Nämnarens artikelregister

 

Om titeln är blå (=länk) kan du vid behov kopiera pdf-dokumentets webbadress genom att högerklicka eller ctrl-klicka på den.

  1. Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning

    På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i undervisningen till att nya vägar till kunskap uppmärksammades. Lärarna såg vilka goda möjligheter undervisning om den analoga klockan kan ge i en fördjupad geometriundervisning.

    Christel Svedin & Christina Svensson
    2018 nr 2, s. 03-07

    Referenser

    Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doctoral dissertation, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet).

  2. Skriftserie om matematikutbildning

    I januari 2018 lanserade NCM ett nytt forum för att sprida texter om matematikutbildning som är relevanta för lärare och lärarutbildare. Vi kallar forumet för Skriftserie om matematikutbildning och har för avsikt att presentera intressanta ämnen i ett brett spektrum. Författarna står själva för innehållet och NCM gör endast en lättare redaktionell bearbetning av texterna.

    Peter Nyström
    2018 nr 2, s. 08-08

  3. Vad kan vi lära av Singapores matematikundervisning?

    Med intryck från internationell forskning utvecklade Singapore landets matematikundervisning från och med 1980-talet. Nu visar resultat från undersökningar som PISA och TIMSS att undervisningsmodellen är framgångsrik. Artikelförfattarna har nyligen besökt skolor i Singapore och intervjuat Dr Yeap Ban Har som är en av de mest framträdande experterna.

    Pia Agardh & Josefine Rejler
    2018 nr 2, s. 09-12

    Referenser

    Agardh, P., Rejler J., Yeap, B.H. (2017). Singma matematik, lärarhandledning. Natur & Kultur.
    Kho, T.H., Yeo, S.M., Lim, J. (2009). The Singapore model method for learning mathematics. Marshall Cavendish Education.
    Lee, S-K. & Low, E-L. (2017). Singapores utbildningssystem – några viktiga framgångsfaktorer. I O. Lee & T. Kroksmark (red), Världens bästa undervisning. Studentlitteratur.
    Pak Tee Ng. (2017). Learning from Singapore – The power of paradoxes. Routledge, Taylor & Francis Group.

    En komplett referenslista finns på Nämnaren på Nätet och mer information om Singaporemodellen finns på www.singaporematte.se.

  4. Steget före – undervisning på Bodaskolan i Borås

    Artikelns författare deltog i kompetensutvecklingsprojektet Matematik för nyanlända som genomfördes förra läsåret och som har beskrivits i två tidigare artiklar i Nämnaren. Steget före-undervisning blev ett litet försök i projektet i form av en anpassning av så kallad intensivundervisning.

    Sara Andersson
    2018 nr 2, s. 15-19

    Referenser

    Rystedt, E., Löwing, M. & Trygg, L. (2017). Matematikundervisning för nyanlända. Nämnaren 2017:3.
    Rystedt, E., Löwing, M. & Trygg, L. (2017). Matematikundervisning för nyanlända – del 2. Nämnaren 2017:4.

  5. Klassrummets väggar

    I sitt examensarbete Klassrummets väggar ur ett matematiskt perspektiv ville författaren undersöka hur elever och lärare använder uppsatt material. Undersökningen preciserades till tre frågeställningar och resultatet visar bland annat att den fysiska miljön påverkar elevernas inlärning och att det är viktigt att lärare tänker igenom utformningen av sitt klassrum.

