Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Om adventskalendern 2017

    2017 nr. 4 s. 28


    ArtikelPDF

  2. Problemavdelningen 208

    2018 nr. 4 s. 63

  3. Kort rapport från Bridges 2018

    2018 nr. 4 s. 62

    Calle Flognman

  4. Kängurusidan 208

    2018 nr. 4 s. 60

  5. Se din undervisning genom elevernas ögon

    2018 nr. 4 s. 57

    Artikelförfattaren sammanfattar här en föreläsning för intresserade kollegor i Ängelholm. Genom att filma lektioner och sedan låta lärare och elever titta på de handlingar som sker i undervisningen kan elevernas reflektioner bidra till professionell utveckling för läraren.

    Eva Pennegård

  6. Att undervisa om gränsvärden med Geogebra

    2018 nr. 4 s. 51

    I denna artikel presenteras två typer av gränsvärden som gymnasieelever möter i de senare kurserna. Gränsvärdena kan visualiseras genom grafisk eller geometrisk representation i Geogebra.

    Thomas Lingefjärd, Güner Ahmet & Djamshid Farahani

  7. Strövtåg: Räta linjer och täta punkter

    2018 nr. 4 s. 47

    Lasse Berglund

  8. Vi har läst 208

    2018 nr. 4 s. 46

    Unpacking fractions av Monica Neagoy
    Children’s errors in mathematics av Alice Hansen

  9. Ett sätt att tänka om undervisning av relevansförmågan

    2018 nr. 4 s. 41

    När en av författarna ställde en fråga till lärare i facebookgruppen ”Matematikundervisning” om hur de arbetar med relevansförmågan öppnades en dörr till en lavin av starka åsikter. Två saker i tråden var särskilt intressanta att ta del av. Det ena var att förmågan är svår att bedöma och det andra att relevansförmågan inte är särskilt relevant.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  10. Rika lösningar på rika problem – Tornet

    2018 nr. 4 s. 35

    I denna tredje del i serien om rika problem har författarna valt ett mönsterproblem i en elevnära kontext. Här utgår resonemangen från insamlade elevlösningar i årskurs 3.

    Rimma Nyman & Anna Ida Säfström

  11. Om adventskalendern 2018

    2018 nr. 4 s. 34

  12. Uppslaget 208: Växande rektanglar

    2018 nr. 4 s. 32

    Underlag att skriva ut och kopiera finns bland våra matematikpapper.

  13. Skalor av olika slag

    2018 nr. 4 s. 29

    Sommaren 2018 har Portugal värmerekord med temperaturer upp emot + 50 °C, vilket förorsakar dödsfall och skogsbränder. I Indonesien inträffar samtidigt ett svårt jordskalv med magnitud 7,0 som förorsakar hundratals dödsoffer och svåra materiella skador. Dessa händelser fick artikelförfattaren att fundera på olika skalor.

    Bengt Ulin

  14. Sagt och gjort 208: Hur en kub kan bli en hexagon

    2018 nr. 4 s. 26

    Med en tom mjölkkartong (återbruk!), sax och tejp kan du tillverka en kub som enkelt kan vikas bland annat till en hexagon. En liknande aktivitet finns också i Strävorna: Måla kuber.

  15. Grodhopp – algebra i femte klass

    2018 nr. 4 s. 21

    Denna något förkortade artikel var publicerad i norska Tangenten 2018:2 under rubriken Froskehopp – algebra på sjette trinn. På svenska väljer vi att skriva i femte klass eftersom det stämmer bättre med elevernas ålder.

    Kirsti Tangen

  16. Grundläggande vinkelbegrepp

    2018 nr. 4 s. 11

    Inför ett projekt samlade och läste artikelförfattaren forskningslitteratur som undersöker hur elever tillägnar sig ett grundläggande vinkelbegrepp. Här ges en sammanfattning som beskriver några vanliga svårigheter och förslag på korta lektionsaktiviteter som kan förebygga att missuppfattningar av vinkelbegreppet uppstår.

    Berit Bergius

  17. Räkneflytskompetens i årskurs 1 – från 18 % till 97 % på två läsår

    2018 nr. 4 s. 03

    Artikelförfattaren beskriver hur god räkneflytskompetens utvecklas genom precisionsträning. Målet är att alla elever, utifrån förståelse och med möjlighet till utmaningar, ska få automatiseringskompetens i de fyra räknesätten. För årskurs 1 handlar det om addition och subtraktion i talområdet 1–9.

