Referenser, fördjupningslitteratur och resurser (PLUS-projektet)

Texter av projektmedlemmarna av relevans för lärandeverksamhet

Björk, M. (2023). Att främja elevers teoretiska utforskande av bassystemet: En undervisningsutvecklande studie i matematik på mellanstadiet. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1731873/FULLTEXT01.pdf

Björk, M., & Berthén, D. (2024). Att skapa förutsättningar för elevers teoretiska arbete med bassystemet. Forskning om undervisning och lärande, 12(1), 69–88. https://doi.org/10.61998/forskul.v12i1.22924

Björk, M., Stensland, P., & Stridfält, A. (2019). Tecken på framväxande teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet. Forskning om undervisning och lärande, 7(2), 26–49. https://doi.org/10.61998/forskul.v12i1.22924

Eriksson, H. (2015). Rationell tal som tal. Algebraiska symboler och generella modellersom medierande redskap. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:920927/FULLTEXT01.pdf

Eriksson, H. (2019). Algebraic thinking and level of generalisation: students’ experiencing of comparisons of quantities. Nordic Studies in Mathematics Education, 24(3–4), 131–151. https://doi.org/10.7146/nomad.v24i3-4.149039

Eriksson, H. (2021). Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet. En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1529155/FULLTEXT03.pdf

Eriksson, H. (2024). Collective reasoning and the use of learning models for relationships between quantities, as suggested by the El’konin–Davydov curriculum, I A. Veraksa & Y. Solovieva (Red.), Learning mathematics by cultural-historical theory implementation (s. 241–258). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-66894-4_14

Eriksson, H., Björk, M., Eriksson, I., Pettersson Berggren, G., & Wettergren, S. (2025). Expanding a task on base four to base ten in collaboration between researchers and teachers. I C. K. Skott, M. Blomhøj, A. Eckert, R. Elicer, R. Herheim, B. Kristinsdóttir, D. M. Larsen, G. A. Nortvedt, P. Nyström, J. Ö. Sigurjónsson & A. L. Tamborg (Red.), Proceedings of Norma 24 – The tenth Nordic Conference on Mathematics Education: Interplay between research and teaching practice in mathematics education (s. 128–135). Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning (SMDF).

Eriksson, H., Björk, M., Eriksson, I., Pettersson Berggren, G., Wettergren. S., & Venenciano, L. (2024). Workshop El’konin Davydov curriculum – young students’ exploration of the base system promoting rigorous understanding of base ten. I L. Björklund Boistrup & B. Di Paola (Red.), Mathematics and practices: Actions for futures (s. 549–554). The International Commission for the Study and Improvement of Mathematics Teaching. (CIEAEM74 – Proceedings).

Eriksson, H., Björk, M., Fred, J., & Pettersson Berggren, G. (2024). Lärares möjligheter att främja elevers teoretiska arbete med geometriska begrepp – lärandeverksamhet om cirkel . Forskning om undervisning och lärande, 12(3), 22–38. https://doi.org/10.61998/forskul.v12i3.26653

Eriksson, H., & Eriksson, I. (2016). Matematik som teoretiskt arbete – utveckling av matematiska modeller för rationella tal i
åk 4. Forskning om undervisning och lärande, 4(1), 6–24. https://doi.org/10.61998/forskul.v4i1.27502

Eriksson, H., & Eriksson, I. (2021). Learning actions indicating algebraic thinking in multilingual classrooms. Educational Studies in Mathematics, 106(3), 363–378. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/s10649-020-10007-y

Eriksson, I. (2017). Lärandeverksamhet som redskap i en learning study. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study (s. 61–81). Gleerups.

Eriksson, I., Adolfsson Boman, M., Jansson, A., Hverven, M., & Tambour, T. (2013). Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1. Forskning om undervisning och lärande, 1(10), 29–49. https://doi.org/10.61998/forskul.v1i10.27607

Eriksson, I., Eriksson, H., Nyman, M., & Wettergren, S. (2022). Challenges when implementing the Elkonin-Davydov curriculum in mathematics. I L. Mattsson, J. Häggström, M. Carlsen, C. Kilhamn, H. Palmér, M. Perez & K. Pettersson (Red.), The relation between mathematics education research and teachers’ professional development. Proceedings of MADIF13. The thirteenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education, Växjö, 2022 (s. 121–124). Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning (SMDF).

