Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Problemavdelningen: Problem med olika baser

    2020 nr. 1 s. 63

    Ulrica Dahlberg

  2. Som Pascals triangel – men på direkten

    2020 nr. 1 s. 58

    Två lärare och lärarutbildare med erfarenheter från Sverige, Norge och Iran presenterar här en iransk algoritm för att beräkna binomialkoefficienter. De visar att algoritmen kan vara ett alternativ till användningen av Pascals triangel.

    Russell Hatami & Ali Ludvigsen

  3. Räkna i en annan bas än tio – utan att fuska

    2020 nr. 1 s. 51

    Minns du hur det var att inte kunna räkna och inte förstå talsystemet? Här beskriver författaren hur ett bassystem är uppbyggt och hur du kan räkna i en annan bas utan att översätta till bas tio som du redan kan. Med hjälp av tallinjer och tiokamrater är det inte så svårt.

    Anders Månsson

  4. Kängurusidan 213

    2020 nr. 1 s. 50

  5. Lärartankar: Primtal och Dianas återupprättade heder

    2020 nr. 1 s. 45

    Pesach Laksman

  6. Pizzan: Del av helhet och del av antal

    2020 nr. 1 s. 44

  7. Programmering som verktyg för problemlösning

    2020 nr. 1 s. 39

    2019 års mottagare av GE-stipendiet har analyserat läromedel för gymnasieskolan för att se i vilken utsträckning de ger elever möjlighet att lära sig använda programmering som verktyg för problemlösning.

    Mika Forss

  8. Desmos – en interaktiv plattform

    2020 nr. 1 s. 34

    I föregående nummer av Nämnaren berättade författarna hur de använder onlineverktyget Desmos för att undervisa om räta linjens ekvation. Här ger de en beskrivning av plattformens olika delar och hur de kan komma till användning i matematikundervisningen.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson

  9. Uppslaget 213: Upptäck olika kägelsnitt med laser

    2020 nr. 1 s. 32

    Efter en artikel i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten

    Tor Hjalmar Johannessen

  10. Vi kan stå på jättars skuldror

    2020 nr. 1 s. 23

    Gudrun Malmer, den tidiga skolmatematikens Grand old lady har lämnat oss, nästan 100 år gammal. Här berättar Barbro Grevholm på ett personligt sätt om Gudruns långa gärning och starka engagemang i svensk matematikundervisning.

    Barbro Grevholm

  11. Sagt & Gjort: Nämnarens adventskalender 2019

    2020 nr. 1 s. 21

    Hur ett fel i en uppgift kan ge upphov till oväntade lösningar.

  12. Språkspalten: Från, med och mellan – små ord med stor betydelse

    2020 nr. 1 s. 17

    Cecilia Kilhamn

  13. Strövtåg: Tankar från en lärare som har mer att ge

    2020 nr. 1 s. 13

    Kristina Drageryd

  14. Algebra på dubbel tallinje

    2020 nr. 1 s. 07

    Tallinjen kan användas för att visualisera algebraiska uttryck och fungera som modell för ekvationer och ekvationslösning. Denna artikel inleds med hur enkla algebraiska uttryck kan representeras som avstånd på tallinjen i årskurs 5 och avslutas med att visa hur tallinjen kan användas för att lösa ekvationer med negativa tal.

    Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn

  15. Vi har läst 213

    2020 nr. 1 s. 6

    Matematikundervisning i förskoleklass av Jorryt van Bommel & Hanna Palmér
    Sannolikhet och statistik för lärare av Kajsa Bråting, Håkan Sollervall & Erika Stadler

  16. Organisera och skapa goda matematiska samtal

    2020 nr. 1 s. 03

    Vad kan lärare starta med för att organisera och skapa goda matematiska samtal? Författarna försöker besvara frågan utifrån några normer och kommunikativa drag som finns beskrivna i Matematiska samtal i klassrummet, vägar till elevers lärande.

