MatematikMagasinet nr 26 (2006) – Polynomiers division. Geometriska nötter. Trigonometriska nötter. Delningspunkter på linjen. Tyngdpunkter.School science and mathematics 2005:8 – Att analysera studenters matematiska arbeten och deras skriftliga resonemang kan ge lärare fördjupade matematiska kunskaper. Utvärdering av ett stödundervisningsprogram i matematik och naturvetenskap för årskurs sex och sju.
School science and mathematics 2006:1 – En jämförande studie av en grupp elever som använde miniräknare och en som inte gjorde det visade att de matematiska kunskaperna ökade mest hos miniräknargruppen. Förändringar i lärarkandidaters inställning till matematikundervisning och -lärande vid utbildningens början och senare del.
Förskolan 2006:2 Tema: Tema. – Om temaarbeten i förskolan. Barnen på avdelningen Solstrålen i Kalmar besöker en byggarbetsplats en gång i veckan. På Svejserdalens förskola i Mölndal har alla avdelningarna drabbats av Barbafeber. Förskolebiennal i Norrköping i oktober.
Nämnaren 2006:1 – Matematikbiennalen i Malmö och idéutställningarna som fick del av Nämnarenstipendiet. I ett tema om påsken har man i förskolan uppmärksammat matematiska begrepp. Reflektioner från bland annat lärare angående flexibelt lärande. Ryska matematiska skolproblem.
Mathematics teacher
2005:August – Geometriska dekorationer i Laos inspirerar till matematiska funderingar. Teori och praktik i geometriundervisningen. Algebra kan användas för att beskriva olika relationer i exempelvis insektsvärlden.
2005:September – Arbete med trianglar och lapptäcksteknik. Att dela upp en cirkels yta – Mosers cirkelprolem.
2005:October – Att arbeta med koner på gymnasiet och upptäcka släktskapen mellan konst och matematik. Interaktiv geometri före datorernas intåg. Trapetsoider: ett fruktbart område i lärarutbildningen. Ellipser i rektanglar på en blå järngrind.
2005:November – Mönster i vävda textilier från grottor i Västafrika visar upp stora variationer fastän bara två färger använts. Kinesisk algebra i historiska problem: The nine chapters on the mathematical art. Att lösa ekvationer – att finna koden. Mer lapptäcksteknik i matematikundervisningen. Hjärtat som utgångspunkt för undervisning i algebra.
Mathematics teaching in the middle school
2005: August – Karateinstruktören gav matematikläraren nya tankar kring undervisning och utvärdering. Rymdpromenader – en utgångspunkt för undervisning i funktioner. Att arbeta med den spatiala förmågan i lärarutbildningen. Scheman för att utveckla det algebraiska tänkandet.
2005:September – Föremål från olika kulturer ger en ny dimension till matematikundervisningen. Mycket om algebra, t. ex. ger räkning med klockan tillfälle till undervisning av algebraiska uttryck.
2005:October – Exponentiella funktioner i en åttondeklass. Skönlitterära läsupplevelser ger upphov till ändlösa möjligheter i matematikundervisningen – här proportioner och mått. Genom att differentiera instruktionerna kan man uppnå en undervisning där alla elever kan bli delaktiga.
2005:November – Alice i underlandet av Lewis Carroll (pseudonym för matematikern Charles Lutwidge Dodgeson) innehåller flera olika matematiska teman, lekar och pussel. Elevers interaktion i spel som ger övning i tre viktiga matematikområden. Att öva eleverna på att utveckla sin spatiala förmåga hjälper dem även att förbättra sin matematiska förmåga.
2005:December – Doughnuts och cirklarnas omkrets, storlek på förpackningarna et cetera. Algebraiska tänkare och aritmetiska tänkare arbetar med algebra. Kan laborativt material hjälpa eleverna att förstå matematik? Hur man kan arbeta med Sierpinskis triangel.
