Nämnarens artikelregister

Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Problemavdelningen 209

    2019 nr. 1 s. 63

    Denna gång har vi hämtat problemen från Matematik, Nämnarens danska motsvarighet. De ger också ut en adventskalender, men här har vi valt att ge problemen en lite mer vårlik framtoning. I samtliga problem står taluppfattning i fokus och det finns stora möjligheter att anpassa problemen så att de antingen blir lite enklare eller betydligt mer utmanande. Låt gärna eleverna själva vara med och ta fram alternativa problemformuleringar.

    Ulrica Dahlberg

  2. Kängurusidan 2019

    2019 nr. 1 s. 61

    Susanne Gennow

  3. Proportionella resonemang – Hur undervisar man om det?

    2019 nr. 1 s. 53

    Efter att betydelsen av proportionella resonemang har lyfts i fyra tidigare artiklar diskuterar författarna nu fem aspekter som enligt flera decenniers forskning är kritiska för undervisningen.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  4. Bridges 2018 – ett möte mellan konst och matematik

    2019 nr. 1 s. 47

    I somras arrangerades konferensen Bridges i Sverige för första gången och Nämnaren var på plats. Konferensen verkar i skärningen mellan matematik och många konstarter. Här ges axplock ur ett rikt, gränsöverskridande program.

    Calle Flognman

  5. Att bestämma osäkerhet: användning för statistiken – Bättre osäker än felaktigt tvärsäker!

    2019 nr. 1 s. 41

    För att göra en bästa gissning behöver vi information, men hur uppskattar vi sedan hur osäker gissningen är? Detta diskuterar författaren med utgångspunkt i statistiska begrepp som variationsbredd, normalfördelning, standardfel och MOE – Margin of Error.

    Jakob Lavröd

  6. Vad är matematik?

    2019 nr. 1 s. 35

    Efter ett kortare uppehåll fortsätter nu artikelserien Mattetalanger. Denna gång förs ett filosofiskt resonemang om vad matematik är. Författaren tar både Platon och Sherlock Holmes till hjälp för att visa på olika sätt att besvara frågan.

    Stefan Buijsman

  7. Uppslaget 209 : En halv kubikmeter

    2019 nr. 1 s. 32

    Frågan: Hur stor är en kub som rymmer en halv kubikmeter vatten?

  8. Innan polletten trillar ner

    2019 nr. 1 s. 23

    I sitt examensarbete undersökte författaren elevers förståelse av begreppen funktion och derivata. Hon sammanfattar här de båda teorier som hennes forskning utgick ifrån och ger några inblickar i forskningsresultatet.

    Lea-Marie Sittler

  9. Små barn – stor matematik

    2019 nr. 1 s. 18

    Många nyfikna frågor som barn och unga elever ställer har en gång gjort stora filosofer och matematiker kända. Här ger författaren exempel på historisk bakgrund till några vanliga frågor om matematik.

    Jöran Petersson

  10. Rika lösningar på rika problem – Felblandad saft

    2019 nr. 1 s. 12

    I den här artikeln återvänder vi till KLAG-modellen, med ett rikt problem om proportionella samband.

    Anna Ida Säfström, Cecilia Kilhamn & Rimma Nyman

  11. Programmera sig till matematik? – En analys av programmeringsappars lämplighet för matematikundervisning årskurs 1–3

    2019 nr. 1 s. 9

    För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har NCM instiftat ett årligt stipendium i Göran Emanuelssons namn. En av 2018 års GE-stipendiater märkte att hos såväl lärare som lärarstudenter var programmering ett hett diskussionsämne redan innan förändringen i läroplanen för grundskolan hade genomförts. Det ledde till ett examensarbete där programmeringsappar analyserades.

    Sofia Helgen

  12. Vi har läst 209

    2019 nr. 1 s. 8

    Kristina Juter: Frågor om oändlighet
    Camilla Björklund & Hanna Palmér:Matematikundervisning i förskolan – Att se världen i ljuset av matematik

  13. Mäta och utforska tid i förskolan

    2019 nr. 1 s. 03

    Att förstå olika aspekter av tid anses svårt för yngre barn. Mätningar innebär att jämföra storheter och att egenskaper hos föremål kan mätas och beräknas. Därför kan mätning av tid upplevas som mer abstrakt än att exempelvis mäta längd eller volym. I artikeln ges exempel på när barn i olika förskolor utmanas att utforska tid i lek och i samtal med andra barn och vuxna.

