Språkspalten: Tal, siffra, nummer, uppgift
Cecilia Kilhamn
Texten diskuterar ord som vi använder när vi pratar om tal – ord som ibland betraktas som synonymer men som i själva verket har olika innebörd.
Produktivt matematiskt tänkande
Jo Boaler
Varför bör man uppmuntra produktivt matematiskt tänkande och resonemang och hur gör man det? Jo Boaler från Stanford University var en av huvudtalarna på Matematikbiennalen 2026 i Göteborg och i texten diskuterar hon vikten av pedagogisk variation.
Vi har läst: Möten med matematik i fritidshemmet (Anna Wallin)
Boken baseras på Anna Wallins avhandling Fritidshemmets matematik: Möten som räknas från 2022 och ger pedagoger förslag på hur matematik kan integreras i lek och aktiviteter i fritidshemmet.
Vad är 9 · 3 ? Eller Varför är 9 · 3 = 27 ?
Jöran Petersson
Vägen mot en ny läroplan håller på att stakas ut. Som väntat är ordet ”kunskap” frekvent i förslaget. Men vilken slags kunskap? Denna artikel tar en titt på några olika kunskapsformer och hur man tämligen enkelt kan planera undervisningen för att främja fördjupad kunskap.
Kängurusidan: Att arbeta med progression i Känguruproblem
Ulrica Dahlberg
Efter genomförd tävlingsdag fortsätter många att använda problem från tidigare år i elevernas tävlingsklass. I artikeln ges istället exempel på hur progression i olika matematikområden kan synliggöras genom problem från olika tävlingsklasser.
Olika likheter
Håkan Lennerstad
I en matematisk lösning finns olika typer av ekvationer som spelar olika roller, även om de alla betyder att två storheter har samma värde. Denna text handlar om dessa skilda kvaliteter, som förekommer i varje matematisk lösning.
Reportage: Vardagsmatematik engagerar när rätt uppgift möter rätt elev
Natalija Sako
Genom att involvera elever i utvecklingen av matematikuppgifter har två speciallärare i Borås tagit fram ett material som både engagerar och knyter an till den nya kursplanen för anpassad gymnasieskola. Nu vill de göra materialet tillgängligt för fler.
Uppslaget: Sträckor och kvadrater
Martina Svensson & Patrick Kuitems
Hur lång är en sträcka? För många elever inom den gymnasiala anpassade vuxenutbildningen är detta ett välbekant begrepp, och att mäta en längd med linjal känns sällan främmande. Men när diskussionen övergår till area och kvadratmeter blir det genast mer komplicerat.
Vi har läst: Mathematics tasks for the thinking classroom, grades K–5 (Peter Liljedahl och Maegan Giroux)
Boken är en vidareutveckling och konkretisering av de idéer som introducerades i Peter Liljedahls tidigare bok Att bygga tänkande klassrum i matematik och som finns översatt till svenska.
Vi har läst: Matematiksvårigheter – förebygga, uppmärksamma och analysera (Ingela Sandberg)
Boken ger en introduktion till vad matematiksvårigheter är och vilka bakomliggande faktorer som kan bidra till dem, exempelvis nedsatta exekutiva funktioner och val av arbetssätt.
Fyra strategier för att introducera ny matematik
Håvard Andreassen
Här presenterar och jämför författaren fyra olika strategier för att introducera ny matematik i klassrummet. De olika metoderna förespråkas av somliga och motarbetas av andra, men författaren menar att de alla kan ha sin roll att spela i olika delar av inlärningsprocessen.
När talen är i vägen för ekvationen
Anna Holmlund och Johanna Stode
Ser du ekvationen? Nej, talen är i vägen! Så skulle man kunna beskriva vissa elevers utmaningar när de ställs inför ekvationer med decimaltal trots att de kan lösa liknande ekvationer med heltal. I ett ULF-projekt har en forskare och tre lärare tillsammans undersökt hur man kan hjälpa elever att lära sig känna igen ekvationens struktur så att inte talen kommer i vägen.
Hur svårt är det att förklara area av parallellogram?
Håkan Sollervall
Area är ett centralt begrepp i den geometri som behandlas genom grundskolan. Inledningsvis räknar eleverna antal rutor i både oregelbundna och rektangulära mönster för att sedan övergå till beräkningar av areor. Här resonerar författaren kring olika sätt att förklara area av parallellogram, ett begrepp som inte är självklart utan behöver behandlas genomtänkt i matematikundervisningen.
Ramanujans magiska kvadrat
Pedram Hatami
Här beskrivs den magiska kvadrat som sägs ha skapats av den indiske matematikern Srinivasa Aiyangar Ramanujan. Det berättas att han skrev sitt födelsedatum på den första raden: 22, 12, 18, 87.
Aktuellt på NCM: Intensivundervisning i matematik
En stor del av NCM:s verksamhet handlar om kompetensutveckling och fortbildning för verksamma lärare. Fortbildningen Intensivundervisning i matematik riktar sig till alla som vill lära sig mer om att stödja elever i matematiksvårigheter.
Problemavdelningen: Problem med areor
Jenny Karlsson & Annalena Önnhed
Elever möter begreppet area på olika nivåer. Från att förstå att areaenheter måste packas tätt så att det varken uppstår glipor eller överlapp, till att de undersöker formler för areaberäkning på figurer som blir allt mer komplicerade och med allt mer precisa matematiska metoder.