Teaching children mathematics
2005:August – Tio sätt att stärka matematikundervisningen. Angående undervisningen i bråk. Använda matematiska begrepp i poesin. Undervisa så att eleverna behärskar multiplikation. Att kommunicera i klassrummet fastän barn och vuxna inte tänker likadant.
2005:September – Barn behöver kunskaper både i att göra uträkningar med penna och med miniräknare. Att räkna med bokstäver istället för siffror. Är baskunskaper som exempelvis addition alldeles självklara i fjärde klass? Lärarkandidater introducerades i mayafolkets matematik. Tidslinje och tallinje – hur man kan räkna tid. Algebra i förskolan och de första skolåren.
2005:October Focus issue: Posing and solving problems. – Reflektioner kring problemkonstruering. Problemlösning i förskolan. Matematiska modeller – ett verktyg i problemlösning i grundskolan.
2005:November – Dela figurer i två lika stora delar kan ibland vara utmanande och tankeväckande probelmlösningsuppgifter. Att inte förstå orden i frågan är ofta orsaken till att svaret blir fel. Små barn börjar utveckla sitt matematiska tänkande långt före skolåldern.
2005/2006:December-Januari – Barnböcker är en framgångsrik utgångspunkt för att arbeta med algebra i grundskolan. Att förstå multiplikationsalgoritmer med flersiffriga tal. Funktionsmaskiner eller -lådor – ett sätt att förstå funktioner. Under både första och andra året i skolan arbetade en klass och deras lärare med negativa tal.
Mathematics in school, 2004:5 (ett gammalt nummer som slutligen kommit tillrätta). – Rondellmatematik. Två spel som övar uppskattning/överslagsräkning. Primtalskvadrater. Magiska hexagoner.
Matematik (Danmark) 2006:1 – Goldbachs förmodan. Årets sol- och månförmörkelser. En matematiklärare i årskurs två berättar om sitt arbete i klassen. Temadag i årskurs 2 om matematik och de fyra sädeslagen: råg, korn, vete och havre. En bild på en verklig omöjlig triangel. Drillepinden. Inbjudan till konferens om prov som ett redskap i utvärdering av matematik- och naturvetenskapsundervisning.
Utbildningsutskottets betänkande
2005/06:UbU4: Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
2005/06:UbU5: Studiestödsfrågor
2005/06:UbU7: Särskolan och specialskolan
Teaching statistics 2006:1 – Statistik över professionella golfspelares olika spelmoment såsom putten, förmågan att nå green på första slaget samt jämförelse med motsvarande statistik för amatörspelare. En undersökning av det statistiska tänkandet hos elever 14- 19 år gamla. Sannolikhetskalkyl för den mest optimala strategin i kasinospelet Keno.
Journal for research in mathematics education 2005:4 – Lärare/handledare för universitetsstuderande (undergraduates) i matematik analyserar de studerandes svårigheter, hur de överbryggade svårigheterna samt sin egen undervisning. Angående inlärning av entalsmultiplikation samt förslag till ny vokabulär för “multiplikationsoperationer”.
Journal for research in mathematics education 2005:5 – Bidrag till diskussionen angående conceptual och procedural knowledge. Lärarens arbete med att utveckla algebraiska resonemang i en tredjeklass. Undervisningsspråkets (engelska) roll i en sydafrikansk klass där eleverna hade olika modersmål.
International journal of mathematical education in science and technology 2006:1 – Kort historisk introduktion till fraktaler och fraktal geometri. Web-teknologi som utgångspunkt för studier i matematik/statistik resulterade i negativa attityder till ämnet hos de studerande. Rapport från ett projekt på universitetets grundnivå att lära studenterna skriva matematik.
