Bland dem som gjort en fullständig redovisning av resultaten hat vi dragit följande vinnare: Högbergsskolan, Tierp Torsbergsgymnasiet, Bollnäs Smedslättsskolan, Bromma Noleredsskolan, Torslanda Alsike skola, Knivsta Söderfjärdsskolan, Vaxholm Nolhagaskolan, Alingsås Gånghesterskolan, Gånghester Gullregnsskolan, Kungsbacka Solfagraskolan, Huddinge Vi skickar boken Geometri och rumsuppfattning – med Känguruproblem till den matematikansvarige på skolan.
Problem 1 I varje ruta på brädet ska en av siffrorna 1, 2 eller 3 skrivas in. Varje rad och varje kolumn ska innehålla alla tre siffrorna. Harry har börjat fylla i rutorna.Vad kan han skriva i rutan med frågetecknet? Problem 2 Bilden innehåller sex lika stora cirklar som precis får plats i en rektangel.
Månadens problem, sep 2010 Read More »
Nämnaren nr 3, 2010 Info: nr 3 Extramaterial kopplat till numret Omslagsbilden: Perre Länkar i nr 3 Vad finns i nr 3? Hur diskuterar du egentligen med dina elever? Stefan Löfwall I boken How to solve it presenterade George Pólyas sina idéer om problemlöning. Han gav där råd som ofta sammanfattas i fyra steg: förstå
Det är lätt att få tillgång till statistik från den svenska skolan. Skolverkets statistik är en rik källa att ösa ur och ger möjlighet att spåra trender och göra jämförelser på skol-, kommun och nationell nivå. SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem (SIRIS) innehåller en mängd information om skolors resultat och kvalitet. Här finns statistik
Nationella prov och betygsstatistik Read More »
Det finns flera diagnosmaterial som kan ge en genomlysning på innehållsnivå om vad elever behärskar resp inte behärskar. Resultaten på diagnoserna kan sedan ligga till grund för fortsatt kompetensutveckling i kombination med utvecklingsarbete på t ex skolnivå. Det är viktigt att föra en kritisk diskussion om diagnoser och diagnosmaterial. Inget material täcker in allt, utan
Frågor som kan vara till hjälp vid diskussion om kartläggning av elevers attityder Vad anser eleverna om matematik? Varför? Hur vet vi det? Hur beskriver elever en “bra” matematiklektion? En lektion där de känner att de lär sig matematik? Kan de ge exempel på en sådan lektion? Vad var det som gjorde att de lärde
