Matematik 2009:3 – Konsekvenser för matematikundervisning med anledning av den nya lärarutbildningen. Spelet Ubongo om geometriska figurer, tesselleringar och mönster. Anker Tiedemann har skrivit en artikel om gamla mått. Matematik 2009:5 – Noshörningsstenen, en kvadrat med en romb, ger möjlighet att lägga många olika mönster. MIO, det norska observationsmaterialet för förskolan, översätts nu till danska och tillrättaläggs för danska förhållanden. Eleverna i en fjärdeklass fick på våren själva göra en lärobok i matematik utifrån vad de arbetat med under läsåret.
International journal of mathematical education in science and technology 2009:6 – Om universitetsstuderande med svaga matematikprestationer i matematikrelaterade ämnen och ett förslag till hur man kan komma tillrätta med detta problemet. Svårigheterna med övergången från gymnasiets matematik till högskolans sett ur ett kulturellt och antropologiskt perspektiv. Karriärmöjligheter för studenter efter universitetsexamen i matematik.
Educational studies in mathematics Vol. 72(2009):1 – Om invandrarelevers sociala villkor på matematiklektionerna – i form av mestadels lärares attityder. En studie rapporterar om några elever i den etiopiska minoriteten i Israel, vilka, trots denna gruppens allmänt låga prestationer, ändå lyckats nå goda resultat i matematik – ett analysförsök.
Origo 2009:4 – Lärarreaktioner på de nationella provet i matematik för årskurs 3. Presentation av Lovisa Sumpters avhandling om gymnasieelevers tillvägagångssätt då de löser matematiska uppgifter. Utematematik i skogen med uppgiftskort. Naturskola fortbildar lärare i utematematik med fokus på matematiska termer.
Mathematical thinking and learning 2009:3 – Utifrån studiet av en mattecirkel för grundskoleelever med latinamerikanskt ursprung diskuteras denna grupps utsatthet i undervisningssystemet och särskilt matematikundervisningens väldigt få beröringspunkter med det liv som dessa barn lever.
Mathematics teaching 215 2009: sept. – Undervisningen i positionssystemet åtminstone i England borde mer framhäva den kvantitativa aspekten med hänsyn taget till att man där inte undervisar i algoritmer förrän i årskurs fyra. Två artiklar om undervisning i trigonometri. Att spela spel är en lärorik sysselsättning både för det matematiska tänkandet och för den sociala utvecklingen.
Nämnaren 2009:3 – Kort om två av NCM:s kunskapsöversikter – en om dyskalkyli och en om fortbildning på distans. Summaspelet – ett sannolikhetsspel. Interaktiva skrivtavlor i matematiklärandet. Trianglar med ögon och fyrdimensionella tärningar.
MONA 2009:3 – Undersökning av matematikstudievanor hos ingenjörsstuderande vid Danmarks tekniska universitet, där det framkommer att de sällan använder de officiella läroböckerna.
NCSM journal 2009 : Spring – Studieledarens roll i lesson study-projekt. Stödja lärare som arbetar med elever med ett annat modermål genom att bilda video study groups och diskutera inspelade lektioner. Påverkar frågeställningar i läroböcker de frågor läraren ställer i klassrummet?
Mathematical spectrum Vol. 42(2009/2010): 1 – Springares magiska och halv-magiska turer på schackbrädet. Med hjälp av en topografisk karta och användning av integralkalkyl kan man inför ett husbygge räkna ut hur mycket jord man behöver gräva bort för att en husgrund ska bli stabil.
NOMAD 2009:2 – En litteraturöversikt över användningen av miniräknare i matematikundervisningen. Fransk antropologisk studie om vad som krävs av studenter för att klara av matematiken då de börjar gymnasiet.
iSquared nr 9 2009: Autumn Special issue: Women in maths – Varför är det så få kvinnliga matematiker i ämnets topp-positioner? Om Emmy Noether – hennes liv och matematiska arbete. Om Cheryl Praeger, Sarah Waters, Helen Webster, Sophie Germain ..
Mathematics teaching in the middle school Vol. 15(2009) : 2 – Att kunna läsa och förstå grafer och även läsa grafer man inte stött på tidigare. Att presentera problem som utmanar elevernas intellektuella förmåga väcker elevernas engagemang för matematiken. Jämföra begrepp inom matematiken och naturvetenskapen som är likalydande men har olika betydelse – så kallade homonymer – ger en djupare förståelse för ämnena.
Innehåll: MD