Mathematics teaching (with Micromath) 2006: januari nr. 194. – Från och med detta nummer slås Mathematics teaching och Micromath samman till en tidskrift. John Mason och Ann Watson om variation och ibland för mycket variation i matematikuppgifterna. Angående barns uppfattningar av är-lika-med-tecknet. En webbplats för s. k. öppna problem. Jämförelse mellan skolor i fem europeiska länder. En snabb introduktion i Excel. En lektion med lärarkandidater om hur man i matematikundervisningen kan presentera geografiska fakta. Det kinesiska nyåret ger inspiration till matematiska aktiviter i de lägre årskurserna. Vika trianglar och lådor – ett givande byggsamarbete. Pyramider av positiva och negativa tal i ett japanskt klassrum.
School, science and mathematics 2005:7 – Samarbete mellan skola och universitet kan ge skoleleverna möjlighet till mer kvalificerade lärare i naturkunskap och matematik. Undervisningsteknologi för undervisningen av funktioner och grafer. Problemavdelning.
Mathematics education research journal 2005:3 – En sydafrikansk undersökning visar att universitetsstuderande som undervisas i matematik på sitt första språk afrikaans presterar bättre än de som undervisas på andra språket engelska. En matematikkurs enbart för kvinnor blev mycket framgångsrik beroende på att man lade sig vinn om pedagogiska och det psykosociala metoder i undervisningen.
Mathematics competitions 2005:2 – Rapport från den 46:e internationella matematikolympiaden i Mexiko. Påannonsering av WFNMC Congress 5 i Cambridge 22-28 juli 2006.
Mathematical thinking and learning 2006:1 – Undervisning i matematiska modeller och de modeller ingenjörer tillämpar i sitt dagliga arbete. Blivande grundskollärares kunskaper i statistik och ämnets begreppsapparat. Elevers reaktioner och diskussioner omkring omöjliga geometriska problem (pussel).
Qvartilen 2005:4 – Rapporter från Svenska statistikersamfundets årsmöte. Debattinlägg om den statistiska vetenskapens tillämpningar, om utredningar, om förbannad lögn och statistik med mera. Dyra konsekvenser av svårtolkad statistik vid utvecklingen av nya läkemedel.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2005:4 – Sylvia Benckert diskuterar naturvetaridentitet och varför flickor inte väljer fysik. En undersökning grundad på intervjuer med elevgrupper som har haft respektive inte har haft timplanelös undervisning.
Tangenten 2005:4 – Hur präglar talen en skoldag i årskurs ett? Anna Kristjánsdóttirs artikel handlar om nyttan av laborativt material i matematikundervisningen. Vad är grundläggande färdigheter i matematik? Legoklossarnas proportioner och konsekvenserna därav då man bygger med lego.
PRIMUS 2005:4 – I en kurs i funktionslära användes brevskrivning som ett sätt att formulera sig och lära sig att kommunicera teknisk information. Om kortspelet SET (med matematiska strukturer) – http://www.setgame.com/set/index.html – och hur man kan använda det för undervisningen i abstrakt algebra. Om bevis i matematik och i matematikundervisning.
Equals 2005:1 (ett reklamerat nummer) – En matematikdag med Matematik i konsten visar matematikens kreativa sidor och stimulerar till användning av matematisk vokabulär. Om en artikel i Ifrahs bok “Räknekonstens historia” som behandlar den första räknemaskinen: handen. Matematikspelens roll i specialundervisningen.
Journal of mathematical behavior 2005:3/4, Special issue “Mathematical problem solving: What we know and where we are going”. – Exempel på hur sociala och kulturella faktorer styr amerikanska respektive kinesiska lärare vid undervisning i problemlösning. En sjuårig pojke spelar Pokemon Game Boy och uppvisar skicklighet i att tolka olika kartor, perspektiv, skalor samt grafisk presentation. Problemlösning som en metod eller ett moment i sig själv och vad som finns att läsa om problemlösning i styrdokument från Australien, USA, England och Singapore.
Mathematical spectrum 2005/2006:2 – Pythagoras och problemet med den största rektangel (bänk, soffa…) man kan placera in tvärsöver hörnet (vinkeln) av en korridor. Fermat-nummer och geometri. Problemavdelning med lösningar.
