Nämnaren nr 4, 2026
Inledaren
Reportage: Dagmar Neuman 100 år
Natalija Sako
Hur lär sig barn matematik innan de börjar skolan? Och varför finns det elever som efter flera år i skolan fortfarande inte har fått grepp om det mest grundläggande? Det är frågor som Dagmar Neuman ställde tidigt i lärarkarriären, och som ledde vidare till forskning med stor betydelse för svensk matematikundervisning.
Kognitiva utmaningar på lågstadiet
Anna Sandgren, Linda Albinsson & Carolina Svensson
”Jag kan inte!” behöver inte vara slutet på en matematikuppgift. Det kan vara början på det matematiska tänkandet. På Söndrebaljs skola får elever redan från förskoleklass träna på att streta, pröva och tänka om – samtidigt som lärarna övar på något minst lika svårt: att inte hjälpa för snabbt. Det är en utmaning för lärare att våga låta eleverna streta!
Ta del av forskningsbaserat stöd för undervisning om positionssystemet
Inger Eriksson, professor vid Stockholms universitet, har tillsammans med forskarkollegor och verksamma lärare tagit fram en forskningsbaserad undervisningsguide som ska stärka de yngsta elevernas förståelse för positionssystemet. Guiden finns sedan i våras tillgänglig på NCM:s webbplats på sidan En undervisningsguide om positionssystemet från forskningsprojektet PLUS. Nu har Inger Eriksson tilldelats Lärarstiftelsens forskarpris för sin forskning.
Visualisering av enheter och prefix
Göran Fagerström
Att omvandla mellan enheter och använda prefix kan innebära många nya begrepp och vara utmanande att introducera för elever. Här får du tips på hur du kan visualisera innehållet och några idéer om vad som kan vara viktigt för eleverna att urskilja.
Simon och matematiken
Susanne Erlandsson & Josephine Henriksson Hellsten
Simon går i årskurs 5 i anpassad grundskola och läser ämnesområden. Som så mycket annat är matematik en utmaning, men Simon gillar siffror. Här beskriver teamet av lärare och assistenter runt Simon hur de arbetar med taluppfattning och grundläggande addition.
Internationella diagnosverktyg
Susanne Erlandsson & Håkan Sollervall
Vilka kunskaper ska man screena för i matematik och hur ska man ställa frågorna för att få så bra underlag som möjligt? Detta funderade deltagare från sju länder i Europa på tillsammans i Erasmus-projektet DiToM. Här berättar de svenska representanterna om vilka frågor de brottas med och vad de kommit fram till. Materialet finns nu allmänt tillgängligt.
Erfarenheter värda att spridas
Natalija Sako
Under ett långt yrkesliv hinner en lärare samla på sig en hel del praktisk kunskap från klassrummet. Men vilka av dessa erfarenheter kan vara värdefulla också för andra lärare? I ett pilotprojekt om beprövad erfarenhet har lärare samlats för att jämföra och pröva sin undervisning, med målet att göra erfarenheterna tillgängliga för fler.
Uppslaget: Vibekodning för lärare
Andréas Rosenberg
Att skapa datorkod genom att ge instruktioner på mänskligt språk till en AI-bot kallas vibekodning (engelska vibe coding). Författaren vill här förmedla pedagogisk inspiration kring hur man som lärare kan användavibe coding för att skapa egna digitala inslag till undervisningen.
Uppgiften formar tänkandet
Cecilia Swift
I den här artikeln beskrivs vikten av att elever får erfara division både som delningsdivision och innehållsdivision. Artikeln visar hur viktig utformningen av en uppgift är för att möjliggöra olika sätt att tänka, både i valet av material och i uppgiftens utformning.
Divisionsalgoritmen – i singular?
Jöran Petersson
Varför ska vi hålla på med divisionsalgoritmen i skolan? Är det vettigt att sitta och dividera med flersiffriga nämnare för hand? Och varför finns det så många olika algoritmer? Eller är kort division, liggande stolen, trappan och italiensk uppställning egentligen samma algoritm? Här reder författaren ut detta och presenterar en alternativ metod som både gynnar taluppfattning och huvudräkning: att jobba med bekanta multiplar och multiplikativa komplement.
Kan en berättelse förändra matematiklektionen?
Tanja Bajraktarova Vedda
När matematiken blir en del av berättelsen ökar elevernas nyfikenhet, men berättelsen är bara början. Det är de matematiska samtalen som för lärandet vidare.
Språkspalten: Matematik är språk!
Håkan Lennerstad
Matematik är inte ett språk, men den har ett särskilt språk. Den har nämligen också sina egna sanningar, Pythagoras sats är kanske den mest kända. Forskare jobbar varje dag med att bevisa nya. Men språklärare samarbetar sällan med matematiklärare. Denna artikel försöker belysa att matematiken själv är mycket språklig. Dessutom på flera sätt.
Sagt & gjort: Sticka Fibonacci
Annika Rullgård
Vad har kottar, vantar, räkning och matematik gemensamt?
Enpunktslyftet: tangentmodellen och det icke-linjära sambandet
Wanmin Liu
Vad händer om repet runt jordens midja blir en meter längre? Det här är del 2 i en serie om jordens midja. Här studerar vi vad som händer om repet förlängs med en meter och därefter lyfts i en enda punkt. Artikeln tar också upp skillnaden mellan att bygga en matematisk modell och att lösa den, samt visar att samma modell kan användas i olika situationer även om lösningsmetoden kan behöva ändras.
Problemavdelningen: Känsla för tal
Jenny Karlsson & Annalena Önnhed
En del av taluppfattningen är att skapa en känsla för tal – hur de kan delas upp och sättas samman. Här är åtta problem där eleverna får arbeta med sin känsla för heltal genom att resonera om tal, utan att behöva utföra så många beräkningar.
Kontakta redaktionen