Eriksson, I., Fred, J., Nordin, A.-K., Nyman, M., & Wettergren, S. (2021). Tasks, tools, and mediated actions – promoting collective theoretical work on algebraic expressions. Nordic Studies in Mathematics Education, 26(3–4), 29–52. https://doi.org/10.7146/nomad.v26i3-4.149169

Eriksson, I., Fred, J., Nordin, A.-K., Nyman, M., & Wettergren, S. (2024). “Learning models” as a means of materialising algebraic thinking in joint actions – results from a design study in grades 1 and 5 in Sweden. I A. Veraksa & Y. Solovieva (Red.), Learning mathematics by cultural-historical theory implementation – Understanding Vygotsky’s approach (s. 259–279). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-66894-4_15

Eriksson, I., & Jansson, A. (2017). Designing algebraic tasks for 7-year-old students – a pilot project inspired by Davydov’s learning activity. International Journal for Mathematics Teaching and Learning, 18(2), 257–272. https://doi.org/10.4256/ijmtl.v18i2.67

Eriksson, I., & Lindberg, V. (2016). Enriching learning activity with epistemic practices – enhancing students’ epistemic agency and authority. NordSTEP 2016:1, 32432. http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v2.32432

Eriksson, I., & Polotskaia, E. (2017). Editorial. International Journal for Mathematics Teaching and Learning, 18(2), 132–135. https://doi.org/10.4256/ijmtl.v18i2.106

Eriksson, I., & Tabachnikova, N. (2022). “Learning models”– utilising young students’ algebraic thinking about equations. LUMAT, 10(2), 215–238. https://doi.org/10.31129/LUMAT.10.2.1681

Eriksson, I., Wettergren, S., Fred, J., Nordin, A.-K., Nyman, M., & Tambour, T. (2019). Materialisering av algebraiska uttryck i helklassdiskussioner med lärandemodeller som medierande redskap i årskurs 1 och 5. Nordic Studies in Mathematics Education, 24(3–4), 86–106.  https://doi.org/10.7146/nomad.v24i3-4.149028

Wettergren, S. (2022). Att främja yngre elevers algebraiska tänkande: med lärandeverksamhet som redskap. [Doktorsavhandling, Åbo Akademi]. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4191-8

Wettergren, S. (2022). Identifying and promoting young students’ early algebraic thinking. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 10(2), 190–214. https://doi.org/10.31129/LUMAT.10.2.1617

Intervjuer och föreläsningar av och med projektmedlemmarna

Björk, M. (16 november 2023). Att främja elevers teoretiska utforskande av bassystemet föreläsning, NCM, (föreläsning).

Björk, M. & Stridfält, A. (13 februari 2023). Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal. Lärare & Forskning, (podd).

Eriksson, H. (11 november 2021). Algebraiskt tänkande redan på lågstadiet, NCM, (föreläsning). Här finns bilderna som visas i föreläsningen.

Eriksson, H. (22 februari 2024). Vet vi egentligen varför eleverna inte klarar uppgiften? Lärare & Forskning, (intervju).

Eriksson, H., & Pettersson Berggren, G. (15 april 2026). Så kan lärare engagera att utforska geometri. Lärare & Forskning, (podd).

Eriksson, I. (1 november 2016). Learning activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande, LFK, (föreläsning). I föreläsning på Youtube visas ett flimklipp från Skola nr 91 i Moskva från 2014 (ca 4 minuter från början av filmen). Här finns bilderna och utskriften som visades i föreläsningen.

Wettergren, S. (9 november 2022). Så kan lärare få i gång yngre elevers algebraiska tänkande. Ämnesläraren, (intervju).

Sundqvist, M., & Eriksson, H. ( (25 april 2025). Läraren och forskaren – så utvecklar de undervisningen tillsammans. Lärare & Forskning, (intervju).

Wettergren, S. (22 februari 2024). Så kan algebraiskt tänkande främjas – även på lågstadiet. Lärare & Forskning, (intervju).

Andra texter av relevans för lärandeverksamhet (på svenska)

Bråting, K., Hemmi, K., & Madej, L. (2018). Teoretiska och praktiska perspektiv på generaliserad aritmetik. I J. Häggström, Y. Liljekvist, J. Bergman Ärlebäck, M. Fahlgren, & O. Olande (Red.), Perspectives on professional development of mathematics teachers. Proceedings of MADIF 11 (s. 27–36). Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning.

Fred, J. (2019). Att designa för elevers deltagande i ett algebraiskt arbete – elever i årskurs 2 och 3 utforskar visuellt växande mönster. Nordic Studies in Mathematics Education, 24(3–4), 107–130. https://doi.org/10.7146/nomad.v24i3-4.149038

Lindqvist, G. (Red.). (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet (översättning av Vygotskijs texter: L. Magnusson). Studentlitteratur.

Tambour, T. (2019). Tänka om matematik som utgångspunkt för att utveckla undervisningen i matematik – exemplet algebra och algebraisk struktur. I Y. Ståhle, M. Waermö & V. Lindberg (Red.), Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel (s. 157–175). Natur & Kultur.

Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.