    Marcus Nordin

  18. Problemavdelningen 207

    2018 nr. 3 s. 63

    Valentina Chapovalova

  19. Lärartankar: Problematisering av problemlösning

    2018 nr. 3 s. 57

    Författaren diskuterar sin syn på problemlösning i dagens skola, varför det ser ut som det gör och han ger förslag på hur det skulle kunna förbättras. Han exemplifierar med tre uppgifter hämtade direkt från en matematiklärobok. Tillsammans med sina elever för han långa dialoger där de i många små och resonerande steg löser ett problem i taget.

    Russell Hatami

  20. Kängurusidan 207

    2018 nr. 3 s. 54

  21. Ekvationen xy = yx – exempel på problemlösning med hjälp av programmering

    2018 nr. 3 s. 45

    Ekvationen xy = yx kan studeras med hjälp av algebra, numerisk analys och programmering. Författaren demonstrerar bland annat de klassiska numeriska metoderna interpolation, ekvationslösning och kurvanpassning. Länkar ges till tio programmeringslösningar i Python 3 via webbplatsen repl.it

    Anders Johansson

  22. Sagt & gjort 207: Rätt vad det är lär man sig något nytt i klassrummet

    2018 nr. 3 s. 44

    Det är inte alltid lektioner faller ut exakt som planerat när lärarens förväntningar inte riktigt överensstämmer med verkligheten

    Carsten Magnusson

  23. Ett sätt att tänka på progression i begreppskunskap

    2018 nr. 3 s. 35

    I författarnas förra Nämnarenartikel beskrev de ett matematiskt begrepp som bestående av tre delar: en matematisk definition, ett antal situationer som ger mening åt begreppet och ett antal representationer för begreppet. Begrepp är en mental konstruktion som tar sitt stöd i dessa tre ben. Här beskriver de hur det går att tänka på progression i begreppskunskap med bråkbegreppet som exempel.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  24. Sagt & gjort 207: Parallellprocessering

    2018 nr. 3 s. 34

    Under våren 2018 fick Nämnarens redaktion mail där lärare efterfrågade ”den där artikeln med en presenning”. Ganska snart förstod vi att den efterfrågade artikeln var Från datorernas värld som Bengt Aspvall och Eva Pettersson skrev 2007. Vi förstod också att orsaken till det nyväckta intresset för artikeln beror på kursplanetillägget med programmering. En av lärarna, Margareta Dalsjö på Skärsätra skola, Lidingö, berättade att hon inte skulle använda en presenning utan måla direkt på skolgårdens asfalt. Vi bad henne återkomma och vi fick då en lång rad inspirerande foton och en beskrivning av aktiviteten.

  25. Uppslaget 207: Tangerande cirklar

    2018 nr. 3 s. 32

    Tomas Fridström

  26. Science on stage

    2018 nr. 3 s. 29

    Det sker mycket som är bra i våra klassrum. Entusiastiska lärare utvecklar undervisningen och får fler elever intresserade och kunniga. För läraren är det utvecklande att både dela med sig av egna erfarenheter och att ta del av vad andra har gjort, både i Sverige och utomlands. STEM-konferensen Science on stage kan ge många nya intryck, idéer, kontakter och erfarenheter.

    Teresia Brzokoupil

  27. Näringslära med kroppen och knoppen – att experimentera naturvetenskapligt och modellera matematiskt

    2018 nr. 3 s. 25

    Artikeln beskriver hur elever kan göra dels ett konkret experiment av hur blodsockernivån reagerar då olika livsmedel äts och dels en enkel matematisk modell för att simulera mängden socker som då frisätts i blodet.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews

  28. Vi har läst 207

    2018 nr. 3 s. 24

    Högkänslig … än sen då? av Else Marie Bruhner
    Skolan i en digital omvärld av Anders Thoresson

  29. Särbegåvning och högkänslighet

    2018 nr. 3 s. 17

    I denna tionde artikel i serien om särbegåvning i matematik får vi en inblick i vad högkänslighet är och vad det kan innebära i praktiken för högkänsliga elever. Artikelförfattaren ger förslag på vad som kan göras så att dessa elever får en bättre vardag i skolan.

