Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Problemavdelningen 219 – Problem om delbarhet, rest och primtal

    2021 nr. 3 s. 63

    I detta nummer kom primtal att framstå som ett minitema. Av den anledningen har vi valt problem från avsnittet Delbarhet, rest och primtal i häftet Taluppfattning med Känguruproblem. Arbetet med häftet pågår och beräknas vara klart senast till Matematikbiennalen mars 2022.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  2. Primtal

    2021 nr. 3 s. 59

    Ett av de viktigaste kapitlen inom aritmetiken handlar om primtal. De har varit och är fortfarande ett motiv för många matematiker att fördjupa kunnandet om. Författaren gör några nedslag bland upptäckter som olika matematiker gjort om primtal och formulerar några av de frågor som lett till dessa upptäckter.

    Bengt Ulin

  3. Sagt & gjort – RSA-kryptering i Ma5

    2021 nr. 3 s. 57

    Att skriva hemliga meddelanden som bara den tänkta mottagaren kan läsa är en konst lika gammal som skriftspråket.

    Jonas Hall

  4. Sophie Germains identitet

    2021 nr. 3 s. 53

    Algebraiska förenklingar och faktoriseringar är en del i gymnasiekurserna som kan behandlas på flera intressanta sätt. Ett inslag kan vara att titta bakåt på matematikers arbeten och se hur deras resultat kan komma till användning i nutid.

    Per-Eskil Persson

  5. Gyllene snittet med Geogebra

    2021 nr. 3 s. 49

    Alla elever har säkert hört sina matematiklärare säga att matematik är mer än att bara räkna, det finns vackra mönster och spännande samband att upptäcka. Det gyllene snittet och Fibonaccis talföljd hör till de exempel som är just vackra och spännande. Länkar till de digitala konstruktionerna finns på Nämnaren på Nätet.

    Thomas Lingegjärd & Güner Ahmet

  6. Visualisering av vattenflöden med hjälp av Geogebra

    2021 nr. 3 s. 45

    Geogebra är ett användbart verktyg i matematikundervisningen, men det är också utmärkt för att visualisera fenomen i naturen och världen utanför klassrummet. Här ger författarna ett exempel på visualisering av vattenflödet i Volgas biflod Nemda som kan leda till diskussioner om klimatpåverkan.

    Anders Karlsson, Yuriy Medovar, Igor Yushmanov & Svetlana Yushmanova

  7. Språkspalten: Två olika synsätt på begrepp

    2021 nr. 3 s. 41

    Enligt våra kursplaner ska elever få möjlighet att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och det märks att begreppsförmågan är viktig för att vi ska lära oss matematik. Därför kan man tycka att det borde finnas en tydlig definition av vad begrepp är inom det matematikdidaktiska fältet, men det gör det inte. Att det finns olika synsätt beror på att matematikdidaktik som fält har hämtat influenser från så skilda håll som matematik, kognitionsvetenskap, filosofi, lingvistik och semiotik.

    Lotta Wedman

  8. Ett helhetsgrepp för en likvärdig skola

    2021 nr. 3 s. 35

    Författarna beskriver hur tre skolor i Huddinge arbetar med utveckling av undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap. Studien ingår i ett större projekt vars syfte är att synliggöra skolors erfarenheter av att arbeta kollegialt för att utveckla ämnesundervisningen.

    Iiris Attoprs & Eva Kellner

  9. Uppslaget 219 – Mattemagi från delbarhet

    2021 nr. 3 s. 32

    Det är även möjligt att få in en programmeringsaspekt i aktiviteten för elever som behöver extra utmaning, och är programmeringsintresserade. De kan få som uppgift att undersöka hur fördelningen mellan nollor och nior ser ut bland alla tal x som kan skapas med de sju faktorerna (det vill säga 27 ≤ x ≤ 97), och som är jämnt delbara med 9. Utifrån denna undersökning kan de eventuellt motivera empiriskt varför 0 eller 9 är en bättre gissning om man som trickutförare hamnar i det problematiska läget där man inte vet säkert.

