Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Problemavdelningen 211: Problem från förr

    2019 nr. 3 s. 63

    Vad som är ett matematiskt problem varierar från person till person. Det som kan vara riktigt knepigt för någon kan ha blivit en ren rutinuppgift för en annan. Denna problemavdelning presenterar problem där det ålderdomliga språket troligen är en större utmaning än matematik-innehållet. Många av problemen har ett praktiskt innehåll fjärran från dagens elevers vardag och igenkänning. Vi hoppas det kan leda till många intressanta resonemang om ”hur det var förr”.

  2. Räkneöfningsexempel – en donation

    2019 nr. 3 s. 62

    För snart två år sedan blev NCM kontaktat av anhöriga till Karl Petter Nordlund, lektor i matematik vid Gefle allmänna läroverk, som undrade om det fanns intresse av att ta emot en mindre donation av matematikböcker samt ett originalmanuskript.

  3. Kruxet med sammansatta enheter

    2019 nr. 3 s. 57

    Här belyser författarna skillnaden mellan de två engelska begreppen ’ratio’ och ’rate’ som båda översätts till förhållande på svenska. ’Rate’ är benämningen på förhållanden som mäts med sammansatta enheter, vilket gör dem betydligt mer komplexa än enkla proportionella förhållanden.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  4. Strövtåg: Punkter och cirklar

    2019 nr. 3 s. 52

    Thomas Lingefjärd

  5. Algebra i grundskolan

    2019 nr. 3 s. 50

    Algebra i grundskolan vänder sig till dig som undervisar, eller som kommer att undervisa, i matematik i grundskolan. Innehåller tar avstamp i förskoleklassens begynnande algebraiska tänkande och sträcker sig till ekvationslösning och linjära funktioner i årskurs 9.

    Johan Häggström, Cecilia Kilhamn & Marie Fredriksson

  6. Twice exceptional – Att ha särskild begåvning med samtidig funktionsnedsättning

    2019 nr. 3 s. 43

    I serien Mattetalanger har författare beskrivit hur elever med särskild begåvning fungerar i klassrummet och vilket stöd de har rätt till för att utvecklas. I denna artikel riktar författaren in sig på de elever som många gånger kan upplevas som att ”de kan egentligen”. Läraren ser att hög begåvning finns, men att den inte kommer till sin rätt eftersom det även finns en funktionsnedsättning.

    Pia Rehn Bergander

  7. Kängurusidan 211

    2019 nr. 3 s. 42

    Susanne Gennow

  8. Stenrika problem

    2019 nr. 3 s. 35

    I den här artikeln presenteras begreppet stenrika matematiska problem för att beskriva rika problem som erbjuder möjlighet till progression vad gäller lösningsmetoder och matematiskt innehåll. Författarna visar hur ett stenrikt problem kan anpassas från årskurs 3 och upp till gymnasiet.

    Russell Hatami & Rimma Nyman

  9. Tänka, resonera och räkna i förskoleklass – nu till och med årskurs 3

    2019 nr. 3 s. 34

    Tillsammans med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, driver NCM ett utvecklingsarbete som handlar om matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3 och hur styrning och ledning i kommunerna kan göra utveckling av matematikundervisningen möjlig.

  10. Uppslaget 211: Skalenliga leksaker

    2019 nr. 3 s. 32

    Proportioner och proportionalitet är viktiga begrepp som återkommer i olika delar av det centrala innehållet i grundskolans och gymnasieskolans matematikundervisning. För eleverna är det inte alltid uppenbart att samma matematiska idé ligger bakom vitt skilda matematikområden.

    Peter Nyström

  11. Multiplikation med negativa tal

    2019 nr. 3 s. 27

    Varför är ”minus gånger plus minus” och ”minus gånger minus plus”? Det är en fråga som elever ibland ställer och som en matematiklärare behöver kunna besvara. Författaren ger en förklaring och funderar också över möjliga alternativa definitioner av multiplikation med negativa tal.

    Anders Månsson

  12. Vi har läst 211:

    2019 nr. 3 s. 26

    Att skapa en språkrik matematikundervisning av Sandra L Atkins, ISBN 9789144124791
    Hjärnan i matematikundervisningen av Craig Barton, ISBN 9789127823716

  13. Progression i undervisning av tal i bråkform

    2019 nr. 3 s. 21

    I denna artikel presenteras hur progression av tal i bråkform kan komma till uttryck i kursplan, i läromedel och i undervisning från förskolan till högstadiet. Författaren beskriver också utifrån en egen studie hur lärare kan arbeta för att skapa progression i den undervisning som eleverna möter.