    Stina Marklund
    2018 nr 2, s. 19-25

    Referenser

    Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: MSU.
    Gudmundsson, C. (1997). Lärorummet. Jönköping: Brain Books.
    Küller, R. (2005). Icke-visuella effekter på människan av ljus och färg. I M. Johansson & M. Küller
    (red), Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
    Wallin, E. (2000). Skola 2000. Nu! En helhetssyn på pedagogik, arbetsorganisation och fysisk miljö.
    Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.
    Ygge, J. (2011). Ögat och synen. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

    Uppsatsen finns i sin helhet på Diva: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1113083/FULLTEXT01.pdf

  6. Vad är egentligen ett matematiskt begrepp?

    Begrepp är matematikens byggstenar. Ordet begrepp är rikt förekommande i kursplaner och ämnesplaner, men det är svårt att säga vad ett begrepp är. Här ger författarna förslag på en i undervisningssammanhang användbar och teoretiskt förankrad tolkning av begreppet begrepp.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    2018 nr 2, s. 27-31

  7. Uppslaget – Analog programmering med en boll

    Jonglörer har uppfunnit ett kodsystem som kallas Siteswap för att skriva ner och dela sina trick, dvs jongleringsmönster. Ett berömt jongleringsmönster heter 531. Alla jonglörer förstår genast hur det tricket ser ut eftersom de kan läsa koden.

    Kerstin Larsson & Sofia Larsson
    2018 nr 2, s. 32-33

  8. Ett värdigt 400-årsjubileum

    Den 8 mars 1618 dyker en idé upp i Johannes Keplers huvud men han förkastar den som falsk. Drygt två månader senare kommer idén oförändrad tillbaka och det visar sig vara en upptäckt – men vilken?

    Bengt Ulin
    2018 nr 2, s. 34-36

    Referenser

    Caspar, M. (1948). Kepler. Stuttgart: Kohlhammer Verlag.
    Hemleben, J. (1971). Kepler. Rowohlt Taschenbuch Verlag.
    Ulin, B. (2017). Till minne av en krigsfånge. Nämnaren 2017:3.

  9. Begåvade elever i matematikklassrummet

    I den nionde artikeln i Nämnarens serie om elever särbegåvade i matematik får vi ta del av en forskningsöversikt om undervisning av dessa elever och deras sociala situation i matematikklassrummet. I översikten ges flera förslag på åtgärder på olika nivåer som kan ha goda effekter på begåvade elevers kunskapsutveckling och hur de vill bli bemötta.

    Attila Szabo
    2018 nr 2, s. 37-42

    Referenser

    Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in school- children. Chicago, IL: The University of Chicago Press.
    Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian con- text. Gothenburg: University of Gothenburg.
    Persson, R. S. (2010). Experiences of intellectually gifted students in an ega- litarian and inclusive educational system: A survey study. Journal for the Education of the Gifted, 33(4), 536–569.
    Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Växjö: Linnaeus University Press.
    Szabo, A. (2017). Matematikundervisning för begåvade elever – en forskningsöversikt. Nordic Studies in Mathematics Education, 22 (1), 21–44.

  10. Linjär optimering – Exempel på användning av analoga och digitala verktyg i undervisningen

    Kursavsnittet linjär optimering i Matematik 3b kan introduceras med såväl analoga som digitala verktyg. I artikeln beskriver artikelförfattaren utöver en traditionell presentation på tavlan även en fysisk trämodell samt datorbaserad visualisering och programmering.

    Anders Johansson
    2018 nr 2, s. 43-47

    Referenser

    Lundgren, J., Rönnqvist, M. & Värbrand, P. (2001). Linjär och ickelinjär optimering. Lund: Studentlitteratur.

  11. Symbolen π och tredimensionellt arbete med Geogebra

    I grundskolans geometriundervisning möter elever oftast tvådimensionella former trots att de har störst vardagserfarenhet av tredimensionella föremål. När eleverna ska börja bestämma area och volym av kroppar är Geogebra ett användbart digitalt verktyg för att åskådliggöra beräkningarna.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
    2018 nr 2, s. 48-52

    Referenser

    Du hittar Geogebrafiler till samtliga figurer på följande länkar:
    https://www.geogebra.org/m/JrxaHY7M
    https://www.geogebra.org/m/rbZd9kfN
    https://www.geogebra.org/m/jjDnvneY
    https://www.geogebra.org/m/avTh7hAZ

    På Nämnaren på nätet finns länkarna klickbara.