    Björn Runow
    ArtikelPDF

  10. Lärartankar: Mitt möte med en särbegåvad elev

    2021 nr. 3 s. 29

    ”Jag skulle vilja berätta om den fascinerande kunskapsresa som en elev gjort på egen hand med viss inspiration och stöttning från omgivningen. Man kan säga att det handlar om Skolverkets formulering: ”Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar” – och i detta fall handlar det om en elev som nått långt, mycket långt!”

    Berthold Nilsson

  11. Use-modify-create: ett arbetssätt för programmering

    2021 nr. 3 s. 22

    Att knyta samman programmering och matematik är en utmaning för matematiklärare. Författarna beskriver en arbetsmetod som hjälper lärare att undervisa programmering tätt kopplat till ett matematiskt innehåll. Det utprovade upplägget ingår i en fortbildningsinsats för matematiklärare i Norge.

    Susanne Koch Stigberg, Marianne Maugesten & Henrik Stigberg

  12. Grafernas abcd – transformation i ett nötskal

    2021 nr. 3 s. 19

    Författarna ger en sammanfattande introduktion till hur grafer kan stretchas och förflyttas med hjälp av fyra variabler.

    Kersting Glimmerfors & Cecilia Christiansen

  13. Skriftlig kommunikation – Hur undervisar man om det?

    2021 nr. 3 s. 13

    I denna artikel beskriver en förstelärare i matematik och en forskare ett samarbete och de insikter de har fått i inledningen av ett skolforskningsprojekt. Syftet med projektet är att utveckla ett ramverk som beskriver kvalitet och progression i skriftlig kommunikation i matematik.

    Linda Marie Ahl & Lina Svensson

  14. Visualisering av problemlösning

    2021 nr. 3 s. 03

    När lärare presenterar en matematikuppgift kan det vara svårt att bara genom talade ord få eleverna att förstå innehållet. Här ger författaren förslag på hur visualiseringar kan hjälpa eleverna både att förstå uppgiften och att utveckla sin tankegång för att lösa den.

    Lei Yu Jiang

  15. Problemavdelningen 218 – Problem med spel

    2021 nr. 2 s. 63

    I detta nummer av Nämnaren handlar några av artiklarna om spel. Då vi precis avslutat arbetet med årets Kängurutävling fick vi inspiration därifrån till problem som rör spel, turneringar och antal vunna eller insamlade poäng.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  16. Lärartankar – Komplexa jämna kvadrater

    2021 nr. 2 s. 57

    ad sjutton gör studenterna? Jag sitter och rättar tentor och ser hur studenterna har försökt lösa den komplexa ekvationen z2 = ¾ + i. Många skriver z = ± √¾ + i och tappar då genast poäng, för man bör inte skriva rötter av komplexa tal. Men sedan lyckas flera ändå med att räkna ut att ¾ + i = ((2 + i)/2)2 med någon sorts kvadratkomplettering som jag inte sett förut. Och de får fram rätt svar. Vad pågår? Jag kunde inte släppa det!

    Håkan Lennerstad

  17. Vi har läst -218

    2021 nr. 2 s. 55

    Matematikvejledning i gymnasiet – anvendelse af teori i praksis.

    Linda Marie Ahl

  18. Djupare matematik med elementära metoder

    2021 nr. 2 s. 51

    Genom att tänka lite djupare kring ett till synes ganska enkelt taluppfattningsproblem kan elever redan i årskurs 7 ges möjlighet att föra algebraiska resonemang och utveckla sin förståelse för tal i bråkform.

    David Taub

  19. Läroboksbråk

    2021 nr. 2 s. 45

    I sitt examensarbete analyserade författaren fem läroböcker med hjälp av det ramverk som finns beskrivet i den föregående Nämnarenartikeln Ett ramverk för progression. Eftersom tal i bråkform är ett kritiskt område för många elever gjordes begränsningen till det området.