    Caroline Nagy

  14. Resa i ett lärandelandskap

    2019 nr. 3 s. 15

    Hur vi talar om lärande kan få stor betydelse för vilken sorts lärandesituationer som erbjuds i skolan. I den här artikeln beskriver författarna hur lärandet kan te sig när det beskrivs som en resa i ett lärandelandskap.

    Pia Eriksson & Cecilia Kilhamn

  15. Språkets roll i matematiken

    2019 nr. 3 s. 09

    I artikeln beskriver författarna, som är förstelärare, ett samarbete mellan dem och Stockholms universitet. Det inleddes i och med satsningen Snabbspåret för nyanlända lärare. Vidare ledde det till kontakt med docent Eva Norén vars intresse för flerspråkiga matematikklassrum stämde väl överens med deras aktuella intresse för flerspråkighet som en resurs i matematikundervisningen.

    Maria Engmark & Carolina Öystilä

  16. Att räkna eller beräkna – det är frågan

    2019 nr. 3 s. 06

    För att knyta an till artikeln Räkna upp och räkna ut – taluppfattning och aritmetik i förskolan i detta nummer vill jag borra lite djupare i användningen av ordet ’räkna’.

    Cecilia Kilhamn

  17. Räkna upp och räkna ut – taluppfattning och aritmetik i förskolan

    2019 nr. 3 s. 03

    Innebörden av de räkneord som barn använder kan vara distinkt olika. Författaren vill problematisera detta för att visa att det dels är skillnad på att räkna upp och att räkna ut, dels att förskolan kan och bör arbeta med båda innebörderna tillsammans med barnen.

    Camilla Björklund

  18. Problemavdelningen 212: Delbarhet och primtal

    2019 nr. 4 s. 63

    Med utgångspunkt i problemen nedan går det att diskutera egenskaper hos tal. Elever kan resonera om bland annat räknesättens innebörd, faktorisering och delbarhet. Problemen utmanar också elevernas strategiska tänkande och förhoppningsvis väcker de frågor om tal. Hjälp dem att se samband både inom matematiken och mellan matematik och omvärld. Diskutera vad delbarhet innebär och när det är en användbar kunskap. Diskutera också när tal inte är delbara. Multiplikationstabellen är ett exempel där delbarhet kan bli synligt.

    Ulrica Dahlberg

  19. En tennisgåta

    2019 nr. 4 s. 58

    Har du förstått det kluriga sättet att räkna poäng i tennis? Här presenterar Håkan Lennerstad, professor emeritus i matematik vid Blekinge tekniska högskola, en gåta som handlar om varför han numrerar de bästa lägena för att vinna ett gem i tennis på följande sätt: 1–2–3–4–5–5,5–8

    Håkan Lennerstad

  20. Kängurusidan 212: Månadens problem

    2019 nr. 4 s. 56

  21. Tankar från marginalen

    2019 nr. 4 s. 51

    Marginalen som nämns i rubriken ska föra tankarna till Fermats stora sats. Här tar artikelförfattaren oss med på ett resonemang genom ett liknande men något enklare samband.

    Lasse Berglund

  22. Strövtåg: En väg till matematikens historia

    2019 nr. 4 s. 49

    Anders Tengstrand

  23. LUMATIKKA

    2019 nr. 4 s. 48

    Just nu pågår en stor fortbildningssatsning som går under benämningen LUMATIKKA. Den riktar sig till matematiklärare i grundskolans alla stadier. I likhet med Matematiklyftet är innehållet skapat av forskare och lärarutbildare i matematikdidaktik, men till skillnad från Matematiklyftet är fortbildningen upplagd som en nätbaserad kurs öppen för individuella lärare.

  24. Minus av minus

    2019 nr. 4 s. 43

    Numera är vi så vana vid minustecknet att många inte tänker på att det har olika men närliggande betydelser i matematiken. Minustecknet används på tre olika sätt: som en symbol för subtraktion, för att indikera en additiv invers och för att beteckna ett negativt tal. Den här artikeln går närmare in på varför minustecknet används i dessa olika betydelser.

