Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Problemavdelningen 222 – Många tvåor

    2022 nr. 2 s. 63

    Detta nummer av Nämnaren är speciellt då det är det 2:a numret år 2022 och det 222:a numret sedan start 1974. Det har jag tagit fasta på och valt problem med endast tvåor och nollor. Problemen kommer från årets Känguru och de är från olika klasser, från Ecolier för årskurs 3–4 till den högsta klassen Student för senare kurser på gymnasiet.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  2. Att finna matematikspår i naturen

    2022 nr. 2 s. 59

    Matematiska uttryck i naturen kan bidra till att elevernas intresse för matematikarbetet ökar, om de får möjlighet att upptäcka dessa. I matematikens historia och i dagens naturvetenskap finns goda exempel på talsamband och former att använda i undervisningen.

    Bengt Ulin

  3. Multiplikationstabeller och specialpedagogik

    2022 nr. 2 s. 53

    Författaren redovisar några specialpedagogiska funderingar kring undervisning om multiplikationstabeller och introducerar ett sätt att använda fingrarna för att multiplicera tal mellan 5 och 10.

    Jöran Peterson

  4. Diskret geometri

    2022 nr. 2 s. 43

    I de övningar som ska genomföras kommer papper, penna, linjal och sax att behövas. Trots dessa enkla hjälpmedel kommer det visa sig att de ändå ger ett gediget underlag för matematiska diskussioner i klassrummet, från lågstadium till gymnasium.

    Lasse Berglund

  5. Strövtåg: Pythagoras sats renoverad

    2022 nr. 2 s. 42

    Den svenska skolmatematiken seglar på en bräcklig grund där det alltmer lutande tornet i Pisa utgör ett ”memento mori” över de senaste årens framsteg, vilka inte råkat ut för några beslutsbesvärande konsekvensanalyser i programmakarnas ävlan till förändring, och där värdet ligger i reformen i sig.

    Thomas Ålander

  6. Digitalisering av testerna till Förstå och använda tal

    2022 nr. 2 s. 35

    För flera år sedan började lärare undra om det inte var dags att digitalisera de tester som finns i boken Förstå och använda tal, ibland kallade McIntosh-testerna. Här beskriver författarna några av de utmaningar men framförallt möjligheter som en sådan digitalisering medför.

    Ulrica Dahlberg & Björn Runow

  7. Sagt & gjort: Kvadreringsregeln i träddiagram

    2022 nr. 2 s. 34

    När elever har bekantat sig med träddiagram kan man använda modellen för att på ett konkret sätt visualisera några algebraiska samband. Författarna illustrerar de termer som blir resultatet av första kvadreringsregeln och första kuberingsregeln.

    Russell Hatami & Ali Ludvigsen

  8. Uppslaget 222 – Matematiska urtavlor

    2022 nr. 2 s. 32

    Att skapa en matematisk urtavla kan vara en rolig utmaning som tränar elevernas taluppfattning och hantering av numeriska uttryck. Aktiviteten uppmanar till att leka med tal och uttryck.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  9. Till minne av Peder Claesson

    2022 nr. 2 s. 29

    Peder Claesson var en kreativ och varm matematikentusiast som kom att betyda enormt mycket för utvecklingen av svensk matematikundervisning. Som idégivare var han med i uppstarten av såväl Matematikbiennalen som Sveriges matematiklärarförening.

    Göran Emanuelsson

  10. Intensivundervisning i praktiken

    2022 nr. 2 s. 25

    Författaren berättar hur intensivundervisning i matematik kan te sig i praktiken på en helt vanlig grundskola. Tack vare ett stipendium kunde skolan starta ett projekt och de fick goda resultat både vad gäller elevernas prestationer och matematiska självkänsla.

    Inger Lignell

  11. Himla så bra!

    2022 nr. 2 s. 17

    Här får vi en inblick i ett projektarbete som integrerar bild och matematik. Hilma af Klints konst används för att inspirera elever på gymnasiets individuella alternativ att intressera sig för symmetrier och geometriska former.

    Per-Olof Nilsson & Zaria Zardasht

  12. Representationer av tal i bråkform

    2022 nr. 2 s. 11

    I en studie har författaren undersökt hur lärare riktar uppmärksamhet mot och varierar olika aspekter av bråk. Resultatet mynnar ut i tre mönster av lärares handlande som har betydelse för vad elever kan få möjlighet att lära.

    Cecilia Sveider

  13. Att se eller räkna

    2022 nr. 2 s. 07

    Att kunna läsa med flyt finns som ett kunskapskrav i svenska. Någon motsvarande beskrivning finns inte i matematikämnet. Men hur ska elever kunna utveckla ett matematiskt tänkande och få tilltro till sin egen förmåga om de inte kan räkna med flyt?

