Ny PISA-studie om problemlösning

Ytterligare en PISA-studie har publicerats. Denna gång handlar det om området problemlösning. Testtillfället är detsamma som för de senaste mätningarna i matematik, lösning och naturvetenskap. Sverige ligger med sina 491 poäng även i denna mätning under OECD-medel på 500 p.

»»» Singapore and Korea top OECD’s first PISA problem-solving test [OECD]

»»» Are 15-year-olds good at solving problems? [OECD]

»»» Svaga resultat i ny PISA-rapport [Skolverket]

»»» Nytt PISA-fiasko för Sverige [SvD]

»»» Resultatet en besvikelse [DN]

»»» Nytt PISA-fiasko för Sverige [Expressen]

»»» Resultatet var helt väntat [Skolvärlden]

»»» US 15-year-olds above OECD average [ed.gov]

»»»Vi är inte ens goda problemlösare längre [SvD]

»»» Klarar du PISA-testet? [DN]

»»» Vi vet inte hur vi skall använda datorer i undervisningen [SvD]

Ny matematikdidaktisk avhandling

I fredags disputerade Yvonne Liljekvist på sin avhandling inom ämnet pedagogiskt arbete: Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. I avhandlingen behandlas matematikuppgifter i två perspektiv. I en studie tittar Yvonne på uppgifter som lärare har lagt upp på nätet. Den andra studien undersöker hur olika typer av uppgifter påverkar elevers möjligheter till lärande och deras lärandestrategier.

Resultaten visar att i en lärandesituation som består av upprepad träning av en lösningsmetod är elevernas resultat starkt beroende av deras kognitiva förmåga. Uppgifter som ger eleverna möjligheter att lösa dem med kreativa resonemang verkar i viss mån kompensatoriskt i förhållande till elevers kognitiva resurser. Testdeltagare som tränat via kreativa resonemang har en lägre kognitiv belastning.

»»» Läs mer [Skolporten]

»»» Ladda ner hela avhandlingen [Karlstads universitet]

»»» Se lista på tidigare svenska avhandlingar inom matematikdidaktik [NCM]

Mer matematik på högstadiet

Alliansen föreslår att elever på högstadiet skall få ytterligare en timmes matematikundervisning i veckan i tillägg till den utökade undervisningstid för de lägra årskurserna som riksdagen beslutade om för snart ett år sedan. Satsningen beräknas kosta 490 miljoner kronor om året.

“Vi tror att mer undervisning i matte, tillsammans med det mattelyft vi gör för att lärare ska fortbilda sig, kan rätta till kunskapsproblemen. Och då har vi redan förslagit mera matte för de tidigare årskullarna. Så, allt genomfört blir det en timma mer igenom hela grundskolan”, säger Fredrik Reinfeldt.

»»» Regeringen: Mer matte på högstadiet [Svt]

»»» Regeringens förslag i detalj [Regeringskansliet]


Från tidigare Aktuellt

»»» Riksdagen godkände mer tid för matematik [2013-04-25]

160 miljoner kronor till matematikforskning

För att Sverige återigen skall kunna bli en av de ledande nationerna inom matematikforskning satsar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i samarbete med Kungl. vetenskapsakademien 160 miljoner kronor på matematikforskning.

»»» Läs vidare [KVA]

Abel-priset 2014 till rysk matematiker

Den norska vetenskapsakademin har beslutat tilldela 2014 års Abel-pris till den ryske matematikern Yakov G. Sinai. Sinai har varit verksam vid Princeton-universitetet i USA och vid Landau-institutet för teoretisk fysik vid den ryska vetenskapsakademin och får priset för «sitt väsentliga bidrag till dynamiska system, ergod-teori och matematisk fysik».

»»» Läs vidare [abelprisen.no]

Förskollärare om testning och datainsamling

I Washington Post skriver en förskollärare om hur systemet med testning och datainsamling nu har blivit en så stor del av arbetet med barnen att hon slutar.

When I first began teaching more than 25 years ago, hands-on exploration, investigation, joy and love of learning characterized the early childhood classroom. I’d describe our current period as a time of testing, data collection, competition and punishment. One would be hard put these days to find joy present in classrooms.