    Anders Månsson

  25. Vi har läst 212

    2019 nr. 4 s. 42

    Matematiska samtal i klassrummet av Cecilia Kilhamn, Rimma Nyman, Lena Knutsson, Britt Holmberg, Susanne Frisk, Christina Skodras & Florenda Gallos Cronberg. ISBN 9789147129171
    Från stötesten till byggsten – Elevers svårigheter att lära sig matematik av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist

  26. Vår matematiska resa

    2019 nr. 4 s. 35

    Under lärarutbildningen är det ibland möjligt att göra praktik utomlands. Här beskriver tre lärarstudenter en praktik i New York City som förändrade deras syn på matematikundervisning. De skildrar sina upplevelser från årskurs 2 i två skolor som arbetar med inspiration från Mathematics in the City.

    isabella bergman, emely johansson & hanna levin

  27. Om adventskalendern 2019

    2019 nr. 4 s. 34

  28. Uppslaget: Tre gånger cirkel

    2019 nr. 4 s. 32

    Liksom säkert många andra lärare har även jag funderat mycket på hur eleverna ska finna glädje i matematik. Vad motiverar elever? Vad inspirerar elever? Vad får dem att vilja lära sig mer, våga försöka och misslyckas för att försöka igen och kanske lyckas på andra försöket? Detta är frågor som jag försöker finna svar på i min undervisning i åk 7–9 på Sarlinska skolan, Pargas, Finland.

    Nina Aspegrén

  29. Att undervisa matematik för kreativa resonemang

    2019 nr. 4 s. 23

    Författarna vill dela med sig av sina erfarenheter från ett FoU-projekt som går in på fjärde året. Genom att ställa upp och utveckla principer för att stödja elevers kreativa matematiska resonemang kan lärare i sin tur få hjälp att designa lämpliga uppgifter och förbereda det stöd de kan ge eleverna.

    Denice D’Arcy & Jan Olsson

  30. Algebra-artisten

    2019 nr. 4 s. 15

    I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson

  31. Intervju med elever

    2019 nr. 4 s. 13

    I den norska tidskriften Tangenten har det i flera år funnits en stafett där lärare har blivit intervjuade om sin matematikundervisning. Nu har den ersatts av en stafett där lärare pratar med förskolebarn och elever för att få veta vad de tänker om matematik och matematikundervisning.

    Ingrid Elisabeth Børve & Renate Jensen

  32. Språkspalten: Enade vi stå, söndrade vi falla

    2019 nr. 4 s. 08

    Den här språkspalten handlar om enhet, om enighet och om helhet.

    Cecilia Kilhamn

  33. Jag vill ha lördagsgodis, men det är inte lördag! Elevgenererade problem i en förskoleklass

    2019 nr. 4 s. 03

    Vad är ett problem och vilka problem hittar elever själva på? Nyvunna forskningsresultat från en italiensk studie visar att positiva attityder till problemlösning förändras till negativa under de tidiga skolåren. Författaren tog därför upp frågan om problemlösning med elever i en svensk förskoleklass. Samtalet utmynnade i elevgenererade problem och olika lösningar.

    Rimma Nyman & Anna Ida Säfström

  34. Problemavdelningen 210: Problem med att färdas – och lite annat

    2019 nr. 2 s. 63

    Nämnarens läsare känner Bengt Ulin som en artikelförfattare som gärna skriver om matematikhistoriska händelser och personer. Här bjuder han istället på några problem att lösa.

    Bengt Ulin

  35. Kängurusidan 210: Arbeta vidare med Känguruproblemen

    2019 nr. 2 s. 61

  36. Lärartankar: Matematikens sjätte sinne – en praktisk förmåga

    2019 nr. 2 s. 57

    Russell Hatami

  37. Förträffligheten med tal i bråkform

    2019 nr. 2 s. 49

    Under senare delen av förra seklet diskuterades bråktalens vara eller inte vara. I denna artikel resonerar författaren om nackdelar med att låta elever enbart möta rationella tal i decimalform eller som tal i procentform. Argumenterande exempel ges från såväl förskolebarns fruktdelning och grundskoleelevers förståelse av rationella tal som vuxnas hanterande av procent vid fåravel.

    Pesach Laksman

  38. Hurra för roten ur a

    2019 nr. 2 s. 45

    Författaren tar sig an talmängder med hjälp av klassisk geometrisk konstruktion.