    Susanne Frisk & Christina Skodras

  17. Problemavdelningen 211: Problem från förr

    2019 nr. 3 s. 63

    Vad som är ett matematiskt problem varierar från person till person. Det som kan vara riktigt knepigt för någon kan ha blivit en ren rutinuppgift för en annan. Denna problemavdelning presenterar problem där det ålderdomliga språket troligen är en större utmaning än matematik-innehållet. Många av problemen har ett praktiskt innehåll fjärran från dagens elevers vardag och igenkänning. Vi hoppas det kan leda till många intressanta resonemang om ”hur det var förr”.

  18. Räkneöfningsexempel – en donation

    2019 nr. 3 s. 62

    För snart två år sedan blev NCM kontaktat av anhöriga till Karl Petter Nordlund, lektor i matematik vid Gefle allmänna läroverk, som undrade om det fanns intresse av att ta emot en mindre donation av matematikböcker samt ett originalmanuskript.

  19. Kruxet med sammansatta enheter

    2019 nr. 3 s. 57

    Här belyser författarna skillnaden mellan de två engelska begreppen ’ratio’ och ’rate’ som båda översätts till förhållande på svenska. ’Rate’ är benämningen på förhållanden som mäts med sammansatta enheter, vilket gör dem betydligt mer komplexa än enkla proportionella förhållanden.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  20. Strövtåg: Punkter och cirklar

    2019 nr. 3 s. 52

    Thomas Lingefjärd

  21. Algebra i grundskolan

    2019 nr. 3 s. 50

    Algebra i grundskolan vänder sig till dig som undervisar, eller som kommer att undervisa, i matematik i grundskolan. Innehåller tar avstamp i förskoleklassens begynnande algebraiska tänkande och sträcker sig till ekvationslösning och linjära funktioner i årskurs 9.

    Johan Häggström, Cecilia Kilhamn & Marie Fredriksson

  22. Twice exceptional – Att ha särskild begåvning med samtidig funktionsnedsättning

    2019 nr. 3 s. 43

    I serien Mattetalanger har författare beskrivit hur elever med särskild begåvning fungerar i klassrummet och vilket stöd de har rätt till för att utvecklas. I denna artikel riktar författaren in sig på de elever som många gånger kan upplevas som att ”de kan egentligen”. Läraren ser att hög begåvning finns, men att den inte kommer till sin rätt eftersom det även finns en funktionsnedsättning.

    Pia Rehn Bergander

  23. Kängurusidan 211

    2019 nr. 3 s. 42

    Susanne Gennow

  24. Stenrika problem

    2019 nr. 3 s. 35

    I den här artikeln presenteras begreppet stenrika matematiska problem för att beskriva rika problem som erbjuder möjlighet till progression vad gäller lösningsmetoder och matematiskt innehåll. Författarna visar hur ett stenrikt problem kan anpassas från årskurs 3 och upp till gymnasiet.

    Russell Hatami & Rimma Nyman

  25. Tänka, resonera och räkna i förskoleklass – nu till och med årskurs 3

    2019 nr. 3 s. 34

    Tillsammans med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, driver NCM ett utvecklingsarbete som handlar om matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3 och hur styrning och ledning i kommunerna kan göra utveckling av matematikundervisningen möjlig.

  26. Uppslaget 211: Skalenliga leksaker

    2019 nr. 3 s. 32

    Proportioner och proportionalitet är viktiga begrepp som återkommer i olika delar av det centrala innehållet i grundskolans och gymnasieskolans matematikundervisning. För eleverna är det inte alltid uppenbart att samma matematiska idé ligger bakom vitt skilda matematikområden.

    Peter Nyström

  27. Multiplikation med negativa tal

    2019 nr. 3 s. 27

    Varför är ”minus gånger plus minus” och ”minus gånger minus plus”? Det är en fråga som elever ibland ställer och som en matematiklärare behöver kunna besvara. Författaren ger en förklaring och funderar också över möjliga alternativa definitioner av multiplikation med negativa tal.

