Kraftigt ras i högskolestudenters mattekunskaper

Resultaten på de diagnostiska prov i matematik som nyantagna ingenjörstudenter, på bland annat Chalmers och KTH, gör har rasat. Många studenter klarar inte ens uppgifter som ligger på högstadienivå.

»»» Låga mattekunskaper sänker nivån [SvD]

»»» Matteras på KTH och Chalmers [SVT]

»»» Färre Chalmerister klarar matten [GP]

Resultatet på dessa diagnoser har varit på nedgående under lång tid (se Aktuellt 2008-11-01) men de senaste åren har resultaten från KTH sett något bättre ut (se Aktuellt 2009-10-28). Andra länder har också motsvarande problem (se Aktuellt 2012-05-20). Högskoleverket gjorde 2005 en utredning om nybörjarstudenters kunskaper i matematik och där finns en sammanställning över diskussioner och rapporter om studenters bristande förkunskaper som sträcker sig tillbaka till 70-talet.

»»» Se även Mattebron

Hejdå Matematik [SvD]


Från tidigare Aktuellt

»»» Om förkunskaper

Lärarutbildare tror inte på examenspremie

Medan höstens antagning visade ett ökat söktryck på förskollärar- och lågstadielärarutbildningen och så består det låga söktrycket till mellanstadie- och högstadielärarutbildningarna. En rundringning bland 20 högskolor som TT har gjort och utbildningarna till lärare i matematik och naturvetenskap ligger fortsatt sämst till. Flera av lärosätena ställer sig också skeptiska till att regeringens åtgärd att locka just denna grupp studenter med en examenspremie kommer att ha effekt.

»»» Läs vidare [SvD]

Debatt i Lund: Svenska skolor hämmar duktiga elever

Hämmar svensk skola duktiga elever? Det hävdar i alla fall en pappa i Lund med hänvisning till att hans dotter i årskurs 1 inte fick ta hem matteboken och räkna extra hemma.

Ur Skollagen kapitel 3, paragraf 3: Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

»»» Läs vidare [Sydsvenskan]

Matematiksatsningar missar grundproblemet

Ny analys visar att i årskurs 1 på gymnasiet har hälften av eleverna problem med enkla beräkningar de borde lärt sig på mellanstadiet. De politiska förslagen missar grundproblemen. Klasstorlek och betyg har bara marginell effekt. Avgörande är lärarens insats och kunskaper, skriver de två Göteborgsforskarna Christian Bennet och Madeleine Löwing. De är också kritiska till många tidigare satsningar på matematiken och skriver bland annat:

”De satsningar som gjorts inom skolan har dock inte i första hand handlat om att uppmärksamma lärarna på elevernas basfärdigheter i matematik utan har snarare handlat om hur undervisningen ska bedrivas. Fokus har förskjutits från innehållet i undervisningen till undervisningens form. ”

»»» Läs vidare [DN]

»»» Matteproblemet är större än vi trodde [Expressen]

»»» Swedish pupils’ maths skills don’t add up[The Local]

»»» ”Det gäller att väcka elevens nyfikenhet” [DN]

Varför älskar vi tal?

I fredagens The Guardian skriver Alex Bellos om varför vi älskar tal och om hur olika tal påverkar oss. Varför skulle ett shampo med namnet Zinc 24 sälja bättre än ett med namnet Zinc 31?

»»» Why we all love numbers [The Guardian]

Skriftlig huvudräkning och algoritmer

Med anledning av TV4:s sändning härom veckan vill vi påminna om att det finns mycket att läsa i Nämnarens publicering om algoritmernas vara eller inte. Debatten har rasat vid flera tidigare tillfällen, bland annat 1989 och 2007. Utöver de artiklar som här länkas till finns ett antal artiklar även i de senaste numren av Nämnaren, särskilt 2012: 3.

Rolf Hedrén
»»» Kan elever hitta på egna skriftliga beräkningsmetoder?

Bengt Johansson
»»» Elever har rätt att få lära sig räkna

Erika Nygren & Helena Persson
»»» Skriftlig huvudräkning – en vågrät algoritm?

Karl Greger
»»» Om pedagogisk forskning, tankeformer, algoritmer m m

Stieg Mellin-Olsen
»»» Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke?

Carin-Sofie Marklund
»»» För mycket algoritmräknande?

Jan Unenge
»»» Tankar om lärande

Astrid Pettersson & Anette Skytt
»»» Hur gick det? Ämnesprov i matematik för årskurs 3, 2009

Birgitta Rockström
»»» Skriftlig huvudräkning igen

»»» Algoritmdebatt: Ska man lära sig algoritmerna

Per-Olof Bentley
»»» TIMSS 2007 – En djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper

Ny PISA-studie om problemlösning

Ytterligare en PISA-studie har publicerats. Denna gång handlar det om området problemlösning. Testtillfället är detsamma som för de senaste mätningarna i matematik, lösning och naturvetenskap. Sverige ligger med sina 491 poäng även i denna mätning under OECD-medel på 500 p.

»»» Singapore and Korea top OECD’s first PISA problem-solving test [OECD]

»»» Are 15-year-olds good at solving problems? [OECD]

»»» Svaga resultat i ny PISA-rapport [Skolverket]

»»» Nytt PISA-fiasko för Sverige [SvD]

»»» Resultatet en besvikelse [DN]

»»» Nytt PISA-fiasko för Sverige [Expressen]

»»» Resultatet var helt väntat [Skolvärlden]

»»» US 15-year-olds above OECD average [ed.gov]

»»»Vi är inte ens goda problemlösare längre [SvD]

»»» Klarar du PISA-testet? [DN]

»»» Vi vet inte hur vi skall använda datorer i undervisningen [SvD]

Ny matematikdidaktisk avhandling

I fredags disputerade Yvonne Liljekvist på sin avhandling inom ämnet pedagogiskt arbete: Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. I avhandlingen behandlas matematikuppgifter i två perspektiv. I en studie tittar Yvonne på uppgifter som lärare har lagt upp på nätet. Den andra studien undersöker hur olika typer av uppgifter påverkar elevers möjligheter till lärande och deras lärandestrategier.

Resultaten visar att i en lärandesituation som består av upprepad träning av en lösningsmetod är elevernas resultat starkt beroende av deras kognitiva förmåga. Uppgifter som ger eleverna möjligheter att lösa dem med kreativa resonemang verkar i viss mån kompensatoriskt i förhållande till elevers kognitiva resurser. Testdeltagare som tränat via kreativa resonemang har en lägre kognitiv belastning.

»»» Läs mer [Skolporten]

»»» Ladda ner hela avhandlingen [Karlstads universitet]

»»» Se lista på tidigare svenska avhandlingar inom matematikdidaktik [NCM]

Mer matematik på högstadiet

Alliansen föreslår att elever på högstadiet skall få ytterligare en timmes matematikundervisning i veckan i tillägg till den utökade undervisningstid för de lägra årskurserna som riksdagen beslutade om för snart ett år sedan. Satsningen beräknas kosta 490 miljoner kronor om året.

”Vi tror att mer undervisning i matte, tillsammans med det mattelyft vi gör för att lärare ska fortbilda sig, kan rätta till kunskapsproblemen. Och då har vi redan förslagit mera matte för de tidigare årskullarna. Så, allt genomfört blir det en timma mer igenom hela grundskolan”, säger Fredrik Reinfeldt.

»»» Regeringen: Mer matte på högstadiet [Svt]

»»» Regeringens förslag i detalj [Regeringskansliet]


Från tidigare Aktuellt

»»» Riksdagen godkände mer tid för matematik [2013-04-25]

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!