    Lasse Berglund

  39. Vad är procedurkunskap?

    2019 nr. 2 s. 35

    Författarna diskuterar matematiska metoder och procedurer utifrån kurs och ämnesplanernas formuleringar. De vill visa att procedurkunskap är ett nödvändigt komplement till problemlösningsförmågan och en mer komplex kompetens än vad många tror. De beskriver och exemplifierar fyra dimensioner av procedurkunskap: flexibilitet, effektivitet, noggrannhet och lämplighet.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

  40. Uppslaget 210: Robusta och mjuka konstruktioner i dynamisk geometri

    2019 nr. 2 s. 32

    Det är inte ovanligt att elever tillämpar en sats utan att undersöka om villkoren för satsen gäller. En arbetsmetod för att göra eleverna medvetna om att undersöka förutsättningarna innan de tillämpar en sats är att undervisa med fokus på att växla mellan det som kallas robusta och mjuka konstruktioner i dynamisk geometri.

    Jöran Petersson

  41. Ensam hemma – om vikten av problemlösning

    2019 nr. 2 s. 25

    I filmen Ensam hemma hamnar åttaårige Kevin i en situation som kräver rådiga ingripanden och finurlig problemlösning. Att vara kreativ och nytänkande är egenskaper dagens skolelever högst sannolikt kommer att ha god användning för i framtidens samhälle. Artikelns författare diskuterar utifrån denna bakgrund varför problemlösning bör vara i fokus i matematikundervisningen.

    Per Nygaard Thomsen

  42. Sagt & gjort: Ett startskott för kreativa problemformuleringar

    2019 nr. 2 s. 21

    Om räknehändelser i årskurs 2.

    Caroline Nagy

  43. Garagebyggen – Matematisk progression i mönsterproblem

    2019 nr. 2 s. 15

    Författarna presenterar en serie uppgifter om växande mönster som bygger på varandra och som erbjuder rika lärandemöjligheter i matematik på låg och mellanstadiet. Eleverna får undersöka tre olika typer av garagelängor och diskutera likheter och skillnader mellan dem.

    Peter Fredrikson & Rimma Nyman

  44. Garagebyggen _ Matematisk progression i mönsterproblem

    nr. s.

  45. Vi har läst 210

    2019 nr. 2 s. 14

    Unga matematiker i arbete – bråk, decimaltal och procent, av Catherine Twomey Fosnot & Maarten Dolk
    Unga matematiker i arbete – algebra, av Catherine Twomey Fosnot & Bill Jacob

  46. ”Jag räknade med fingrarna”

    2019 nr. 2 s. 09

    Genom intervjuer med elever i åk 3 har författaren fått syn på olika sätt somelever använder sina fingrar på när de räknar. När fingrarna får representeraett antal finns goda möjligheter att utveckla god taluppfattning och effektiva räknestrategier, men då de används för dubbelräkning ger det ofta problem.

    Britt Holmberg

  47. Vad som är lagom i sagan om Guldlock och de tre björnarna

    2019 nr. 2 s. 03

    I förskolan används ofta sagor för att barn ska ges möjlighet att upptäcka och lära matematik på ett intressant och tilltalande sätt. Guldlock är ett exempel på en sådan saga. I den här artikeln diskuterar författarna vilken matematik som synliggörs i sagan och vilka möjligheter och svårigheter som kan uppkomma när sagan används som inramning för förskolans matematikundervisning.

    Camilla Björklund & Hanna Palmér

  48. Problemavdelningen 209

    2019 nr. 1 s. 63

    Denna gång har vi hämtat problemen från Matematik, Nämnarens danska motsvarighet. De ger också ut en adventskalender, men här har vi valt att ge problemen en lite mer vårlik framtoning. I samtliga problem står taluppfattning i fokus och det finns stora möjligheter att anpassa problemen så att de antingen blir lite enklare eller betydligt mer utmanande. Låt gärna eleverna själva vara med och ta fram alternativa problemformuleringar.

    Ulrica Dahlberg

  49. Kängurusidan 2019

    2019 nr. 1 s. 61

    Susanne Gennow

  50. Proportionella resonemang – Hur undervisar man om det?

    2019 nr. 1 s. 53

    Efter att betydelsen av proportionella resonemang har lyfts i fyra tidigare artiklar diskuterar författarna nu fem aspekter som enligt flera decenniers forskning är kritiska för undervisningen.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!