    Johanna Hedlund

  20. Ett ramverk för progression

    2021 nr. 2 s. 39

    Författarna presenterar ett ramverk som lärare och studerande kan använda då de vill se närmare på hur progressionen i begreppsutveckling ser ut i matematikläromedel. I följande artikel Läroboksbråk beskriver en lärarstuderande hur hon har använt ramverket i sitt examensarbete.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  21. Vi har läst – 218

    2021 nr. 2 s. 38

    Grafernas abcd

    Redaktionen

  22. Språkspalten – Matematiktermer på 26 olika språk

    2021 nr. 2 s. 35

    I skolan måste vi göra allt vi kan för att stötta de elever som kommer hit med ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är varje matematiklektion en dubbel ansträngning där de ska lära sig både svenska och matematik. Som en liten hjälp till såväl lärare som elever och deras föräldrar har Skolverket initierat arbetet med en ordlista för matematikklassrummet. Det var med stor glädje som jag tog mig an att leda projektet och har under det gångna året samarbetat med 50 fantastiska översättare runt om i landet.

    Cecilia Kilhamn

  23. Uppslaget 218 – Schak matte

    2021 nr. 2 s. 32

    Schack har under senare tid fått ett nytt uppsving, kanske tack vare flera nyproducerade filmer och serier om schack. Denna trend är värd att fånga upp i skolan!

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  24. Matematik med en kortlek

    2021 nr. 2 s. 27

    En vanlig kortlek kan ge inspiration till många intressanta problem och matematiska upptäckter. Här visar författaren bland annat hur ett enkelt korthus kan vara en ingång till rekursiva mönster, ekvationssystem och matriser, och kopplar dessutom detta till programmering i Python.

    Lasse Berglund

  25. Spel som läxa – med eller utan dator

    2021 nr. 2 s. 24

    Spel kan vara en källa till både nöje och inlärning, men ska de fungera optimalt som läxa i matematik behöver de väljas med omsorg. Författaren visar en tabell som lärare kan använda som utgångspunkt för beslut om lämpliga spel.

    Jöran Petersson

  26. En särbegåvad matematikelev

    2021 nr. 2 s. 17

    Författaren bygger vidare på Nämnarens artikelserie Mattetalanger. Här får vi inblick i en specialpedagogs första möte med en särbegåvad elev redan på förskolan, och hur arbetet med honom sedan har utvecklats.

    Rianne Jeroense

  27. Lärartankar – Gripa och begripa begreppet

    2021 nr. 2 s. 14

    Det finns många elever som lätt lär sig utantill, som lätt kommer ihåg. För dessa är matematikboken oftast uppskattad både av lärare och elever. Men några elever har svårt att lära sig utantill och glömmer lätt även om de tränar hårt. De vill förstå först och träna sedan. Det är då viktigt att eleven kan uppfatta ett begrepp på sin nivå och därifrån också kunna beskriva och använda det.

    Eva-Stina Källgården

  28. Brygga kaffe

    2021 nr. 2 s. 07

    Författaren återberättar ett långt samtal med elever i årskurs 1. De diskuterar vilket samband som finns mellan rätt mängd vatten och antal mått kaffe för att det ska bli ett gott starkt kaffe – och hur det kan uttryckas matematiskt.

    Rimma Nyman

  29. Matematik med elefantsången

    2021 nr. 2 s. 03

    Elefantsången är en sång som ofta sjungs på förskolan, kanske med syfte att lära barnen matematik. I den här artikeln benar författaren ut vilken matematik som kan göras synlig genom sången.