Educational studies in mathematics 2005:3 – Felmönster i subraktionsuppgifter studerades hos två grupper elever mellan 9 och 12 år, varav en i Italien och en i Brasilien. Presentation av en undersökning om vad som skrivits, vem som skrivit och vad som där framhållits om matematiklärarutbildning.
Primary mathematics 2004:3 – Soroban, den japanska abacusen, i matematikundervisningen i en engelsk årskurs tre. Räkna med primtal i årskurs 6 – en god övning för övergången till högstadiet. I en statistiskt presenterad intervjuundersökning frågade man skolbarn i Singapore om deras attityder till matematik, hemarbete, om föräldrarnas förväntningar på barnens matematikprestationer och dessas engagemang i barnens studier.
Micromath 2005:3 – Stimulera det matematiska tänkandet med en whiteboard. En liten notis med bild talar om att förlaget Tarquin nu har öppnat en bokhandel i St Albans, Hertfordshire. Med programmet Cabri 3D kan man vika en fotboll (eller möjligen vika ihop) och en hel del annat. En översikt av publikationer skrivna om Logo i matematikundervisningen.
Teaching mathematics and its applications 2005:4 – En ny metod för diagnostiska matematiktest, där man alltid ställer två frågor (paired questions) på varje moment. En mer intresseväckande undervisning i logaritmer på gymnasiet. På en upptäcksfärd med ledtrådar introduceras studenterna i indirekta bevis.
International journal of mathematical education in science and technology 2005:8 – Renuka Vithal skriver om diskriminering av flickor i sydafrikansk matematikundervisning. I Classroom notes finns en artikel som behandlar problemet att framställa en exakt karta.
International journal of computers for mathematical learning 2005:3 – Konstruktion av algebrauppgifter för arbete med ett kalkylprogram. Att förklara en verifikationsprocess av en arkimedisk hypotes med hjälp av det interaktiva programmet Cabri.
Science and education 2005:6 – Hur Bolzano närmade sig paradoxen oändlighet och hur det kan tillämpas i undervisningen. Bakhtins dialogism – en metod att undervisa i naturvetenskap.
Science and education 2005:7/8, Special issue: Second Hellenic History, Philosophy and Science Teaching Conference: Selected Proceedings – Ska naturvetenskapens historia ingå i undervisningen i naturvetenskap. En studie i Newtons arbete om ljusets egenskaper och natur samt undervisning i optik.
Zentralblatt für Didaktik der Mathematik 2005:6 – Artiklarna återfinns online http://www.fiz-karlsruhe.de/fiz/publications/zdm/zdmp1.html#articles . Mycket om teorier kring matematikundervisning. Bibliografisk del.
Matematika v skole 2005:10
NCSM Journal of mathematics education leadership 2005/2006:2(fall/winter) – En model för mentorskap för undervisare med matematiska men inte pedagogiska kunskaper.
Journal of mathematics teacher education 2005:5 – Videoinspelade lektioner används för att uppmärksamma olika typer av vokabulär. Analys av en lärares uppföljning av undervisningen genom frågor, problemlösning et cetera. Artikelserien “Mathematics teachers around the world” fortsätter med en beskrivning av kunskapsfördjupning för lärare som fortbildar sig.
Utbildning & demokrati 2005:3 – Studie i synen på demokrati i historieläroböcker under senare halvan av 1900-talet. Olika slags integrationspolitik i skolor med stor andel barn med invandrarbakgrund.
Förskolan 2006:1, Tema: Jämställdhet i förskola – Skolverkets granskning stärker verksamheten. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, menar att förskolans personal kan bidra till att diagnosen dyslexi inte behöver ställas. Bollplanen tillhör alla barn. Förskollärarutbildningen på Dronning Mauds minne i Trondheim får alltfler manliga studenter.
Tidskriftsnytt