nr 3, 2014

På sidan 6 finns en ruta med en fråga om bråk. Lars Mouwitz har svarat, bland annat med att ta i begreppet mediant. För den som vill läsa mer om vad det är finns här två Nämnarenartiklar:
DPL – Utmanande problem med procedurer
En annan addition och Stern-Brocots trädTina Edners artikel Multiplicera och dividera med 190, 100 och 1000 är en sammanfattning av ett utvecklingsarbete.
Läs hela arbetet här.

Sigma 8
Läs mer om tävlingen och gör anmälan här.

Till artikeln Multimodal matematikdidaktik bland romska elever i Sverige och Ryssland finns här en omfattande referenslista.

Nya matematikpapper
Tiorutor

Uppslaget
Karta och skala med fritids

Strävorna
Väga paket och jämföra priser
I förra numret skrev vi att det pågår arbete med att ta fram material i Strävorna som är riktat till elever i särskola eller specialundervisning. Utprövning är på gång och vi publicerar här en sådan aktivitet. När vi fått reaktioner och sedan bearbetat dem kommer materialet att flyttas över till Strävorna-matrisen. Om du också vill vara med och utprova tillsammans med dina elever – känn dig välkommen! Förslag om förbättringar kan du skicka till Lena Trygg. Observera att aktiviteten består av många sidor, så bläddra på skärmen innan du börjar skriva ut.

 