    Else Marie Bruhner

  30. Forskning om läxor i matematik

    2018 nr. 3 s. 13

    När författarna intervjuade lärare nämnde de ofta läxor. Därför beslöt artikelförfattarna att fördjupa sig i vad en läxa är och vilka syften som motiverar lärare både i Sverige och utomlands att ge – eller inte ge – läxor i matematik.

    Jöran Petersson, Judy Sayers & Paul Andrews

  31. Mattecirkus

    2018 nr. 3 s. 07

    I artikeln får vi möta en mattelärarmamma som alltid testat sina undervisningsidéer på sina barn och en dotter som är cirkuskonstnär. Med utgångspunkt i cirkusdiscipliner har mamma Kerstin synliggjort matematiska begrepp, tankesätt, problem och termer och dottern Sofia har utvecklat cirkusuppgifter där matematiken lyfts fram. Resultatet är jonglering och mänskliga pyramider som är fyllda av upplevd matematik.

    Kerstin Larsson & Sofia Larsson

  32. Skoj med tvättsvampar!

    2018 nr. 3 s. 03

    Författaren beskriver en didaktisk situation som hon har genomfört tillsammans med en grupp 3–5-åringar i förskolan. Färgglada och mjuka tvättsvampar användes så att förskolebarnen gavs möjlighet att upptäcka, beskriva, konstruera och generalisera upprepade mönster.

    Rimma Nyman

  33. Problemavdelningen 205 – Blockmetoden

    2018 nr. 1 s. 63

    På Carlssons skola har vi länge arbetat med att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Vi strä- var efter att eleverna ska tillägna sig redskap som gör att förmågan utvecklas och självförtroendet stärks. Till och från har vi sett att eleverna saknat verktyg för att lösa vissa typer av textuppgifter. I Singaporemetoden har vi funnit det redskapet.

    Cecilia Christiansen & Doris Lindberg

  34. Kängurusidan

    2018 nr. 1 s. 62

    Vi har nu tagit fram ett rättningsstöd i MS Excel att använda när ni rättar Kängurutävlingen. Det ska under­ lätta resultatsammanställningen och ge en enkel och överskådlig information om hur klas­ sen har presterat.

    Günther Dippe

  35. Svansklippning och andra förtjusande matematiska aktiviteter

    2018 nr. 1 s. 55

    Det är inte bara det nyttiga som är attraktivt i matematiken, det är också – och ibland framförallt – det estetiska som ger oss glädjen av och lust att lära matematik. Författaren berättar om sina glädjeögonblick i möten med matematik under uppväxten i åttiotalets Polen.

    Hania Uscka-Wehlou

  36. Gymnasieelever är positiva till digitala responssystem

    2018 nr. 1 s. 52

    Fem gymnasielärare undersökte om användning av digitala responssystem kunde öka elevernas motivation och stärka deras kunskapsinhämtning i matematik. Resultatet var till övervägande del positivt.

    P. Disbo, U. Edoff, O. Hellblom, J. Setoodeh & T. Tordai

  37. Sagt & gjort – Baskunskaper i dubbel bemärkelse

    2018 nr. 1 s. 49

    Multiplikation med knutna nävar
    Ett sätt att använda händerna för att utföra multiplikationerna för sexans till tians tabell fungerar så här: Håll dina två knutna nävar framför dig. En knuten näve representerar talet fem. Om du låter ett finger peka ut betyder det 6, två fingrar betyder 7 och så vidare.

    Tobias Möllerström

  38. Kan gymnasieelever bedriva forskning?

    2018 nr. 1 s. 45

    I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik tas här ett steg in i fysikens värld. Gymnasieelever som genom tävlingen International Young Physicists Tournament får möjlighet att arbeta med problemlösning i fysikforskningens framkant ser hur teoribildningen vilar på matematisk grund.

    Jakob Lavröd

  39. Viktigt på riktigt med Sigma 8

    2018 nr. 1 s. 41

    Matematiktävlingen Sigma 8 har tidigare beskrivits i ett par Nämnarenartiklar. Här är det lärare på en vinnande skola som berättar om det förberedande arbetet, nervpirret på tävlingsdagen och hur skolans deltagande också motiverar de yngre eleverna.