    Lena Landgren

  30. Pedagorien News

    2021 nr. 1 s. 64

    Aktuell rapport från Pedagorien där bland annat beslutet att införa krav på munskydd är baserat på variationsteorin.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  31. Problemavdelningen 217 – Problem med NRICH

    2021 nr. 1 s. 61

    NRICHs webbplats har mycket material för matematikundervisningen. De utvalda problemen fanns i två kalendrar, en för yngre elever (nrich.maths.org/advent-primary) och en för de lite äldre (nrich.maths.org/advent-secondary).

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  32. Bestämma π med Python

    2021 nr. 1 s. 56

    I den här artikeln får vi se en rad exempel på hur värdet på pi kan bestämmas. Artikeln tar avstamp i Arkimedes geometriskt grundade ansats och avslutar med modern Python-programmering – en kod på bara några rader!

    Lasse Berglund

  33. Lärartankar – Procent via prodec

    2021 nr. 1 s. 51

    En procent är en hundradel och betecknas med symbolen %. På samma sätt är en promille en tusendel, som betecknas med symbolen ‰. Motsvarande symbol för tiondel finns inte, men här definierar författaren ordet prodec som en tiondel och betecknar den med en egen symbol. Den huvudsakliga orsaken till att introducera begreppet prodec är att föreslå det som ett pedagogiskt verktyg för att lära sig procent.

    Anders Månsson

  34. Avstånd med olika metriker

    2021 nr. 1 s. 44

    Författarna beskriver en lektion om avståndsberäkningar med olika metriker som de tror att kan vara inspirerande både för elever och matematiklärare på gymnasiet. Lektionen utvecklades i ett samarbete mellan fem lärare under Kleindagarna i januari 2020.

    Mikael Cronhjort & Maria Hagemann-Jensen

  35. Förståelse för konens volymformel

    2021 nr. 1 s. 39

    För att elever inte bara ska memorera matematiska formler utantill behöver de få förståelse för varför formler ser ut som de gör. Här visar författaren hur han genom att utgå från konkret material ger eleverna möjlighet att resonera om och få en djupare förståelse för konens volymformel.

    Pål-Erik Eidsvig

  36. Språkspalten – Kom låt oss bråka

    2021 nr. 1 s. 34

    ”Den vackra linblommans stjälk innehåller en fiber som kan användas till att göra kläder, men vägen från blommande ört till färdigt linnetyg är lång.” Så inleds språkspalten som tar oss från att linet bråkas till tal i bråkform och alla ord som förknippas med det matematiska bråkbegreppet.

    Cecilia Kilhamn

  37. Uppslaget 217 – Ett problem med två lösningar – lika rätta men med olika resultat

    2021 nr. 1 s. 32

    Det händer ibland att elever överraskar med lösningsmetoder som inte är de som lärare har förväntat sig. I en provuppgift inom geometri var tanken att undersöka elevernas kunskaper om likformighet och Pythagoras sats. Uppgiften visade sig ge lite olika resultat, vilka var korrekta på sitt sätt.

    Calle Flognman
    ArtikelPDF

  38. Det ökar med samma hela tiden

    2021 nr. 1 s. 27

    Författarna, som har erfarenheter som matematiklärare i grundskolan och inom lärarutbildningen, ger här en kommentar till artikeln Att undervisa matematik för kreativa resonemang i Nämnaren 2019:4 och presenterar en aktivitet som de har genomfört med många elever på olika kunskapsnivåer.

    Bo Sjöström & Jacob Sjöström

  39. Teknikens tal

    2021 nr. 1 s. 21

    Skolans teknikämne kan ge många uppslag till problem att lösa på matematiklektioner. Här visar författaren tre exempel. Problemen handlar om antalet hjulmuttrar på en personbil, tillåten last i personhissar och antal lastpallar som får plats i en container. Fler idéer finns i slutet av artikeln.