  12. Algoritmer + datastrukturer = program

    Gymnasieelevers fråga om hur miniräknaren beräknar ”roten ur” kan fördjupa deras matematikkunskaper om exempelvis iterationsformler, stoppvärden och intervallhalvering. Författaren visar hur programmering kan användas som ett medel för att ge eleverna svar på frågan och hur svaret både kan förfinas och leda till generaliseringar.

    Jöran Petersson
    2018 nr 2, s. 53-59

    Referenser

    Wirth, N. (1976). Algorithms + data structures = programs. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.

  13. Kängurusidan

    Nu är 2018 års tävling avklarad. Vi har i år fortsatt vårt samarbete med Norge så att Ecolier, Benjamin och Cadet innehåller samma uppgifter här som där. Vi hoppas att ni har uppskattat problemen och att ni kan arbeta med dem i den fortsatta undervisningen.

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    2018 nr 2, s. 60-62

  14. Problemavdelningen – Problem i sommartid

    Nu när läsåret börjar lida mot sitt slut har problemen tydlig koppling till sommar, bad och natur.

    Redaktionen
    2018 nr 2, s. 63-64

  15. Superhjältar och vänskap

    Genom temaarbeten går det att skapa gott arbetsklimat och samtidigt arbeta ämnesintegrerat. Här beskriver en lärare dels ett tema om superhjältar och dels hur en planerad lektion om matematikaktiviteten förklara genomfördes under en inspelning till Matematiklyftets modul för förskoleklassen.

    Åsa Boman
    2018 nr 1, s. 03-08

    Referenser

    Boman, Å. & Ruthström, E. (2017). Matematik i förskoleklass. Nämnaren 2017:4.
    Kagan, S. & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande. Studentlitteratur.

  16. Rika lösningar på rika problem – att välja glasskulor

    I en serie av tre artiklar tar vi upp erfarenheter från arbete med rika matematiska problem. I den förra artikeln presenterade vi problemet. Att dela smörgåsar. I denna andra del har vi valt en enkel variant av ett klassiskt kombinatorikproblem i en elevnära kontext. Vi har samlat in lösningar från elever i årskurs 2–3 och synliggör olika uttrycksformer.

    Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
    2018 nr 1, s. 09-12

    Referenser

    Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem, inspiration till variation. Malmö: Elanders Berglings förlag AB.
    Hedrén, R., Taflin, E., & Hagland, K. (2005). Vad menar vi med rika problem och vad är de bra till? Nämnaren 2005:1.
    Nyman, R. (2017). Interest and engagement: Perspectives on mathematics in the classroom. Dokotrsavhandling, Göteborgs universitet.
    Nyman, R., Säfström, A. I. & Taflin, E. (2016). Rika lösningar på rika problem – att dela smörgåsar. Nämnaren 2016:3.

  17. Varför modeller spelar roll

    I samband med inbjudan till Matematikbiennalen 2018 bad vi Kara Louise Imm om en artikel till Nämnaren. Tidigare har flera av lärarutbildarna på Pedagogen i Göteborg varit i New York, blivit inspirerade av Mathematics in the City och berättat om det i några artiklar. Benämningar på modeller och material är inte ordagrant översatta utan snarlika benämningar som känns mer relevanta i en svensk kontext används.

    Kara Louise Imm
    2018 nr 1, s. 13-17

    Referenser

    Fosnot, C. T. & Dolk, M. (2002). Young mathematicians at work: constructing fractions, decimals and percents. Portsmouth: Heinemann.

    Det finns ett flertal artiklar som har nära anknytning till denna, se Nämnaren på nätet.

  18. Förhållanden, sammansatta enheter och proportionella resonemang

    Denna artikel sammanfattar trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang. Tre tidigare artiklar finns i Nämnaren 2017, nummer 2–4. I denna fjärde artikel ges några definitioner och bland annat besvaras frågan varför det är viktigt att undervisa om proportionella samband.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    2018 nr 1, s. 18-22

    Referenser

    Ahl, L. M. & Helenius, O. (2017). Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar om vi hjälps åt? Nämnaren 2017:2.
    Ahl, L. M. & Helenius, O. (2017). Varför är det så svårt att räkna ut hur mycket Börje har bantat? Nämnaren 2017:3.
    Ahl, L. M. & Helenius, O. (2017). Varför är det så svårt att räkna ut den genomsnittliga hastigheten? Nämnaren 2017:4.