    Ragnhild Vikström

  14. Matematik för de yngsta – ett kroppsligt görande

    2022 nr. 2 s. 03

    Som förskollärare och forskare är författaren intresserad av de yngsta förskolebarnens lärande och utveckling. I artikeln berättar hon om hur små barn tar hjälp av kroppen för att utforska sin omgivning och skaffa sig erfarenheter som ligger till grund för fortsatt matematiklärande.

    Karin Franzén

  15. Problemavdelningen 221 – Omkrets och area

    2022 nr. 1 s. 63

    Problemen denna gång handlar om omkrets och area och är av lite mer undersökande karaktär. Beroende på vilken nivå eleverna befinner sig kan problemen lösas på olika sätt, från mer konkret undersöknade till abstrakta och generella metoder.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  16. Sannolikheter i sport

    2022 nr. 1 s. 57

    Sport intresserar många elever, så att kombinera det med sannolikhetslära kan därför vara ett både intresseväckande och lärorikt sätt att lära sig mer om sannolikheter. Här beskriver författaren tre olika exempel på hur elever kan träna sannolikhetsräkning genom sportsimuleringar.

    Anders Månsson

  17. Sagt & gjort: Träddiagram

    2022 nr. 1 s. 54

    I författarnas undervisning av blivande lärare har de ofta använt träddiagram för att illustrera sannolikheter och sedan kopplat ihop det med algebra. Här visar de hur ett träddiagram används i ett grundläggande problem. I en kommande text ska de visa hur samma idé kan illustrera kvadreringsregeln och kubregeln.

    Russell Hatami & Ali Ludvigsen

  18. Begreppet area i skolmatematiken – Fördjupat kunnande och färdighetsträning med aktiviteter i Geogebra

    2022 nr. 1 s. 45

    Författarna visar hur begreppet area kan komma till uttryck under elevers skolgång och hur Geogebra kan användas för att befästa elevernas kunnande. De inleder med ett par exempel från låg- och mellanstadiet och fördjupar sedan två aktiviteter för högstadiet respektive gymnasiet. Geogebra-adresser till aktiviteterna finns samlade i slutet av artikeln.

    Thomas Lingefjärd & Güner Ahmet

  19. Språkspalten: Knappt, drygt och med råge

    2022 nr. 1 s. 41

    I vardagen hanterar vi ofta inexakta antalsangivelser och approximativa värden. Ibland för att vi inte vet det exakta värdet, andra gånger för att vi bara är intresserade av storleksordningen. Vi anger ett tal men nyanserar värdet genom att lägga till ett ord eller språkligt uttryck som filar bort exaktheten.

    Cecilia Kilhamn

  20. Grafberättelser

    2022 nr. 1 s. 35

    En grafberättelse är en klassrumsrutin som kan användas på både högstadiet och gymnasiet för att utveckla elevers kunskaper om grafer, samband och matematiska modeller. Här berättar författaren hur grafberättelser kan användas för att skapa förståelse för matematiska begrepp.

    Emelie Reuterswärd

  21. Uppslaget 221 – Flervalsuppgifter i helklass

    2022 nr. 1 s. 32

    Den här aktiviteten använder flervalsuppgifter som ett sätt att skapa matematiska samtal i klassrummet. Läs mer om hur det kan göras i artikeln Nygamla talmoduler i detta nummer.

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  22. Nygamla talmoduler

    2022 nr. 1 s. 25

    Matematiklyftet är avslutat men de moduler som togs fram revideras och finns numera på Skolverkets lärportal. Här ges en beskrivning av de nyligen reviderade talmodulerna och förslag på hur de kan användas utifrån en skolas egna behov av fortbildning eller en enskild lärares önskemål att fördjupa sina kunskaper.

    Cecilia Kilhamn & Lena Nilsson

  23. Strövtåg: Mellan Vällingby och Afrika

    2022 nr. 1 s. 23

    En berättelse om ett tidigt matematikminne och vart det ledde.

    Lasse Berglund

  24. Sagt & gjort: Omkretsen är en piprensare

    2022 nr. 1 s. 21

    Lena Nilsson

  25. Kängurusidan: Ekvationer i ett sammanhang

    2022 nr. 1 s. 15

    Anne-Gunn Svorkmo

  26. Micro:bit som ett verktyg i undervisningen i kombinatorik

    2022 nr. 1 s. 11

    Såväl svenska som norska elever ska möta både kombinatorik och programmering relativt tidigt i sin skolgång. Här beskrivs hur de utmanas att programmera en micro:bit som öppnar en vägbom om rätt kod anges.