    Göran Grimvall

  40. Rörliga bilder med Desmos

    2021 nr. 1 s. 09

    I tidigare nummer av Nämnaren har författarna beskrivit hur man kan använda det digitala och webbaserade verktyget Desmos för att öka elevernas förståelse av bland annat räta linjens ekvation. Här presenterar författarna ytterligare ett projekt som utvecklats med inspiration från andra matematiklärare.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson

  41. Vi har läst 217

    2021 nr. 1 s. 08

    Organisera och inventera – taluppfattning – Nina Liu, Maarten Dolk & Catherine Twomey Fosnot
    T-shirtfabriken – positionssystemet, addition och subtraktion – Catherine Twomey Fosnot

  42. Fokus på elevers uträkningar

    2021 nr. 1 s. 03

    Har du funderat på hur du ska få dina elever att fokusera på kvalitet i sina redovisningar i matematik? I den här artikeln visar författaren hur hon arbetar med elevernas uträkningar digitalt med hjälp av Matteappen.

    Elin Sandström

  43. Problemavdelningen 216 – Problembank

    2020 nr. 4 s. 63

    Ni har väl inte glömt den stora satsningen på Matematiklyftet. Allt material finns fortfarande kvar på Skolverket under adressen larportalen.skolverket.se. Vi vill påminna om att där finns en mängd problemlösningsuppgifter att använda i undervisningen. Några moduler har egna uppgiftsbanker medan andra har problemförslag under moment A i varje del. Leta och hitta dina favoritproblem. Problemen nedan kommer från uppgiftsbanken i modulen Problemlösning. Till många av problemen finns varianter som gör dem både lättare och svårare.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  44. Lärartankar – Kontinuitet

    2020 nr. 4 s. 60

    Begreppet kontinuitet är svårt. Det yttrar sig bland annat genom felaktiga påståenden kring begreppet i etablerade läromedel för gymnasiet.

    Henrik Petersson
    ArtikelPDF

  45. Tredimensionella figurer

    2020 nr. 4 s. 55

    Geometriska kroppar och deras inbördes relationer är inte alltid så självklara. Är den klassiska förpackningen med Toblerone ett prisma eller en cylinder? Här reder författaren ut de snåriga begreppen cylinder, prisma, kon och pyramid.

    Niclas Larson
    ArtikelPDF

  46. Pedagorien News

    2020 nr. 4 s. 54

    Vår utsände Korre Latio rapporterar om marknadifiering, alternativ till skolalgebrans x och y samt omfattande testning och omvänd logik.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  47. Matematik utan ord

    2020 nr. 4 s. 51

    i denna ordsnåla artikel ges exempel på hur matematikens grundläggande räkneregler kan illustreras med bollar och smileys. Läsaren får öva sig i att växla mellan representationsformer och se hur en generellt uttryckt räkneregel kan exemplifieras med hjälp av ett konkret fall.

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  48. Chanser i sport och Pascals summatriangel

    2020 nr. 4 s. 45

    Med lite matematik går det att förstå och kontrollera hur vettiga olika spel på sportresultat är. Det visar sig att i flera sporter gömmer sig en heltalstriangel som är nära besläktad med Pascals triangel. Här handlar det inte om tennis men vi har ändå en fortsättning på En tennisgåta i Nämnaren 2019:4.

    Håkan Lennerstad
    ArtikelPDF

  49. Nedslag i periferin

    2020 nr. 4 s. 39

    Inom matematiken, precis som inom andra kunskapsfält, ryms ett flertal områden och discipliner. Vissa av dessa har större betydelse än andra. På följande sidor kommer vi dock inte att intressera oss för några av de centrala delarna utan istället göra en del nedslag ute i periferin.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  50. Att undervisa om rotationsvolymer förr och nu

    2020 nr. 4 s. 35

    Geogebra är ett dynamiskt och interaktivt program som kan användas för att visualisera matematiken på ett helt annat sätt än de statiska handritade graferna som författarna minns från sin egen skoltid. Här förklarar de ingående hur rotationsvolymer skpas i programmet.

    Thomas Lingefjärd & Güner Ahmet
    ArtikelPDF

NCM:s och Nämnarens webbplats