: Biostatistik – att räkna insekter
2025 nr. 3 s. 37
Har du funderat på vilken matematik som behövs för att räkna insekter i naturen? Denna text visar att det inte på långt när räcker med att kunna räkneramsan. Det behövs även geometri och statistik och en förmåga att formulera och lösa öppna problem av typen Hur ska vi redovisa resultatet?
Jöran Petersson
-
En högt begåvad elev
2025 nr. 3 s. 34
Författaren beskriver hur en elev i Schweiz fått möjlighet att utveckla sin matematikbegåvning genom radikal acceleration och diskuterar att Sverige skulle kunna låta högt begåvade elever hoppa över flera årskurser.
Arne Engström
-
Uppslaget: Avlasta minnet med 2×2-rutor !
2025 nr. 3 s. 32
Uppslaget beskriver hur 2×2-rutor kan hjälpa oss att organisera den information som finns i uppgifter frö att avlasta vårt minne. Rutorna kan användas till både enklare och mer komplicerade problem.
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Matematikbiennalen 2026: Matematik – ett samtalsämne
2025 nr. 3 s. 30
Nu är det snart dags att anmäla sig till matematikbiennalen den 29–30 januari 2026!
-
Färsk forskning
2025 nr. 3 s. 29
En kort beskrivning av Mara Wallas forskning om bedömning och matematikundervisning i förskoleklass.
Rimma Nyman