Teaching statistics 2006:3 – Förslag till statistikövning med 6-årsbarn, där man noterar hur många djur man ser av varje sort och var de observeras. Andra och sista delen från en föreläsning på Royal Statistical Society’s School om lögner och statistik.Om statistiken som ett fascinerande ämnesområde.Forum for matematikkens didaktik 2006:3 – Presentation av ny dansk doktorsavhandling om vuxnas matematikundervisning av Lene Östergaard Johansen: Hvorfor ska vuxne tilbydes undervisning i matematik? Tine Wedege recenserar Carl Winslöws bok Didaktiske elementer – en indföring i matematikkens og naturfagenes didaktik. Refleksioner över vårmötet i Danmarks matematikundervisningskommision.
Förskolan 2006:6 – Tema: “Skriva och läsa – börja tidigt gör skillnad.” De politiska partiernas inställning till frågor som rör förskolan.
MatematikMagasinet 2006: Augusti (29) – Potenssummer. Problem från den fjärde Matematikolympiaden för juniorer i Bosnien-Hercegovina 2006. Eulers tal e. Ett nytt Mersenneprimtal? Opgavehjörne.
Educational studies in mathematics Vol. 62(2006):1 – Exempel på en lärare som fortlöpande anpassar sin undervisning till elevernas matematiska tänkande. Högstadieelevers intresse av och engagemang i matematikundervisningen uppges inte bero på hur väl de presterar utan snarare på klassrumsklimatet.
Australian mathematics teacher 2006:2 – Arbete med konväxa tangram (länktips: http://www.mathematische-basteleien.de/tangrams.htm). För att kunna lösa matematikuppgifter måste man lära sig förstå vad man läser. G.H. Hardy och den pythagoreiska skolans bevis på irrationaliteten i talet roten ur 2. Vanliga fel i algebra beror på missförstånd av lika-med-tecknet och de kommutativa lagarna. Angående matematik och numeracy.
Australian primary mathematics classroom 2006:2 – Arbete med matematiskt undervisningsmaterial från en lånecentral. Bedöma matematiska e-resurser. Matematikundervisning med whiteboard. Matematik i mobiltelefoner är ett exempel på användningen av teknologi i undervisningen.
School, science and mathematics 2006:4 – Korrelationen mellan lärarkandidaters matematikångest och deras själkänsla vad gäller undervisning i matematik och naturvetenskap. En undersökning om hur mycket lärare i sin undervisning lutar sig mot läroboken och hur mycket läroboksanvändningen bestämmer vad eleverna får lära sig.
Mathematical gazette 2006:July (nr. 518) – William Jones och trehundraårsjubiléet av symbolen för pi. Magiska hexagoner komponerade av hexagoner eller trianglar. En avdelning med matematikhumor, en avdelning med problem för studenter samt en vanlig problemhörna.
For the learning of mathematics 2006:2 – Ett projekt i Grekland där man undersökte hur väl matematiken – om alls – lämpade sig som utgångspunkt för poesiskrivning. Om feedback eller undervisningskontroll i matematik. En översikt över bidragen i konferensen Third International Conference on Ethnomathematics (ICEm-3) i Aukland, New Zealand tidigare i år. Ubiratan d’Ambrosio har skrivit en minnesruna över Claudia Zaslavsky.
Philosophia mathematica 2006:2 – Special issue: Kurt Gödel (1906-1978) on Mathematics and Logic. Gödels efterlämnade papper/manuskript (Nachlass) har nu hundra år efter hans födelse, tillsammans med de tidigare publicerade verken givits ut i fem volymer Collected Works. Artiklarna i detta nummer behandlar olika aspekter av Gödels arbete och verk.
Mathematics teaching in the middle school Vol. 11(2006):9 – Introducera algebra och algebraiskt tänkande då klassen arbetar med mönster. Att bygga med byggklossar kan vara en utgångspunkt för diskussioner om gravitation och tyngpunkter och därmed en lämplig ämnesintegreringen mellan matematik och fysik för grundskoleelever. Ämnesintegrering matematik – astronomi för årskurs 5: månens faser och positioner på himlavalvet.
International journal of mathematical education in science and technology 2006:5 – Vilka kvalifikationer i matematik behövs om man ska arbeta med datavetenskap? Computer Algebra Systems som ett verktyg vid studiet av teoretisk flödesmekanik. Presentation av två geometriaktiviteter för högstadiet utgående från nordamerikanska quiltmönster.
