Att arbeta vidare efter Matematiklyftet

Under åren 2012–2016 har 8 utav 10 matematiklärare arbetat med Matematiklyftet under ett läsår. Alla dessa 37000 lärare har träffats varje vecka i kollegiala samtal kring matematikundervisning samt genomfört och analyserat lektioner. Till stöd för arbetet har det funnits ett didaktiskt material, handledare och rektorer. Men vad händer efter ett år? Hur väljer huvudmän, rektorer och lärargrupper att fortsätta utveckla undervisningen i matematik? Hur väljer man att fortsätta utveckla former och innehåll för fortbildning?

Filmad föreläsning: Är vi redo att fortsätta efter ett lyft?

Se en filmad föreläsning av Anette Jahnke, forskare, och projektledare för NCM:s arbete med Matematiklyftet sedan 2012. Varför kan man behöva fortsätta utveckla undervisningen efter ett år med Matematiklyftet? Hur kan man göra? –>>Till filmen

Artiklar

Diskutera arbetet med Matematiklyftet i en Facebookgrupp

Har du frågor, funderingar eller idéer kring att arbeta med Matematiklyftet? Gå med i vår Facebookgrupp “Arbeta med Matematiklyftet”.
Dela med dig som lärare, handledare eller rektorer av dina erfarenheter och dina frågor kring att arbeta med Matematiklyftet. Har ni inte varit med i Matematiklyftet kan ni i gruppen ställa alla era frågor och få svar.
Till facebooksidan: Arbeta med Matematiklyftet

Förslag på hur man kan fortsätta att arbeta

I samarbete med olika kommuner har NCM utarbetat följande olika varianter på hur man kan fortsätta utvecklingen av undervisnings – och fortbildningskulturen utifrån skolenhetens behov. Har ni andra planer än dessa varianter som följer? Hör av er så vi kan utöka listan nedan. Kontakta anette.jahnke-at-ncm.gu.se.
Vi utgår från att skolor har kommit olika långt i sitt arbete och har olika behov. I det fortsatta arbetet behöver huvudman/rektor/handledare/lärargrupp ta ställning till följande:

Lärargruppens fortsatta kollegiala arbete

Sammansättning av lärargruppen
Under året med Matematiklyftet har arbetet bedrivits i en lärargrupp. Lärargruppen kan ha satts samman på olika sätt. Grupper kan ha bestått av:

  • Lärare som undervisar inom samma stadium.
  • Stadieövergripande grupper.
  • Lärare från en skola eller av lärare från olika skolor.
  • Lärare från både t.ex. grundskola och förskoleklass/förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning osv.

Oavsett, kan en första fråga vara om gruppen ska bestå eller förändras. .

Intensiteten
Om man som lärargrupp vill fortsätta med formen (läsa, diskutera & planera, genomföra aktivitet i sin undervisning, diskutera & utvärdera) i Matematiklyftet behöver man avgöra med vilken intensitet arbete ska ske. Inom Matematiklyftet är rekommenderad tid för arbete med en modul under en termin 30 timmar. Dessutom ska åtta aktiviteter genomföras i den ordinarie undervisningen. En vanlig idé är att fortsättningsvis arbeta på halvfart vilket då innebär 15 timmar per termin och fyra aktiviteter som genomförs i den egen undervisning. En del skolor väljer att genomföra en modul mellan oktober och mars, då behålls en viss intensivt samtidigt som man undviker start och avslutning av läsåret. Ett annat exempel ges av skolor som arbetar intensivt med fyra delar under en viss period under läsåret och så tar man en paus för annat arbete, och sen arbetar man med fyra delar till en modul.

Matematikdidaktiskt material
Därefter handlar det att välja vilket material man vill arbeta med. Man kan till exempel arbeta med ytterligare modul.eller arbeta en andra gång med en modul/fördjupningsmaterial/del av modul.
Men kan också välja att utifrån en analys av undervisningen börja utveckla lektioner gemensamt. Lektionerna planeras, genomförs och utvärderas tillsammans. Arbetat ägs helt av lärargruppen själv. Lärargruppen kan ta del av metodiken kring learning/lesson study (länk). Innan det blir ett arbete som lärarna äger själva behövs stöd av speciellt utbildad handledare. Har huvudmannen tillgång till sådan handledare är detta ett alternativ man som lärargrupp kan välja. Finns inte learning study handledare att tillgå kan huvudmannen i samarbete med ett universitet utbilda learning study handledare under höstterminen 2014 som våren 2015 startar learning study grupper på skolor.

