| Omslagsbild av Kris Emting-Oberland.
Räkna upp och räkna ut
– taluppfattning och aritmetik i förskolan
Camilla Björklund
Innebörden av de räkneord som barn använder kan vara distinkt olika. I artikeln problematiseras detta för att visa att det dels är skillnad på att räkna upp och att räkna ut, dels att förskolan kan och bör arbeta med båda innebörderna tillsammans med barnen.
Språkspalten: Att räkna eller beräkna – det är frågan
Cecilia Kilhamn
Det finns många ord och språkliga uttryck som skapar osäkerhet och missförstånd i matematikundervisningen. Här diskuteras ordet ‘räkna’. Vad kan det innebära?
Extra: Strövtåg om ‘tally’ och bananer.
Språkets roll i matematiken
Maria Engmark & Carolina Öystilä
I artikeln beskriver författarna ett samarbete med Stockholms universitet kring flerspråkighet som en resurs i matematikundervisningen.
Utökad referenslista
Resa i ett lärandelandskap
Pia Eriksson & Cecilia Kilhamn
Hur vi talar om lärande kan få stor betydelse för vilken sorts lärandesituationer som erbjuds i skolan. I den här artikeln beskriver författarna hur lärandet kan te sig när det beskrivs som en resa i ett lärandelandskap.
Progression i undervisning av tal i bråkform
Caroline Nagy
I denna artikel presenteras hur progression av tal i bråkform kan komma till uttryck i kursplan, i läromedel och i undervisning från förskolan till högstadiet. Författaren beskriver också utifrån en egen studie hur lärare kan arbeta för att skapa progression i den undervisning som eleverna möter.
Vi har läst:
Att skapa en språkrik matematikundervisning, av Sandra L Atkins
Hjärnan i matematikundervisningen, av Craig Barton
Multiplikation med negativa tal
Anders Månsson
Varför är ”minus gånger plus minus” och ”minus gånger minus plus”? Det är en fråga som författaren ger en förklaring till samt funderar över möjliga alternativa definitioner av multiplikation med negativa tal.
Uppslaget: Skalenliga leksaker?
Peter Nyström
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass – nu till och med årskurs 3
Stenrika problem
Russell Hatami & Rimma Nyman
Begreppet stenrika matematiska problem presenteras för att beskriva rika problem som erbjuder möjlighet till progression vad gäller lösningsmetoder och matematiskt innehåll. Författarna visar hur ett stenrikt problem kan anpassas från årskurs 3 och upp till gymnasiet.
Kängurusidan 211
Twice exceptional
Att ha särskild begåvning med samtidig funktionsnedsättning
Pia Rehn Bergander
I denna artikel i serien Mattetalanger riktar författaren in sig på de elever som många gånger kan upplevas som att ”de kan egentligen”. Läraren ser att hög begåvning finns, men att den inte kommer till sin rätt eftersom det även finns en funktionsnedsättning.
Nytt från NCM: Algebra i grundskolan
Strövtåg: Punkter och cirklar
Thomas Lingefjärd
Kruxet med sammansatta enheter
Vad är egentligen proportionellt mot vad?
Linda Marie Ahl & Ola Helenius
Det är skillnad mellan de två engelska begreppen ’ratio’ och ’rate’ som båda översätts till förhållande på svenska. ’Rate’ är benämningen på förhållanden som mäts med sammansatta enheter, vilket gör dem betydligt mer komplexa än enkla proportionella förhållanden.
Räkneöfningsexempel – en donation
Problemavdelningen 211: Problem från förr
|