Hans Strömberg & Åsa Tegsten
Ibland faller talen bara på plats
På Matematikbiennalen i Umeå erhöll författarna till denna artikel Nämnarens resestipendium för bästa idéutställning. I artikeln presenterar de sitt arbete med att låta elever i årskurs 7–9 möta spännande matematik genom skönlitteratur, bland annat Sifferdjävulen och En gåtfull vänskap.
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn
Subtraktion på den tomma tallinjen
Författarna visar tre olika tankemodeller för subtraktion på tallinjen. Varje modell redovisas med för- och nackdelar samt exemplifieras med autentiska elevlösningar. En mer teoretisk beskrivning av tallinjen som didaktiskt redskap finns i en artikel i Nämnaren 2014:2.
Cecilia Christiansen
Sagt & gjort: Att införa prioriteringsregler
Genom att utgå från och berika en läroboksuppgift skapar läraren underlag för en hel lektion. Eleverna arbetar både enskilt och diskuterar i helklass, för att så småningom gemensamt komma fram till varför prioriteringsregler behövs.
Tina Edner
Multiplikation och division med 10, 100 och 1000 – en Learning study i praktiken
Artikeln är en förkortad version av ett utvecklingsarbete genomfört av fyra matematiklärare på en grundskola i Stockholm. De har under flera år arbetat med att utveckla professionella metoder där de själva initierar och utvecklar sin undervisning. Strävan är ett samarbete som inte bara är begränsat till konferenstider utan genomsyrar hela arbetet. Prov och annan erfarenhet visade att eleverna behövde utveckla sin förmåga att göra enhetsomvandlingar, vilket i praktiken ledde till en Learning study som handlade om elevernas förståelse av att multiplicera och dividera med 10, 100 och 1000.
Bengt Åhlander
Sigma 8 – en matematiktävling för hela klassen
Vi får en redogörelse för hur matematiktävlingen Sigma 8 genomförs och några smakprov på de uppgifter som eleverna tampas med. Det är glädjande att det finns så många duktiga elever och engagerade lärare.
Anna-Lena Lindekvist
Matematik och fritidspedagogik
I Nämnaren 2014:2 anmäldes boken Fritidshem – Matematik i aktiviteter och vardagliga situationer. I artikeln berättar bokens författare om sina positiva erfarenheter från samverkan med fritidspedagoger. I fritidshemmets verksamhet finns mycket som kan göra det enkelt att konkretisera och synliggöra matematiken för eleverna. Det finns därmed stora möjligheter till utveckling och bedömning av elevers matematiska förmåga när fritidspedagog och matematiklärare arbetar tillsammans.
Anna-Lena Lindekvist
Uppslaget – Karta och skala med fritids
På detta Uppslaget, som är en direkt följd av artikeln Matematik och fritidspedagogik, finns förslag på matematikaktiviteter som används i fritidshemmets verksamhet. I första hand handlar det om barns konkreta möten med karta och skala.
Marcus Näslund
Lärartankar – Med verkligheten i klassrummet
Lite smått raljerande inleder författaren med att ordet matematik kommer från grekiskans µάθηµα, mátema, som betyder ”ämnet som egentligen inte behövs men alla måste lära sig eftersom vi inte har något bättre för oss”. Han fortsätter sedan och diskuterar vad det kan innebära att det finns många elever som faktiskt tycker så och vad som kan vara möjligt att göra i undervisningen för att få till stånd en förändring.
Christoph Kirfel
Komplettera kvadraten och kuben – med bilder
Elever som för första gången ställs inför att lösa andragradsekvationer kan få hjälp att förstå kvadratkomplettering med hjälp av väl uttänkta geometriska representationer. Här visar artikelförfattaren en metod som dessutom kan användas för tredjegradsekvationer.
Alla Ericsson m fl
Multimodal matematikdidaktik bland romska elever i Sverige och Ryssland
Romska barns skolsituation, i såväl Sverige och Ryssland som i övriga Europa, är idag alarmerande då många fortfarande inte går i skolan eller lämnar den i förtid. Vi får i artikeln ta del av ämnesintegrerad undervisning på romani chib och ett internationellt kunskapsutbyte kring romska elevers matematiklärande. Undervisning på minoritetsspråk innebär såväl utmaningar som möjligheter och de insatser som utprövats av artikelförfattarna kan även komma andra minoritetsspråksgrupper till godo.
Niclas Larson
Strövtåg – Historiska sanningar och hysteriska lögner
I detta strövtåg får vi följa med författaren till så skilda platser som syndaflodens Ararat som friluftsliv runt Råstasjön i Solna. Dessutom tas vägar över den klassiska utmaningen med riskorn på schackbrädet och en utvidgning då riset ersätts med guldatomer.
Jöran Petersson
Homonymer och språkliga register
Ett ord som till vardags används i en betydelse kan ha en helt annan betydelse när det dyker upp i matematikundervisningen. Elever som möter det de tror är välkända begrepp ställs inför att omvärdera och utveckla sitt språk. Artikelförfattaren tar här upp homonymer och frågar hur läraren ska navigera sitt språk när orden har flera betydelser.
Bengt Ulin
Arkimedes och det kinesiska paraplyet
Långt innan det moderna integralbegreppet kom i bruk försökte matematiker bestämma klotets area och volym med de matematiska verktyg som fanns tillgängliga. Vi reser här tillbaka i tiden till kinesiska och grekiska försök att så exakt som möjligt bestämma sfären.
Felix Falk
Kängurusidan
I kängurutävlingens problem är det ofta möjligheten till olika lösningsalternativ som är intressant. Här presenteras en icke testad idé om hur ett problem kan användas som bas för att arbeta vidare med både problemlösning och annat matematiskt innehåll. Problemet som författaren utgår ifrån handlar om kapten Krok och guldmynt som hans pirater gräver fram.
Lennart Undvall
Problemavdelningen – Räkna och häpna 2
Som rubriken indikerar är detta en fortsättning av något och i Nämnaren 2010:1 finns den första texten där författaren beskrev det han kallar Räkna och häpna-uppgifter samt delade med sig av ett antal uppgifter. Här upprepas vissa delar av beskrivningen och det finns fem nya uppgifter. Man kan diskutera vad problemlösning innebär och de olika gränsdragningarna har ofta att göra med problemlösarens kunnande och erfarenhet. Matematikinnehållet i problemen här är nästan uteslutande taluppfattning, men för att kunna hantera talen behöver antaganden göras som inte är rutinmässiga för de allra flesta elever.

Redaktion

Cecilia Kilhamn

Lena Nilsson

Ansvarig utgivare

Peter Nyström