    Anna Efremova & Stina Hallén

  40. EPA blir STAR – Problemlösning i matematik

    2018 nr. 1 s. 37

    I en av matematikkurserna på lärarutbildningen vid Örebro universitet har två lärarutbildare utvecklat den numera välkända EPA-modellen till något de kallar STAR-modellen. Syftet är att på ett tydligare sätt involvera studenterna i metakognitiva reflektioner. Positiv respons från lärare i grund- och gymnasieskolan visar att modellen även kan fungera där.

    Malin Hagström & Frida Wetterstrand

  41. Elevers skrivande i matematik

    2018 nr. 1 s. 34

    Papper och penna används ofta på matematiklektioner. Författaren diskuterar hur elevers matematiktexter kan och bör bli en egen väl definierad textgenre, vilket kan bidra till att förbättra elevers förmåga att uttrycka sig i skrift både för sitt eget lärandes skull och för att andra ska förstå dem bättre.

    Anna Teledahl

  42. Uppslaget – Donkarna

    2018 nr. 1 s. 32

    Donkarna är en av de friare uppgifterna som vi har använt i vårt skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Genom uppgiften utmanas elever i årskurs 1–6 att formulera och förstå samband.

    Elisabet Mellroth & David Sjöö

  43. Finns det donkar i Karlstad?

    2018 nr. 1 s. 28

    I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik skrev en av författarna för precis ett år sedan om ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad.
    I följande text och på Uppslaget får vi ta del av en av de kreativa och utmanande uppgifter som utvecklades i projektet. Här som något omskrivna utdrag från den projektrapport som beräknas vara klar under våren 2018.

    Elisabet Mellroth & David Sjöö

  44. Bedömningsarbete på Nydalaskolan

    2018 nr. 1 s. 23

    Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också ett nära samarbete mellan matematikläraren och specialläraren vilket ger tydliga fördelar i strävan att göra matematiken tillgänglig för alla elever.

    Jessica Håkansson

  45. Förhållanden, sammansatta enheter och proportionella resonemang

    2018 nr. 1 s. 18

    Denna artikel sammanfattar trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang. Tre tidigare artiklar finns i Nämnaren 2017, nummer 2–4. I denna fjärde artikel ges några definitioner och bland annat besvaras frågan varför det är viktigt att undervisa om proportionella samband.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  46. Varför modeller spelar roll

    2018 nr. 1 s. 13

    I samband med inbjudan till Matematikbiennalen 2018 bad vi Kara Louise Imm om en artikel till Nämnaren. Tidigare har flera av lärarutbildarna på Pedagogen i Göteborg varit i New York, blivit inspirerade av Mathematics in the City och berättat om det i några artiklar. Benämningar på modeller och material är inte ordagrant översatta utan snarlika benämningar som känns mer relevanta i en svensk kontext används.

    Kara Louise Imm

  47. Problemavdelningen – Problem i sommartid

    2018 nr. 2 s. 63

    Nu när läsåret börjar lida mot sitt slut har problemen tydlig koppling till sommar, bad och natur.

    Redaktionen

  48. Kängurusidan

    2018 nr. 2 s. 60

    Nu är 2018 års tävling avklarad. Vi har i år fortsatt vårt samarbete med Norge så att Ecolier, Benjamin och Cadet innehåller samma uppgifter här som där. Vi hoppas att ni har uppskattat problemen och att ni kan arbeta med dem i den fortsatta undervisningen.

    Susanne Gennow & Karin Wallby

  49. Algoritmer + datastrukturer = program

    2018 nr. 2 s. 53

    Gymnasieelevers fråga om hur miniräknaren beräknar ”roten ur” kan fördjupa deras matematikkunskaper om exempelvis iterationsformler, stoppvärden och intervallhalvering. Författaren visar hur programmering kan användas som ett medel för att ge eleverna svar på frågan och hur svaret både kan förfinas och leda till generaliseringar.

    Jöran Petersson

  50. Symbolen π och tredimensionellt arbete med Geogebra

    2018 nr. 2 s. 48

    I grundskolans geometriundervisning möter elever oftast tvådimensionella former trots att de har störst vardagserfarenhet av tredimensionella föremål. När eleverna ska börja bestämma area och volym av kroppar är Geogebra ett användbart digitalt verktyg för att åskådliggöra beräkningarna.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!