  19. Bedömningsarbete på Nydalaskolan

    Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också ett nära samarbete mellan matematikläraren och specialläraren vilket ger tydliga fördelar i strävan att göra matematiken tillgänglig för alla elever.

    Jessica Håkansson
    2018 nr 1, s. 23-27

  20. Finns det donkar i Karlstad?

    I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik skrev en av författarna för precis ett år sedan om ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad.
    I följande text och på Uppslaget får vi ta del av en av de kreativa och utmanande uppgifter som utvecklades i projektet. Här som något omskrivna utdrag från den projektrapport som beräknas vara klar under våren 2018.

    Elisabet Mellroth & David Sjöö
    2018 nr 1, s. 28-31

    Referenser

    Airasian, P.W. m fl. (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing: A revision of Bloom’s taxonomy of educational objectives. New York: Longman.
    Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla. Nämnaren 2017:1. Olsson, I., Forsbäck, M. & Mårtensson, A. (1999). Multimatte: Problemlösning B. Natur & Kultur Läromedel.
    Rogers, K. B. (2007). Lessons learned about educating the gifted and talented: A synthesis of the research on educational practice. Gifted Child Quarterly, 51(4), 382–396.

  21. Uppslaget – Donkarna

    Donkarna är en av de friare uppgifterna som vi har använt i vårt skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Genom uppgiften utmanas elever i årskurs 1–6 att formulera och förstå samband.

    Elisabet Mellroth & David Sjöö
    2018 nr 1, s. 32-33

  22. Elevers skrivande i matematik

    Papper och penna används ofta på matematiklektioner. Författaren diskuterar hur elevers matematiktexter kan och bör bli en egen väl definierad textgenre, vilket kan bidra till att förbättra elevers förmåga att uttrycka sig i skrift både för sitt eget lärandes skull och för att andra ska förstå dem bättre.

    Anna Teledahl
    2018 nr 1, s. 34-36

  23. EPA blir STAR – Problemlösning i matematik

    I en av matematikkurserna på lärarutbildningen vid Örebro universitet har två lärarutbildare utvecklat den numera välkända EPA-modellen till något de kallar STAR-modellen. Syftet är att på ett tydligare sätt involvera studenterna i metakognitiva reflektioner. Positiv respons från lärare i grund- och gymnasieskolan visar att modellen även kan fungera där.

    Malin Hagström & Frida Wetterstrand
    2018 nr 1, s. 37-40

    Referenser

    Azlina, N. (2010). CETLs: Supporting collaborative activities among students and teachers through the use of think-pair-share techniques. IJCSI International Journal of Computer Science Issues, 7(5).
    Holmgaard, M. & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
    Shih, Y-C., & Reynolds, B. L. (2015). Teaching adulescents EFL by integrating think-pair-share and reading strategy instruction: A quasi-experimental study. RELC Journal, 46(3).

  24. Viktigt på riktigt med Sigma 8

    Matematiktävlingen Sigma 8 har tidigare beskrivits i ett par Nämnarenartiklar. Här är det lärare på en vinnande skola som berättar om det förberedande arbetet, nervpirret på tävlingsdagen och hur skolans deltagande också motiverar de yngre eleverna.

    Anna Efremova & Stina Hallén
    2018 nr 1, s. 41-44

    Referenser

    Åhlander, B. (2012). SigmaÅtta – en nationell problemlösningstävling. Nämnaren 2016:3.
    Åhlander, B. (2014). Sigma 8 – en matematiktävling för hela klassen. Nämnaren 2014:3.
    Åhlander, B. (2016). Sigma8 – matematiktävling för hela klassen. Nämnaren 2016:3.

    www.sigma8.se/ och www.sigma8.se/?page_id=386

  25. Kan gymnasieelever bedriva forskning?

    I Nämnarens artikelserie om elever särbegåvade i matematik tas här ett steg in i fysikens värld. Gymnasieelever som genom tävlingen International Young Physicists Tournament får möjlighet att arbeta med problemlösning i fysikforskningens framkant ser hur teoribildningen vilar på matematisk grund.

