Fingertal och romerska siffror
Ulla Johansson
Barn använder sina fingrar för att se tal och fingrarna kan då ses som tidiga symboler för tal. Fingertalens utseende är nära kopplat till de romerska siffrorna där det viktiga talet fem motsvarar alla fingrarna på en hand. Här beskrivs en arbetsgång då fingertalen används i den tidiga undervisningen.
Rapport från Sexfingerlandet
Lars Nystedt
En reseberättelse av författaren som tack vare ett rekommendationsbrev från Skolöverstyrelsen fick möjlighet att besöka Sexfingerlandet.
Additiva situationer
Éva Fülöp
På vilket sätt kan undervisning genom problemlösning bidra till förbättrade aritmetiska färdigheter hos eleverna? Författaren diskuterar hur lärare genom olika problemformuleringar kan hjälpa sina elever att erfara och utforska situationer av addition och subtraktion med fokus på del-del-helhetsmodeller, samt förankra de aritmetiska operationernas sammanhang och deras koppling till tal.
Talsnack
Sofie Persson
Hur kan elevers taluppfattning och färdigheter att göra beräkningar stärkas? Den frågan ställdes och ett svar blev att använda Number Talks. Metoden är elevaktiv och engagerar eleverna att hitta olika lösningar som utmanar, stärker och synliggör matematiska tankar och idéer.
Kängurusidan: Tal och räkning
Ulrica Dahlberg
I varje tävlingsklass i Kängurun finns problem inom olika matematiska områden. Ett av dem är taluppfattning och nu pågår ett arbete med att samla sådana känguruproblem från de 25 gångna tävlingsåren i en bok. Ett delområde är tal och räkning och på Kängurusidan följer några smakprov från delar av boken.
Rektanglar som tankeredskap
Kerstin Larsson
Multiplikation och division är tvådimensionella räknesätt, i jämförelse med addition och subtraktion som kan beskrivas som endimensionella. Därför behöver elever få andra tankeredskap för dessa räknesätt. Här beskriver författaren hur rektanglar som har utbredning i två dimensioner kan fungera som tankeredskap för multiplikation.
Uppslaget: Huvudräkningsspelet PLUMP – en klassiker med många variationer
Ingvar O Persson & Redaktionen
Inför Nämnarens 50-årsjubiléum efterlyste redaktionen nomineringar till ”Bästa Nämnarenartikeln genom tiderna”. En av de nominerade var uppslaget PLUMP.
Positionssystemet med Abacus Game
Kerstin Glimmerfors
Genom att kombinera gammal beprövad och modern teknik hoppas författaren att elever ges möjlighet att lära sig positionssystemet med hjälp av en abakus.
Proportionalitet – mer än bara dubbelt och hälften
Karin Landtblom & Inger Ridderlind
Elever använder sina kunskaper om såväl additiva som multiplikativa samband för att hantera proportionalitetsproblem. Genom att analysera elevers lösningar till en uppgift från ett nationellt prov kan författarna här visa vilka mer eller mindre framgångsrika strategier elever använder. De framhåller vikten av att ta upp multiplikativt tänkande tidigt i undervisningen.
Sagt & gjort: Repetitionsbingo – eller vad du väljer att kalla det
Ulrika Toftevall
Bingo i olika former brukar gå hem. Författaren ville att alla eleverna i årskurs 3 skulle kunna delta, ha nytta av det som repetition eller för att utmanas att tänka i flera steg. Många spel kan bli begränsade i sin utformning och då bli för svåra för vissa elever och alldeles för lätta för andra. För att kunna differentiera ville hon utgå från varje elev men ändå tänka generellt. Det mynnade ut i Repetitionsbingo.
Att leka fram grundläggande taluppfattning
Jöran Petersson
Att spela spel kan vara ett roligt sätt att lära sig. Det gäller dock att tänka igenom både vad lärandeobjektet är och vilka egenskaper spelet ska ha. Med spelifiering som idé går det att designa spel för att ge eleverna tillfällen att lära sig grundläggande taluppfattning med exempelvis kort eller tärningar.
Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal
Ingvar O Persson
En tidigare artikel om negativa tal följs upp här. Två modeller för addition och subtraktion av positiva och negativa tal presenteras, båda utprövade i klassrummet. Utgående från dessa modeller går det även att diskutera multiplikation och division av negativa tal.
Ska vi undervisa om bråk?
Cecilia Kilhamn
När författaren söker i Nämnarens artikeldatabas efter artiklar med ordet bråk i titeln får hon 24 träffar. Mellan 1976 och 1983 fördes en diskussion om huruvida bråkräkning alls var något skolan skulle ägna sig åt. Titlarna är ganska talande:
Bråkräkning i grundskolan – Behövs det?
Varför är man så rädd för bråk?
Därför bör vi vara försiktiga med bråk
Det är räkning med bråk som ger förståelsen
Det är räkning med bråk som ger förståelsen
Göran Lindahl
”Varför är vi så rädda för bråk?” undrade författaren i en tidigare artikel. Detta bemöttes av Bengt Anderberg i “Därför bör vi vara försiktiga med bråk.” I följande text hävdar författaren att bråkräkning ger den begreppsmässiga grunden.
Problemavdelningen: Räkning med Känguruproblem
Problem är hämtade från kapitlet Räkning i den kommande boken Taluppfattning med Känguruproblem – Problem för grundskolan. Här finns svarsalternativ med, men prova gärna att ge problemen utan dem.