Stöd
Internt kan man låta en matematiklärare, speciallärare eller förstelärare få ansvaret att handleda/leda samtalet i lärargruppen. Det kan också finnas möjlighet till externt stöd:

  • Handledare på huvudmannanivå, t.ex. handleder vid 3 ggr på hösten och 3 ggr våren.
  • Skolor kan boka en handledare vid behov, handledare finns att tillgå i viss omfattning på huvudmannanivå.
  • Lärargrupper besöker andra skolor som har längre erfarenhet av Matematiklyftet. Finner ni inga skolor att besöka, kontakta NCM.
  • Huvudmannen arrangerar i samarbete med lärosäte föreläsningar eller seminarium för alla lärare i anslutning till innehållet i modulerna, t.ex. om de fyra didaktiska perspektiven som genomsyrar alla moduler; förmågor, sociomatematiska normer, klassrumsinteraktion och bedömning.
  • Huvudmannen arrangerar i samarbete med lärosäte föreläsningar eller workshops hur IKT kan användas inom modulernas material.
  • Huvudmannen arrangerar nätverksträffar mellan skolornas lärargrupper och rektorer.
  • Det finns speciellt utbildade learning study handledare.

Olika behov för olika stadier

Förutsättningar och behoven kan se olika ut för olika stadier. För lärare i yngre åldrar som även undervisar i alla andra ämnen kan en variant vara att planera in kollegialt lärande med externt stöd under läsåret där innehållet i det som behandlas varierar under läsåret t.ex. 12 veckor matematik, 12 veckor läs och skriv samt 12 veckor NO.

Handledarens fortsatta arbete

Vilken roll får de handledare som nu verkat inom Matematiklyftet under ett läsår? En del av handledarna fortsätter med nya lärargrupper inom Matematiklyftet. Men det kan också finnas handledare som avslutar arbetet just inom Matematiklyftet. Hur kan huvudman/rektorer dra nytta av kompetensen som utvecklats?

  • Handledarna handleder samtalsledare på skolenhetsnivå.
  • Handledaren handleder i Läslyftet.
  • Handledarna stödjer de lärarna som avslutat Matematiklyftet och som fortsätter med kollegialt lärande (enligt alternativen ovan).
  • Handledare handleder rektorerna som befinner sig i Efterlyftet eller i Matematiklyftet.
  • Vidareutbildar sig ytterligare t.ex. inom learning study.
  • Handledaren arbetar vidare som förstelärare.

Rektorernas fortsatta arbete

Hur kan kompetensen tas tillvara från de rektorer som genomfört Matematiklyftet och de som deltagit i utbildningen för rektorer inom Matematiklyftet? Hur kan de vidareutveckla sig?

  • Bildar rektorsgrupper för kollegialt lärande med handledare som tidigare handlett lärargrupper.
  • Arbetar fram hållbara organisatoriska förutsättningar för lärarna.
  • Synliggör och följer det fortsatta arbetet.
  • Utvärderar och analyserar det fortsatta arbetet till exempel om lärarna är nöjda, utvecklat nya kunskaper, kunnat omsätta nya kunskaper och om det medfört effekter i verksamheten t.ex. i klassrummet, hos elever eller i kvalitén i samarbetet mellan lärare, mellan rektor och lärare osv. De uppgifter som ingår i utbildningen för rektorer i Matematiklyftet kan vara en hjälp i det arbete, se Utbildningen för rektorer
  • Använder sina erfarenheter i utvecklingen inom andra ämnen t.ex. inom Läslyftet.
  • Coachar rektorer vars lärare ska påbörja Matematiklyftet i augusti 2014.
  • Vidareutbildning vid universitet t.ex. Rektorslyft eller Masterutbildningar.

Huvudmannens/förvaltningens fortsatta arbete

  • Synliggör arbetet för politiker genom att t.ex. presentera utvärderingar.
  • Stöd för samordnare/utvecklare på förvaltningsnivå.
  • Ta fram i samarbete med lärosäte praktiska och hanterbara strukturer för utvärdering av Matematiklyftet och Efterlyftet som kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Utifrån utvärdering planera fortsättning