    Marita Lundström

  14. Om adventskalendern 2017

    2017 nr. 4 s. 28


    ArtikelPDF

  15. Problemavdelningen 208

    2018 nr. 4 s. 63

  16. Kort rapport från Bridges 2018

    2018 nr. 4 s. 62

    Calle Flognman

  17. Kängurusidan 208

    2018 nr. 4 s. 60

  18. Se din undervisning genom elevernas ögon

    2018 nr. 4 s. 57

    Artikelförfattaren sammanfattar här en föreläsning för intresserade kollegor i Ängelholm. Genom att filma lektioner och sedan låta lärare och elever titta på de handlingar som sker i undervisningen kan elevernas reflektioner bidra till professionell utveckling för läraren.

    Eva Pennegård

  19. Att undervisa om gränsvärden med Geogebra

    2018 nr. 4 s. 51

    I denna artikel presenteras två typer av gränsvärden som gymnasieelever möter i de senare kurserna. Gränsvärdena kan visualiseras genom grafisk eller geometrisk representation i Geogebra.

    Thomas Lingefjärd, Güner Ahmet & Djamshid Farahani

  20. Strövtåg: Räta linjer och täta punkter

    2018 nr. 4 s. 47

    Lasse Berglund

  21. Vi har läst 208

    2018 nr. 4 s. 46

    Unpacking fractions av Monica Neagoy
    Children’s errors in mathematics av Alice Hansen

  22. Ett sätt att tänka om undervisning av relevansförmågan

    2018 nr. 4 s. 41

    När en av författarna ställde en fråga till lärare i facebookgruppen ”Matematikundervisning” om hur de arbetar med relevansförmågan öppnades en dörr till en lavin av starka åsikter. Två saker i tråden var särskilt intressanta att ta del av. Det ena var att förmågan är svår att bedöma och det andra att relevansförmågan inte är särskilt relevant.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  23. Rika lösningar på rika problem – Tornet

    2018 nr. 4 s. 35

    I denna tredje del i serien om rika problem har författarna valt ett mönsterproblem i en elevnära kontext. Här utgår resonemangen från insamlade elevlösningar i årskurs 3.

    Rimma Nyman & Anna Ida Säfström

  24. Om adventskalendern 2018

    2018 nr. 4 s. 34

  25. Uppslaget 208: Växande rektanglar

    2018 nr. 4 s. 32

    Underlag att skriva ut och kopiera finns bland våra matematikpapper.

  26. Skalor av olika slag

    2018 nr. 4 s. 29

    Sommaren 2018 har Portugal värmerekord med temperaturer upp emot + 50 °C, vilket förorsakar dödsfall och skogsbränder. I Indonesien inträffar samtidigt ett svårt jordskalv med magnitud 7,0 som förorsakar hundratals dödsoffer och svåra materiella skador. Dessa händelser fick artikelförfattaren att fundera på olika skalor.

    Bengt Ulin

  27. Sagt och gjort 208: Hur en kub kan bli en hexagon

    2018 nr. 4 s. 26

    Med en tom mjölkkartong (återbruk!), sax och tejp kan du tillverka en kub som enkelt kan vikas bland annat till en hexagon. En liknande aktivitet finns också i Strävorna: Måla kuber.

  28. Grodhopp – algebra i femte klass

    2018 nr. 4 s. 21

    Denna något förkortade artikel var publicerad i norska Tangenten 2018:2 under rubriken Froskehopp – algebra på sjette trinn. På svenska väljer vi att skriva i femte klass eftersom det stämmer bättre med elevernas ålder.

    Kirsti Tangen

  29. Grundläggande vinkelbegrepp

    2018 nr. 4 s. 11

    Inför ett projekt samlade och läste artikelförfattaren forskningslitteratur som undersöker hur elever tillägnar sig ett grundläggande vinkelbegrepp. Här ges en sammanfattning som beskriver några vanliga svårigheter och förslag på korta lektionsaktiviteter som kan förebygga att missuppfattningar av vinkelbegreppet uppstår.