    Anders Månsson

  28. Vi har läst 211:

    2019 nr. 3 s. 26

    Att skapa en språkrik matematikundervisning av Sandra L Atkins, ISBN 9789144124791
    Hjärnan i matematikundervisningen av Craig Barton, ISBN 9789127823716

  29. Progression i undervisning av tal i bråkform

    2019 nr. 3 s. 21

    I denna artikel presenteras hur progression av tal i bråkform kan komma till uttryck i kursplan, i läromedel och i undervisning från förskolan till högstadiet. Författaren beskriver också utifrån en egen studie hur lärare kan arbeta för att skapa progression i den undervisning som eleverna möter.

    Caroline Nagy

  30. Resa i ett lärandelandskap

    2019 nr. 3 s. 15

    Hur vi talar om lärande kan få stor betydelse för vilken sorts lärandesituationer som erbjuds i skolan. I den här artikeln beskriver författarna hur lärandet kan te sig när det beskrivs som en resa i ett lärandelandskap.

    Pia Eriksson & Cecilia Kilhamn

  31. Språkets roll i matematiken

    2019 nr. 3 s. 09

    I artikeln beskriver författarna, som är förstelärare, ett samarbete mellan dem och Stockholms universitet. Det inleddes i och med satsningen Snabbspåret för nyanlända lärare. Vidare ledde det till kontakt med docent Eva Norén vars intresse för flerspråkiga matematikklassrum stämde väl överens med deras aktuella intresse för flerspråkighet som en resurs i matematikundervisningen.

    Maria Engmark & Carolina Öystilä

  32. Att räkna eller beräkna – det är frågan

    2019 nr. 3 s. 06

    För att knyta an till artikeln Räkna upp och räkna ut – taluppfattning och aritmetik i förskolan i detta nummer vill jag borra lite djupare i användningen av ordet ’räkna’.

    Cecilia Kilhamn

  33. Räkna upp och räkna ut – taluppfattning och aritmetik i förskolan

    2019 nr. 3 s. 03

    Innebörden av de räkneord som barn använder kan vara distinkt olika. Författaren vill problematisera detta för att visa att det dels är skillnad på att räkna upp och att räkna ut, dels att förskolan kan och bör arbeta med båda innebörderna tillsammans med barnen.

    Camilla Björklund

  34. Problemavdelningen 212: Delbarhet och primtal

    2019 nr. 4 s. 63

    Med utgångspunkt i problemen nedan går det att diskutera egenskaper hos tal. Elever kan resonera om bland annat räknesättens innebörd, faktorisering och delbarhet. Problemen utmanar också elevernas strategiska tänkande och förhoppningsvis väcker de frågor om tal. Hjälp dem att se samband både inom matematiken och mellan matematik och omvärld. Diskutera vad delbarhet innebär och när det är en användbar kunskap. Diskutera också när tal inte är delbara. Multiplikationstabellen är ett exempel där delbarhet kan bli synligt.

    Ulrica Dahlberg

  35. En tennisgåta

    2019 nr. 4 s. 58

    Har du förstått det kluriga sättet att räkna poäng i tennis? Här presenterar Håkan Lennerstad, professor emeritus i matematik vid Blekinge tekniska högskola, en gåta som handlar om varför han numrerar de bästa lägena för att vinna ett gem i tennis på följande sätt: 1–2–3–4–5–5,5–8

    Håkan Lennerstad

  36. Kängurusidan 212: Månadens problem

    2019 nr. 4 s. 56

  37. Tankar från marginalen

    2019 nr. 4 s. 51

    Marginalen som nämns i rubriken ska föra tankarna till Fermats stora sats. Här tar artikelförfattaren oss med på ett resonemang genom ett liknande men något enklare samband.

    Lasse Berglund

  38. Strövtåg: En väg till matematikens historia

    2019 nr. 4 s. 49

    Anders Tengstrand

  39. LUMATIKKA

    2019 nr. 4 s. 48

    Just nu pågår en stor fortbildningssatsning som går under benämningen LUMATIKKA. Den riktar sig till matematiklärare i grundskolans alla stadier. I likhet med Matematiklyftet är innehållet skapat av forskare och lärarutbildare i matematikdidaktik, men till skillnad från Matematiklyftet är fortbildningen upplagd som en nätbaserad kurs öppen för individuella lärare.