Mathematical thinking and learning 2006:3 Special Issue: Urban parents’ perspectives on children’s mathematics learning and issues of equity in mathematics education. Afroamerikanska föräldrar uppger i en etnografisk studie att de i samband med matematikundervisning känt sig diskriminerade på grund av ras. En annan undersökning där afroamerikanska föräldrar intervjuades visar att de efter undervisningsreformen inte längre förstår sina barns matematik, vilket rimmar illa med skolans senaste uppmaningar till föräldrar att engagera sig i sina barns lärande.
Teaching mathematics and its applications 2006:2 – Problemlösning med hjälp av undervisningsteknologi på gymnasienivå där eleverna sedan analyserar och bevisar lösningarna. En diskussion om så kallade rutinfrågor eller rutinproblem i matematikundervisningen, där det hävdas att det är berikande för elever att arbeta med problem från matematikhistorien.
International journal for technology in mathematics education Vol. 13:1 – Cabri 3 D-diagram i geometriundervisningen. I Hong-Kong uppmuntras lärarstuderande att använda sig av undervisningsteknologi vid problemlösning.
International journal for technology in mathematics education Vol. 13:2 – En undersökning av hur barn (5-8 år) förstår olika representationer av tal – här genrerade från och manipulerade i datorprogram. Använding och test av olika funktioner i Aplusix, ett system för algebraundervisning, som kan sätta ihop matematikuppgifter inom olika svårighetsgrader, bedöma elevernas lösningar och ge poäng.
Mathdi/Matheduc (tidigare ZDM) 2006:3 – Tema för artiklarna är undervisning i matematiska modeller runt om i världen. Två artiklar ger översikter. Övriga artiklar är från USA, Spanien, Danmark, Brazilien och Australien.
Mathematics teaching 2006: May (196) – En instruktion steg för steg hur man kan arbeta med tesseleringar i Word. Gill Hatch berättar om sin karriär som matematiklärareutbildare. Att hålla en matematiklektion med en kollegas klass med kollegan närvarande och efteråt tillsammans reflektera över genomförandet och resultatet. Presentation och kommentarer om nya matematikresurser fritt tillgängliga på nätet. En specialskola i Kent, England för matematik och datavetenskap arbetar i projekt (såsom Fun Maths Roadshow och Masterclasses) med olika grundskolor.
Mathematics teaching 2006: July (197) – En berättelse om ett elva-veckors matematikundervisningsprojekt med lågpresterande barn. Introduktion och användning av tallinjen i först klass. Referat, bilder och bidrag från ATM:s påskkonferens 2006. Skapa och arbeta med en magisk låda på en whiteboard stimulerar det matemetiska tänkandet. Tim Rowland berättar om sin karriär som matematiklärarutbildare.
Mathematica Scandinavica Vol 98(2006):2
Flatarmál 2005:1, 2006:1. Denna isländska systertidskrift till Nämnaren har länge varit alldeles tyst, men har nu återuppstått.
Reflect: the magazine of NRDC (National Research and Development Centre for adult literacy and numeracy)
2005:2 – Special report: Numeracy. Tio lärare ger sin syn på detta begrepp. Vad är bra vuxenundervisning i matematik?
2005:3 – Liten historik över kvalitativ och kvantitativ utvärdering i modersmål och matematik. Några olika sätt att tala matematik på lektionerna. Hur kan man i undervisningen använda de studerandes egna erfarenheter och upplevelser? Bilaga Maths4life med bidrag av Diana Coben och Jon Swain om matematik och “numeracy”.
2005:4 – E-learning i kompetensutvecklingen för matematiklärare i vuxenundervisningen. Malcolme Swan skriver i bilagan Maths4life om ett mera aktivt förhållningssätt till matematiklärandet och presenterar några användbara resurser.
2006:1 – Ett socialt perspektiv i forskningen om vuxnas matematiklärande. Vilka sociala aspekter bör man sträva efter att uppnå i matematikundervisningen för vuxna. Bilagan Maths4life handlar om undervisning i bråk. Om undervisning på arbetsplatser. Angående Paulo Freire och “frigörande undervisning”.
Nomad 2006:2 – Blomhöj och Valero om variation i matematikundervisningen. Undersökning av strategier i arbetet med geometri hos små barn 4-8 år på Cypern. Huvudräkning som arbetsmetod. En mindre radikal konstruktivism.