    Berit Bergius

  30. Räkneflytskompetens i årskurs 1 – från 18 % till 97 % på två läsår

    2018 nr. 4 s. 03

    Artikelförfattaren beskriver hur god räkneflytskompetens utvecklas genom precisionsträning. Målet är att alla elever, utifrån förståelse och med möjlighet till utmaningar, ska få automatiseringskompetens i de fyra räknesätten. För årskurs 1 handlar det om addition och subtraktion i talområdet 1–9.

    Marcus Nordin

  31. Problemavdelningen 207

    2018 nr. 3 s. 63

    Valentina Chapovalova

  32. Lärartankar: Problematisering av problemlösning

    2018 nr. 3 s. 57

    Författaren diskuterar sin syn på problemlösning i dagens skola, varför det ser ut som det gör och han ger förslag på hur det skulle kunna förbättras. Han exemplifierar med tre uppgifter hämtade direkt från en matematiklärobok. Tillsammans med sina elever för han långa dialoger där de i många små och resonerande steg löser ett problem i taget.

    Russell Hatami

  33. Kängurusidan 207

    2018 nr. 3 s. 54

  34. Ekvationen xy = yx – exempel på problemlösning med hjälp av programmering

    2018 nr. 3 s. 45

    Ekvationen xy = yx kan studeras med hjälp av algebra, numerisk analys och programmering. Författaren demonstrerar bland annat de klassiska numeriska metoderna interpolation, ekvationslösning och kurvanpassning. Länkar ges till tio programmeringslösningar i Python 3 via webbplatsen repl.it

    Anders Johansson

  35. Sagt & gjort 207: Rätt vad det är lär man sig något nytt i klassrummet

    2018 nr. 3 s. 44

    Det är inte alltid lektioner faller ut exakt som planerat när lärarens förväntningar inte riktigt överensstämmer med verkligheten

    Carsten Magnusson

  36. Ett sätt att tänka på progression i begreppskunskap

    2018 nr. 3 s. 35

    I författarnas förra Nämnarenartikel beskrev de ett matematiskt begrepp som bestående av tre delar: en matematisk definition, ett antal situationer som ger mening åt begreppet och ett antal representationer för begreppet. Begrepp är en mental konstruktion som tar sitt stöd i dessa tre ben. Här beskriver de hur det går att tänka på progression i begreppskunskap med bråkbegreppet som exempel.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  37. Sagt & gjort 207: Parallellprocessering

    2018 nr. 3 s. 34

    Under våren 2018 fick Nämnarens redaktion mail där lärare efterfrågade ”den där artikeln med en presenning”. Ganska snart förstod vi att den efterfrågade artikeln var Från datorernas värld som Bengt Aspvall och Eva Pettersson skrev 2007. Vi förstod också att orsaken till det nyväckta intresset för artikeln beror på kursplanetillägget med programmering. En av lärarna, Margareta Dalsjö på Skärsätra skola, Lidingö, berättade att hon inte skulle använda en presenning utan måla direkt på skolgårdens asfalt. Vi bad henne återkomma och vi fick då en lång rad inspirerande foton och en beskrivning av aktiviteten.

  38. Uppslaget 207: Tangerande cirklar

    2018 nr. 3 s. 32

    Tomas Fridström

  39. Science on stage

    2018 nr. 3 s. 29

    Det sker mycket som är bra i våra klassrum. Entusiastiska lärare utvecklar undervisningen och får fler elever intresserade och kunniga. För läraren är det utvecklande att både dela med sig av egna erfarenheter och att ta del av vad andra har gjort, både i Sverige och utomlands. STEM-konferensen Science on stage kan ge många nya intryck, idéer, kontakter och erfarenheter.

