| Omslagsbild gjord i DESMOS av Caroline Friberg.
Jag vill ha lördagsgodis, men det är inte lördag!
Elevgenererade problem i en förskoleklass
Rimma Nyman
Vad är ett problem och vilka problem hittar elever själva på? Nyvunna forskningsresultat från en italiensk studie visar att positiva attityder till problemlösning förändras till negativa under de tidiga skolåren. Författaren tog därför upp frågan om problemlösning med elever i en svensk förskoleklass.
Språkspalten: Enade vi stå, söndrade vi falla
Cecilia Kilhamn
Språkspalten i detta nummer handlar om enhet, om enighet och om helhet.
Intervju med elever
Ingrid Elisabeth Børve & Renate Jensen
I den norska tidskriften Tangenten har det i flera år funnits en stafett där lärare har blivit intervjuade om sin matematikundervisning. Men här pratar lärare istället med förskolebarn och elever för att få veta vad de tänker om matematik och matematikundervisning.
Algebra-artisten
Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.
Att undervisa matematik för kreativa resonemang
Denice D’Arcy & Jan Olsson
Författarna vill dela med sig av sina erfarenheter från ett FoU-projekt som går in på fjärde året. Genom att ställa upp och utveckla principer för att stödja elevers kreativa matematiska resonemang kan lärare i sin tur få hjälp att designa lämpliga uppgifter och förbereda det stöd de kan ge eleverna.
Utökad referenslista.
Uppslaget: Tre gånger cirkel
Nina Aspegrén
Vi har läst: Matematiska samtal i klassrummet, av Cecilia Kilhamn, Rimma Nyman, Lena Knutsson, Britt Holmberg, Susanne Frisk, Christina Skodras & Florenda Gallos Cronberg.
Från stötesten till byggsten – Elevers svårigheter att lära sig matematik, av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist
Minus av minus
Anders Månsson
Numera är vi så vana vid minustecknet att många inte tänker på att det har olika men närliggande betydelser i matematiken. Den här artikeln går närmare in på varför minustecknet används i tre olika betydelser.
I Finland pågår en stor fortbildningssatsning som går under benämningen LUMATIKKA.
Strövtåg: En väg till matematikens historia
Anders Tengstrand
Tankar från marginalen
Lasse Berglund
Marginalen som nämns i rubriken ska föra tankarna till Fermats stora sats. Här tar artikelförfattaren oss med på ett resonemang genom ett liknande men något enklare samband.
Kängurusidan 212
En tennisgåta
Håkan Lennerstad
Har du förstått det kluriga sättet att räkna poäng i tennis? Här presenterar Håkan Lennerstad, professor emeritus i matematik vid Blekinge tekniska högskola, en gåta som handlar om varför han numrerar de bästa lägena för att vinna ett gem i tennis på följande sätt: 1–2–3–4–5–5,5–8.
Problemavdelningen: Delbarhet och primtal
|