Mathematics Competitions 2006:1 – Om ett problem från den 56:e polska matematikolympiaden. Problem från tre iberoameriskanska matematikolympiader med kommentarer och lösningar.
Mathematics education research journal vol.18(2006):1 – En longitudinell studie över två matematiklärares utveckling från praktiklärare till erfarna lärare. Undersökning visar att barn som tidigt fått matematiska kunskaper har bättre förutsättningar till goda prestationer i skolans matematikundervisning. Som en del av ett australiskt numeracy-projekt undersökte man vilka matematikkunskaper barnen hade med sig då de började skolan och hur dessa utvecklades under första året, varpå man kunde konstatera att mycket av innehållet i första årets matematikundervisning var kunskaper som barnen bar med sig redan då de började skolan.
AMT, The Australian mathematics teacher 2005:4 (ett reklamerat nummer) – Inledande artikel om Car Friedrich Gauss. Filmer om matematiker eller med matematiskt innehåll (exempelvis Numb3ers) som en inspirationskälla för matematikundervisningen på gymnasiet. Ett undervisningstillfälle för gymnasielärare i matematik där man arbetade med aritmetiska sekvenser vid undersökning av mönster. A Mathematics-Enrichment Community – speciell undervisning en gång i veckan med spännande uppgifter för duktiga elever. Telecollaboration är ett webbaserat verktyg som man exempelvis kan arbeta med i gymnasiets statistikundervisning.
APMC, Australian primary mathematics classroom 2005:4 (också det ett reklamerat nummer) – Undervisning om massa i grundskolan: att uppskatta massa och att lära sig använda rätt vokabulär. Ett projekt i ett australiskt distrikt där en stor del av barnen tillhör aboriginfolket startade med en undersökning av barnens matematikkunskaper (exempelvis mer än, mindre än, samma som) vid fyra år ålder. Angående benämnda tal och elever med ett annat modersmål än undervisningsspråket.
Teaching children mathematics Vol. 12(2006):8 – Vinkelundervisning utifrån karusellfärder där man mätte vinkelförhållandet mellan olika stopp eller vid jämförelse mellan öppningarna på saxar med olika storlek. För att öka elevernas miljömedvetande ges förslag till matematikaktiviteter i samband med återvinning. Undervisning i division i årskurserna 3 och 4 och förklaringen till varför man i divisionsalgoritmerna alltid börjar operationen med dividendens högsta positionsvärde tvärtemot additions-, subtraktions- och multiplikationsalgoritmerna. Eleverna i årskurs sex arbetar vid några tillfällen per år med matematikaktiviteter tillsammans med förskoleelverna.
ISI Newsletter 2006:2 – Med anledning av 150-årsjubileet av Andrei Andreevich Markovs födelse ges en historik över hans liv och verksamhet. Ett reportage från statistikveckan i Afrika. Om genomförda såväl som kommande möten och konferenser.
Teaching children mathematics vol. 12(2006):9 – Dynamiska datorprogram utnyttjas alltför sällan i de lägre skolåren men kan där skapa rika undervisningssituationer i matematik. Lärarkandidater lär sig undervisa i problemlösning. Gör användning av laborativt material i matematikundervisningen göra eleverna beroende? Kompetensutveckling i problemlösning fär lärare. Flaggprojektet gav många tillfällen till geometriska beräkningar, mätning och funderingar kring proportioner.
Mathematics teacher vol.99(2006):9 – Statistikundervisning där man utifrån årliga data om temperaturer för Central Park kunde öva sig i att göra prognoser och förstå tillfälliga variationer i materialet. Att använda tummen som måttstock vid avståndsmätning. Gymnasieelver bör oftare få arbeta med bevis i geometriunderivisningen.
Journal für Mathematik-Didaktik 2006:2 – Utvärdering av ett projekt med Computer Algebra Systems i årskurs 10 i tre skolor i Bayern. Angående stokastik i undervisingen.
Normat 2006:2 – Andra delen av artikel om skandinaviska matematikkongresser mellan 1913 och 1925. Sista delen i den matematikhistoriska artikeln om Sven Dimberg, professor i matematik i Tartu i slutet av 1600-talet, som använde sig av Newtons Principia i sin undervisning. Olle Häggström i polemik mot Dembskis matematiska argument för att vederlägga Darwins evolutionsteori.
Tidskriftsnytt