    Teresia Brzokoupil

  40. Näringslära med kroppen och knoppen – att experimentera naturvetenskapligt och modellera matematiskt

    2018 nr. 3 s. 25

    Artikeln beskriver hur elever kan göra dels ett konkret experiment av hur blodsockernivån reagerar då olika livsmedel äts och dels en enkel matematisk modell för att simulera mängden socker som då frisätts i blodet.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews

  41. Vi har läst 207

    2018 nr. 3 s. 24

    Högkänslig … än sen då? av Else Marie Bruhner
    Skolan i en digital omvärld av Anders Thoresson

  42. Särbegåvning och högkänslighet

    2018 nr. 3 s. 17

    I denna tionde artikel i serien om särbegåvning i matematik får vi en inblick i vad högkänslighet är och vad det kan innebära i praktiken för högkänsliga elever. Artikelförfattaren ger förslag på vad som kan göras så att dessa elever får en bättre vardag i skolan.

    Else Marie Bruhner

  43. Forskning om läxor i matematik

    2018 nr. 3 s. 13

    När författarna intervjuade lärare nämnde de ofta läxor. Därför beslöt artikelförfattarna att fördjupa sig i vad en läxa är och vilka syften som motiverar lärare både i Sverige och utomlands att ge – eller inte ge – läxor i matematik.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews

  44. Mattecirkus

    2018 nr. 3 s. 07

    I artikeln får vi möta en mattelärarmamma som alltid testat sina undervisningsidéer på sina barn och en dotter som är cirkuskonstnär. Med utgångspunkt i cirkusdiscipliner har mamma Kerstin synliggjort matematiska begrepp, tankesätt, problem och termer och dottern Sofia har utvecklat cirkusuppgifter där matematiken lyfts fram. Resultatet är jonglering och mänskliga pyramider som är fyllda av upplevd matematik.

    Kerstin Larsson & Sofia Larsson

  45. Skoj med tvättsvampar!

    2018 nr. 3 s. 03

    Författaren beskriver en didaktisk situation som hon har genomfört tillsammans med en grupp 3–5-åringar i förskolan. Färgglada och mjuka tvättsvampar användes så att förskolebarnen gavs möjlighet att upptäcka, beskriva, konstruera och generalisera upprepade mönster.

    Rimma Nyman

  46. Problemavdelningen 205 – Blockmetoden

    2018 nr. 1 s. 63

    På Carlssons skola har vi länge arbetat med att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Vi strä- var efter att eleverna ska tillägna sig redskap som gör att förmågan utvecklas och självförtroendet stärks. Till och från har vi sett att eleverna saknat verktyg för att lösa vissa typer av textuppgifter. I Singaporemetoden har vi funnit det redskapet.

    Cecilia Christiansen & Doris Lindberg
    ArtikelPDF

  47. Kängurusidan

    2018 nr. 1 s. 62

    Vi har nu tagit fram ett rättningsstöd i MS Excel att använda när ni rättar Kängurutävlingen. Det ska under­ lätta resultatsammanställningen och ge en enkel och överskådlig information om hur klas­ sen har presterat.

    Günther Dippe
    ArtikelPDF

  48. Svansklippning och andra förtjusande matematiska aktiviteter

    2018 nr. 1 s. 55

    Det är inte bara det nyttiga som är attraktivt i matematiken, det är också – och ibland framförallt – det estetiska som ger oss glädjen av och lust att lära matematik. Författaren berättar om sina glädjeögonblick i möten med matematik under uppväxten i åttiotalets Polen.

    Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  49. Gymnasieelever är positiva till digitala responssystem

    2018 nr. 1 s. 52

    Fem gymnasielärare undersökte om användning av digitala responssystem kunde öka elevernas motivation och stärka deras kunskapsinhämtning i matematik. Resultatet var till övervägande del positivt.

    P. Disbo, U. Edoff, O. Hellblom, J. Setoodeh & T. Tordai
    ArtikelPDF

  50. Sagt & gjort – Baskunskaper i dubbel bemärkelse

    2018 nr. 1 s. 49

    Multiplikation med knutna nävar
    Ett sätt att använda händerna för att utföra multiplikationerna för sexans till tians tabell fungerar så här: Håll dina två knutna nävar framför dig. En knuten näve representerar talet fem. Om du låter ett finger peka ut betyder det 6, två fingrar betyder 7 och så vidare.

    Tobias Möllerström
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!