»»» My job is now about tests and data — not children. I quit. [ Washington Post ]

Alliansen: Tidigare betyg och digitala externt rättade prov

I en debatt artikel i DN idag presenterar alliansen nya förslag för skolan. Samma förslag presenteras också av Jan Björklund på en pressträff. Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra och göra de nationella proven digitala och externt rättade. De vill också införa ett nytt mål för årskurs ett, nämligen att alla barn skall kunna skriva och läsa enklare texter.

Björklund presenterade också en särskild utredning om tidigare betyg som skall göras av enmansutredare Martin Ingvar, professor i klinisk neurofysiologi vi Karolinska institutet. Utredningen skall vara klar under senare delen av sommaren.

»»» Webbutsändning från Jan Björklunds pressträff [Regeringskansliet]

»»» Betyg från fyran och externt rättade prov [DN]

»»» Forskare sågar förslaget [DN]

»»» Regeringen vill ha konflikt om betygen [DN]

»»» Regeringen och alliansen skiter i forskningen som vanligt [Politism.se]

»»» Forskare: Tidiga betyg ger inte bättre resultat. [DN]

»»» Lärarförbundet och Sveriges elevråd kritiska till mängden nationella prov [SvD]

»»» Jan Björklund: De är fel ute om att minska nationella prov [SvD]

»»» En historisk översikt över hur det nuvarande mål och resultatsystemet i skolan kom till, och hur de stora förändringarna under 90-talets förbereddes och provades ut finns i denna artikel av Bengt Johansson [Nämnaren]


Från tidigare Aktuellt

»»» Om betyg

Professor: Borg saknar stöd i forskning

På Affärsvärldens bank & finans-seminarium uttalade sig finansminister Anders Borg om svensk matematikundervisning som karakteriserad av “grupporienterad ”flumpedagogik” . Johan Lithner, professor i matematikdidaktik vid Umeå universitet tillbakavisar Borgs bild av hur matematikklassrum i Sverige ser ut.

“Det finns ingen forskning som stödjer Anders Borgs uttalanden om svensk matematikundervisning. Han beskriver någonting i skolan som inte finns. Matteklassrummet är ett av de mest konservativa klassrum som finns”, säger Johan Lithner till Skolvärlden.

Anders Borg menade att för att lära sig räkna “finns helt enkelt bara en teknik och det är att man räknar och sedan repeterar man det tills det sitter.”

Även detta är Johan Lithner kritisk till. “Det finns inget forskningsmässigt stöd för det påståendet. Att nöta tal är en del av inlärningen, men det är inte tillräckligt. Det finns en hel del som vi ser att eleverna kan lära sig mer genom att diskutera och samarbeta.”

»»» Professor: Borg saknar stöd i forskning [Skolvärlden]

»»» Borg står fast vid sin åsikt: [Skolvärlden]


Från tidigare Aktuellt

»»» Anders Borg sågar svenska matematikundervisning [2014-03-21]

Anders Borg sågar svensk matematikundervisning

Finansminister Anders Borg (m) var kritisk mot svensk matematikutbildning när kan pratade på Affärsvärldens bank & finans-seminarium. “Förmodligen har vi en osedvanligt dålig pedagogik, därför att vi har gjort mer av grupporienterad ”flumpedagogik”, helt enkelt.”

Enligt finansministern beror de försämrade matematikkunskaperna i Sverige på att vi har ägnat för lite tid åt att räkna i skolan.

Det går inte att ”känna” mattetalen. Man kan inte samtala sig till ett deriveringsresultat. Man kan inte uppleva en andragradsekvation. Det hjälper inte om hela gruppen håller varandra i händerna och känner tillsammans, man hittar ändå inte svaret på Wikipedia. Det finns helt enkelt bara en teknik och det är att man räknar och sedan repeterar man det tills det sitter. Det är så man lär sig att räkna.

Regeringen har utökat undervisningstiden för matematik på låg- och mellanstadiet och vill även öka antalet undervisningstimmar på högstadiet senare i höst. De vill också öka antalet lärare i NO-ämnena och enligt Anders Borg ska mattelärarnas lönekuvert bli tjockare framöver.

»»» Anders Borg: Vi har för mycket ”flumpedagogik” [Affärvärlden]

»»» Intizes ordförande kommenterar Borg [Intize]

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!