Andra texter av relevans för lärandeverksamhet (på engelska)

Broman, A., Waermö, M., & Chudinova, E. (2022). The modelling in developmental education: A condition for theoretical abstraction and generalization. Revista Educativa – Revista de Educação, 25(1), 1–25. https://doi.org/10.18224/educ.v25i1.12762

Bråting, K. (2019). Development of school algebra – a comparison between the 1980 and 2011 Swedish mathematics curricula. I U. T. Jankvist, T. Tzanakis & B. Smestad (Red.), Proceedings of the Eighth European Summer University on History and Epistemology in Mathematics Education ESU 8 (s. 711–725). OsloMet.

Bråting, K., Madej, L., & Hemmi, K. (2019). Development of algebraic thinking: opportunities offered by the Swedish curriculum and elementary mathematics textbooks. Nordic Studies in Mathematics Education, 24(1), 27–49. https://doi.org/10.7146/nomad.v24i1.148996

Davydov, V. V. (1962). An experiment in introducing elements of algebra in elementary school. Soviet Education, (1), 27–37.

Davydov, V. V. (1990). Types of generalization in instruction: Logical and psychological problems in the structuring of school curricula. Soviet Studies in Mathematics Education, 2.

Davydov, V. V. (1982). The psychological characteristics of the formation of elementary mathematical operations in children. I T. Carpenter, J. Moser & T. Romberg, Addition and subtraction. A cognitive perspective (s. 224–238). Lawrence Erlbaum Associates Publishers.

Davydov, V. V. (2008). Problems of developmental instruction. A theoretical and experimental psychological study. Nova Science Publishers. (Originalutgåvan publicerad 1986)

Davydov, V. V., Slobodchikov, V. I., & Tsuckerman, G. A. (2003). The elementary school student as an agent of learning activity. Journal of Russian and East European Psychology, 41(5), 63–76.

Dougherty, B. (2008). Measure Up: A quantitative view of early algebra. I J. J. Kaput, D. W. Carraher & M. Blanton (Red.), Algebra in the early grades (s. 389–412). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315097435

Dougherty, B., & Simon, M. (2014). Elkonin and Davydov curriculum in mathematics education. I S. Lerman (Red.), Encyclopedia of mathematics education (s. 204–207). Springer.

Dougherty, B., & Venenciano, L. (2007). Measure Up for understanding. Teaching Children Mathematics, 13(9), 452–456.

Repkin, V. V. (2003). Developmental teaching and learning activity. Journal of Russian & East European Psychology, 41(5), 10–33. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.2753/RPO1061-0405410510

Schmittau, J. (2003). Vygotskian theory and mathematics education: Resolving the conceptual procedural dichotomy. European Journal of Psychology of Education, XIX(I), 19–43.

Schmittau, J. (2003). Beyond constructivism and back to basic: A cultural historical alternative to the teaching of the base ten positional system. I B. Rainforth & J. W. Kugelmass (Red.), Curriculum and instruction for all learners: Blending systematic and constructivist approaches in inclusive elementary schools (s. 113–132). Brookes.

Schmittau, J. (2005). The development of algebraic thinking. A Vygotskian perspective. ZDM, 37(1), 16–22.

Schmittau, J., & Morris, A. (2004). The development of algebra in the elementary mathematics curriculum of V. V. Davydov. The Mathematics Educator, 8(1), 60–87.

van Oers, B. (2009). Emergent mathematical thinking in the context of play. Educational Studies in Mathematics, 74(1), 23–37. https://doi.org/10.1007/s10649-009-9225-x 

Venenciano, L. (2017). Early curricular experiences with nonnumeric quantities, Evidence of an enduring perspective. International Journal for Mathematics Teaching and Learning, 18(2), 181–202. https://doi.org/10.4256/ijmtl.v18i2.70

Venenciano, L., & Heck, R. (2016). Proposing and testing a model to explain algebra preparedness. Educational Studies in Mathematics, 92(1), 21–35.

Venenciano, L., Yagi, S., & Zenigami, F. (2021). The development of relational thinking: A study of Measure Up first-grade students’ thinking and their symbolic understandings. Educational Studies in Mathematics, 106(3), 413–428. https://doi.org/10.1007/s10649-020-10014-z 

Venenciano, L., Yagi, S. L., Zenigami, F. K., & Dougherty, B. J. (2020). Supporting the development of early algebraic thinking, an alternative approach to number. Investigations in Mathematics Learning, 12(1), 38–52. https://doi.org/10.1080/19477503.2019.1614386

Zuckerman, G. (2003). The learning activity in the first years of schooling. I A. Kozulin, B. Gindis, V. S. Ageyev & S. M. Miller (Red.), Vygotsky’s educational theory in cultural context (s. 177–199). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511840975.011

Zuckerman, G. (2004). Development of reflection through learning activity. European Journal of Psychology of Education, 19(1), 9–18.  

_____
Forskningsprojektet Problemsituationer, Lärandemodeller och Undervisningsstrategier (PLUS) är finansierat av Skolforskningsinstitutet (dnr 2021-00006).