  40. Minus av minus

    2019 nr. 4 s. 43

    Numera är vi så vana vid minustecknet att många inte tänker på att det har olika men närliggande betydelser i matematiken. Minustecknet används på tre olika sätt: som en symbol för subtraktion, för att indikera en additiv invers och för att beteckna ett negativt tal. Den här artikeln går närmare in på varför minustecknet används i dessa olika betydelser.

    Anders Månsson

  41. Vi har läst 212

    2019 nr. 4 s. 42

    Matematiska samtal i klassrummet av Cecilia Kilhamn, Rimma Nyman, Lena Knutsson, Britt Holmberg, Susanne Frisk, Christina Skodras & Florenda Gallos Cronberg. ISBN 9789147129171
    Från stötesten till byggsten – Elevers svårigheter att lära sig matematik av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist

  42. Vår matematiska resa

    2019 nr. 4 s. 35

    Under lärarutbildningen är det ibland möjligt att göra praktik utomlands. Här beskriver tre lärarstudenter en praktik i New York City som förändrade deras syn på matematikundervisning. De skildrar sina upplevelser från årskurs 2 i två skolor som arbetar med inspiration från Mathematics in the City.

    isabella bergman, emely johansson & hanna levin

  43. Om adventskalendern 2019

    2019 nr. 4 s. 34

  44. Uppslaget: Tre gånger cirkel

    2019 nr. 4 s. 32

    Liksom säkert många andra lärare har även jag funderat mycket på hur eleverna ska finna glädje i matematik. Vad motiverar elever? Vad inspirerar elever? Vad får dem att vilja lära sig mer, våga försöka och misslyckas för att försöka igen och kanske lyckas på andra försöket? Detta är frågor som jag försöker finna svar på i min undervisning i åk 7–9 på Sarlinska skolan, Pargas, Finland.

    Nina Aspegrén

  45. Att undervisa matematik för kreativa resonemang

    2019 nr. 4 s. 23

    Författarna vill dela med sig av sina erfarenheter från ett FoU-projekt som går in på fjärde året. Genom att ställa upp och utveckla principer för att stödja elevers kreativa matematiska resonemang kan lärare i sin tur få hjälp att designa lämpliga uppgifter och förbereda det stöd de kan ge eleverna.

    Denice D’Arcy & Jan Olsson

  46. Algebra-artisten

    2019 nr. 4 s. 15

    I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson

  47. Intervju med elever

    2019 nr. 4 s. 13

    I den norska tidskriften Tangenten har det i flera år funnits en stafett där lärare har blivit intervjuade om sin matematikundervisning. Nu har den ersatts av en stafett där lärare pratar med förskolebarn och elever för att få veta vad de tänker om matematik och matematikundervisning.

    Ingrid Elisabeth Børve & Renate Jensen

  48. Språkspalten: Enade vi stå, söndrade vi falla

    2019 nr. 4 s. 08

    Den här språkspalten handlar om enhet, om enighet och om helhet.

    Cecilia Kilhamn

  49. Jag vill ha lördagsgodis, men det är inte lördag! Elevgenererade problem i en förskoleklass

    2019 nr. 4 s. 03

    Vad är ett problem och vilka problem hittar elever själva på? Nyvunna forskningsresultat från en italiensk studie visar att positiva attityder till problemlösning förändras till negativa under de tidiga skolåren. Författaren tog därför upp frågan om problemlösning med elever i en svensk förskoleklass. Samtalet utmynnade i elevgenererade problem och olika lösningar.

    Rimma Nyman & Anna Ida Säfström

  50. Problemavdelningen 210: Problem med att färdas – och lite annat

    2019 nr. 2 s. 63

    Nämnarens läsare känner Bengt Ulin som en artikelförfattare som gärna skriver om matematikhistoriska händelser och personer. Här bjuder han istället på några problem att lösa.

    Bengt Ulin

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!