    Jakob Lavröd
    2018 nr 1, s. 45-48

    Referenser

    Intresserad?
    Om du vill veta mer om tävlingen, problemen, fysiken eller hur vi arbetar, finns information om svenska IYPT på www.iypt.se. Där finns även kontaktuppgifter till oss som arbetar med tävlingen. Vi jobbar aktivt för att engagera nya skolor och kan bidra med hjälp och stöd för att få med elever. Ofta behövs det inte någon form av extra arrangemang för skolan eftersom arbetet kan göras inom den befintliga gymnasiearbetsstrukturen. Nu pågår förberedelsearbete inför IYPT 2019, så ju snabbare en skola hör av sig, desto större möjlighet har vi att hitta bra samarbetsformer.

  26. Sagt & gjort – Baskunskaper i dubbel bemärkelse

    Multiplikation med knutna nävar
    Ett sätt att använda händerna för att utföra multiplikationerna för sexans till tians tabell fungerar så här: Håll dina två knutna nävar framför dig. En knuten näve representerar talet fem. Om du låter ett finger peka ut betyder det 6, två fingrar betyder 7 och så vidare.

    Tobias Möllerström
    2018 nr 1, s. 49-51

  27. Gymnasieelever är positiva till digitala responssystem

    Fem gymnasielärare undersökte om användning av digitala responssystem kunde öka elevernas motivation och stärka deras kunskapsinhämtning i matematik. Resultatet var till övervägande del positivt.

    P. Disbo, U. Edoff, O. Hellblom, J. Setoodeh & T. Tordai
    2018 nr 1, s. 52-54

    Referenser

    Arnefuhr, S., Borg, A., Boström, M. & Ågren, J. (2016). Flipped classroom – exempel från Älvkullegymnasiet. Nämnaren 2016:2.
    Taub, D. & Raaijmakers, H. (2014). Socrative för matematiklärare. Nämnaren 2014:2.

  28. Svansklippning och andra förtjusande matematiska aktiviteter

    Det är inte bara det nyttiga som är attraktivt i matematiken, det är också – och ibland framförallt – det estetiska som ger oss glädjen av och lust att lära matematik. Författaren berättar om sina glädjeögonblick i möten med matematik under uppväxten i åttiotalets Polen.

    Hania Uscka-Wehlou
    2018 nr 1, s. 55-61

    Referenser

    Berglund, D. (2005). Problemlösning är # 1. Stockholm: Liber AB.
    Bobiński, Z., Nodzyński, P. &Uscki, M. 2004. Liga zadaniowa (tävlingsuppgifter i matematik). Aksjomat Förlag, Toruń.
    Khinchin, A. Ya. (1997). Continued fractions. Dover Publications, third edition. Uscka­Wehlou, H. (2009). Digital lines, sturmian words, and continued fractions. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_snittet

  29. Kängurusidan

    Vi har nu tagit fram ett rättningsstöd i MS Excel att använda när ni rättar Kängurutävlingen. Det ska under­ lätta resultatsammanställningen och ge en enkel och överskådlig information om hur klas­ sen har presterat.

    Günther Dippe
    2018 nr 1, s. 62-62

  30. Problemavdelningen 205 – Blockmetoden

    På Carlssons skola har vi länge arbetat med att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Vi strä- var efter att eleverna ska tillägna sig redskap som gör att förmågan utvecklas och självförtroendet stärks. Till och från har vi sett att eleverna saknat verktyg för att lösa vissa typer av textuppgifter. I Singaporemetoden har vi funnit det redskapet.

    Cecilia Christiansen & Doris Lindberg
    2018 nr 1, s. 63-64

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!