    Pål-Erik Eidsvig

  27. Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik?

    2022 nr. 1 s. 07

    Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet.
    De formulerade frågorna :
    Hur kan programmering bidra till lärandet i matematik?
    Vilket matematiskt lärande har fördel av programmering?
    Frågan ”hur” ändrades under arbetets gång allt mer till ”kan”: Kan verkligen programmering utveckla lärande i matematik?

    Elisabeth Hector & Lena Thelander

  28. Bokläsning med matematik i fokus

    2022 nr. 1 s. 03

    Kan små barn lära sig matematik genom bilderböcker? Författaren berättar om sina lärdomar från två olika forskningsprojekt där detta undersöks genom högläsning i böcker som skrivits och illustrerats speciellt i syfte att innehålla mycket matematik som förskolebarn ska kunna uppfatta.

    Lena Landgren

  29. Problemavdelningen 220 – Problemkompott

    2021 nr. 4 s. 63

    Så här års kokas det kompotter på höstens nyskördade frukter. Här har vi samlat ihop en problemkompott, det vill säga en blandning av problem med höstanknytning.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  30. Hållbar matematikentusiasm

    2021 nr. 4 s. 60

    Matematikbiennalerna har sedan 1980 gett oss entusiasm för utveckling av svensk matematikundervisning. Nämnarens grundare reflekterar över biennalernas betydelse och andra nedslag från Veteranträffen 2020 i Växjö. Inbjudan till Veteranträffen 2022 finns på omslagets bakre insida.

    Göran Emanuelsson

  31. Fina små kvadrater

    2021 nr. 4 s. 55

    Författaren filosoferar över miniräknarens roll i dagens matematikundervisning. Även om den har varit en stor tillgång under snart 50 år gör den också tyvärr en del räknefel ibland, vilket han här ger exempel på.

    Lasse Berglund

  32. Pedagorien news

    2021 nr. 4 s. 54

    I Pedagorien tas alla tillfällen för bildning av innevånarna och nu är orden kontronym och retronym aktuella.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  33. Strövtåg – Rationella och irrationella tal i undervisningen

    2021 nr. 4 s. 49

    En pensionerad matematiklärare tar oss med på ett vindlande strövtåg bland rationella och irrationella tal som börjar med pi och slutar med oändligheten.

    Pesach Laksman

  34. Programmering på gymnasiet

    2021 nr. 4 s. 43

    Författarna funderar över hur programmering kan vara ett verktyg för en fördjupad förståelse av matematiska begrepp i gymnasieskolan. Först diskuterar de frågan ur ett teoretiskt perspektiv och därefter rapporterar de om gymnasieelevers erfarenheter av att studera matematik med programmering.

    Claes Johansson, Alf Juhlin,Timo Tossavainen & Anna Wedestig

  35. Programmering i skolmatematiken?

    2021 nr. 4 s. 37

    I ett pågående forskningsprojekt tittar författarna närmare på programmering som innehåll i skolmatematiken sedan införandet i läroplanen 2018. Här redovisar de hur lärare tolkat uppdraget och vilken roll programmeringen har i de matematiklektioner med programmering som lärarna planerat och genomfört.

    Cecilia Kilhamn, Kajsa Bråting & Lennart Rolandsson

  36. Språkstöd i matematik

    2021 nr. 4 s. 34

    På uppdrag av Skolverket har NCM tagit fram en lista med termer för matematikundervisning i grundskolan som sedan har översatts till över 30 språk. Språkliga aspekter är på flera olika sätt relevanta och intressanta för matematikundervisningen.

    Peter Nyström

  37. Uppslaget 220 – En ska bort

    2021 nr. 4 s. 32

    Det här uppslaget är hämtat från boken Sluta räkna – börja se, skriven och utgiven av Ulla Öberg. Aktiviteten går under många namn och för barn som vuxit upp i Sverige är den känd som En ska bort eller Brasses Lattjo Lajban-låda, på engelska kallas den Odd one out.

    Ulla Öberg
    ArtikelPDF

  38. Mentorskap på distans – för särskilt begåvade barn i glesbygd

    2021 nr. 4 s. 29

    Alla särskilt begåvade barn behöver ges möjlighet att utmanas och träffa likasinnade. Föreningen Intize gör det möjligt genom ett mentorskap som bedrivs både på plats i Göteborg och numera även på distans. Till elevernas stora glädje har de även kunnat träffas i Göteborg under tre sommarlovsdagar.

    Linda Ekberg

  39. Språkspalten

    2021 nr. 4 s. 25

    Det är relevant för lärare att fundera över matematikordens etymologi eftersom ordet i sig kan ha något att berätta om begreppets betydelse.

    Jöran Petersson

  40. Utredning av dyskalkyli

    2021 nr. 4 s. 19

    Vilken är den rådande synen på dyskalkyli bland forskare? Vem gör utredningar och vilka riktlinjer finns? Frågorna fick en specialpedagog att göra en genomgång av aktuellt kunskapsläge genom kontakter med några instanser i Sverige där kunskap finns. En sammanställning av svaren presenteras i artikeln.

    Tu Phuong Persson Hua

  41. Ökad matematisk förståelse genom problemlösning

    2021 nr. 4 s. 13

    Ett centralt skäl till elevers svårigheter med matematik är att undervisningen domineras av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter trots att vi vet att en undervisning som lyfter fram problemlösning är mer effektiv för att utveckla matematisk förståelse. Genom lärarens aktiva val av uppgifter och sätt att stödja elever kan lärandet förbättras.

    Johan Sidenvall

  42. Keltiska knutar

    2021 nr. 4 s. 09

    Keltiska knutar är en mängd olika knutar och stiliserade grafiska framställningar av knutar som bland annat används för dekoration. Här beskriver författaren konstruktion och kategorisering och han visar beräkningar för hur designen av keltiska knutar kan göras.

    Roger Antonsen

  43. Det går som en dans

    2021 nr. 4 s. 03

    Denna artikel är hämtad från Nämnarens danska systertidskrift Matematik. De spel som presenteras fungerar lika bra i svenska som i danska klassrum. Nämnarens redaktion har översatt och gjort en mindre bearbetning till svenska förhållanden.

    Connie Nielsen & Elisabeth Tang

  44. Problemavdelningen 219 – Problem om delbarhet, rest och primtal

    2021 nr. 3 s. 63

    I detta nummer kom primtal att framstå som ett minitema. Av den anledningen har vi valt problem från avsnittet Delbarhet, rest och primtal i häftet Taluppfattning med Känguruproblem. Arbetet med häftet pågår och beräknas vara klart senast till Matematikbiennalen mars 2022.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  45. Primtal

    2021 nr. 3 s. 59

    Ett av de viktigaste kapitlen inom aritmetiken handlar om primtal. De har varit och är fortfarande ett motiv för många matematiker att fördjupa kunnandet om. Författaren gör några nedslag bland upptäckter som olika matematiker gjort om primtal och formulerar några av de frågor som lett till dessa upptäckter.

    Bengt Ulin

  46. Sagt & gjort – RSA-kryptering i Ma5

    2021 nr. 3 s. 57

    Att skriva hemliga meddelanden som bara den tänkta mottagaren kan läsa är en konst lika gammal som skriftspråket.

    Jonas Hall

  47. Sophie Germains identitet

    2021 nr. 3 s. 53

    Algebraiska förenklingar och faktoriseringar är en del i gymnasiekurserna som kan behandlas på flera intressanta sätt. Ett inslag kan vara att titta bakåt på matematikers arbeten och se hur deras resultat kan komma till användning i nutid.

    Per-Eskil Persson

  48. Gyllene snittet med Geogebra

    2021 nr. 3 s. 49

    Alla elever har säkert hört sina matematiklärare säga att matematik är mer än att bara räkna, det finns vackra mönster och spännande samband att upptäcka. Det gyllene snittet och Fibonaccis talföljd hör till de exempel som är just vackra och spännande. Länkar till de digitala konstruktionerna finns på Nämnaren på Nätet.

    Thomas Lingegjärd & Güner Ahmet

  49. Visualisering av vattenflöden med hjälp av Geogebra

    2021 nr. 3 s. 45

    Geogebra är ett användbart verktyg i matematikundervisningen, men det är också utmärkt för att visualisera fenomen i naturen och världen utanför klassrummet. Här ger författarna ett exempel på visualisering av vattenflödet i Volgas biflod Nemda som kan leda till diskussioner om klimatpåverkan.

    Anders Karlsson, Yuriy Medovar, Igor Yushmanov & Svetlana Yushmanova

  50. Språkspalten: Två olika synsätt på begrepp

    2021 nr. 3 s. 41

    Enligt våra kursplaner ska elever få möjlighet att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och det märks att begreppsförmågan är viktig för att vi ska lära oss matematik. Därför kan man tycka att det borde finnas en tydlig definition av vad begrepp är inom det matematikdidaktiska fältet, men det gör det inte. Att det finns olika synsätt beror på att matematikdidaktik som fält har hämtat influenser från så skilda håll som matematik, kognitionsvetenskap, filosofi, lingvistik och semiotik.

    Lotta Wedman

NCM:s och Nämnarens webbplats