nr 2, 2011

Om omslagsbilden

Länkar i nr 2

Det handlar om mönster
Anette Jahnke

Olivias klänning
Cecilia Nyström

Barnen i en förskoleklass har utvecklat sin uppfattning om mönster. Från att se mönster som enbart dekoration har de fått hjälp att se att mönster också kan vara något som upprepas regelbundet.

Talmönster från början
Lene Christensen

Redan i tidiga skolår kan elever undersöka mönster. I denna danska artikel får vi flera exempel på hur man kan få in talmönster i klassrummet med hjälp av bildserier, rörelser, tabeller och modellering.

Från Fibonacci till algebra
Per Berggren

I denna artikel beskrivs hur elever i sitt möte med Fibonacci-serier själva börjar efterfråga algebra som ett verktyg vid problemlösning. Efter hand blir de allt mer medvetna om att de använder sig av ett algebraiskt tänkande även då de möter andra problem.

Mönster i Fibonaccis talföljd
Mogens Hestholm

Som matematiklärare blir man extra glad när ens elever blir fascinerade av matematik. Här får vi följa en norsk elevs resonemang om mönster i Fibonaccis talföljd. Han gjorde spännande upptäckter då han undersökte hur talföljden ter sig grafiskt.

Okända skrymslen i Pascals triangel
Michael Naylor

Pascals triangel, som har varit känd av indiska, persiska, arabiska och kinesiska matematiker i mer än tusen år, fick sitt nuvarande namn i mitten av 1600- talet då den återupptäcktes av den franske matematikern och fysikern Blaise Pascal. Kan triangeln utvidgas till att också rymma negativa rader? Vart leder i så fall det? Följ med författaren på en hisnande resa in i triangelns mer okända skrymslen.

Talet 41 – dolda mönster och en överraskande egenskap
Torgeir Onstad

Om ett femsiffrigt tal är delbart med 41 så är de femsiffriga tal som bildas vid cyklisk omflyttning av siffrorna också delbara med 41. Hur kan det komma sig? Här följer en undersökning av talmönster som leder till oväntade upptäckter. Artikeln kommer från Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.

Mönsterproblem i dubbel bemärkelse
Astrid Karlsson

Med utgångspunkt i det rika problemet ”Stenplattor” synliggörs skillnader i elevers lösningar och hur problem som behandlar mönster kan leda in eleverna i ett algebraiskt tänkande.

Matematik i kubik
Maria Wærn

I denna artikel beskrivs ett problem som är tänkt för gymnasieelever. Det är möjligt att låta grundskoleelever, ganska långt ner i åldrarna, arbeta med problemet men de behöver då mer hjälp med de generella resonemangen.

Uppslaget: Grodhopp

Om omslagsbilden: Polycyttaria
Anton Thorsson

Stjärnmönster
David Fielker

Från den danska Matematik kommer denna artikel som behandlar mellanrummen som uppstår när vi lägger stjärnor intill varandra. Olika antal spetsar på stjärnorna och olika sätt att placera dem ger upphov till olika former på hålen. Hur ser mönstren ut? Vilken roll spelar vinklarnas storlek?

Det finns mer på nätet

Tatamimattor som mått
Gert M Hana

I denna artikel som vi fått från norska Tangenten, behandlas ett traditionellt sätt att inreda japanska hus. Med utgångspunkt i en annan kultur kan vi utveckla förståelsen för vad det innebär att mäta area och betydelsen av areaenheter. Texten kan vara utgångspunkt för exempelvis undersökningar av storleken på golvet i klassrummet och i elevernas hem, för arbete i bild, för beräkningar av areor med olika enheter och för diskussion om betydelsen av standardiserade måttenheter.

Räkning – en kul historia
K. Larsson & N. Larson

Att arbeta med att synliggöra olika talsystem öppnar möjligheter att beakta ett (kultur)historiskt perspektiv på matematiken. Författarna ger konkreta exempel på hur en medveten variation av skilda talsystem i undervisningen också bidrar till elevers förståelse av vårt tiobassystem.

Det cirklar runt cirklar
B. Bergius & L. Emanuelsson

Genom att utmana elevernas fantasi och upptäckarglädje via olika uppdrag, ges eleverna möjlighet att känna igen cirklars egenskaper, utveckla sitt språk och använda sitt kunnande vid problemlösning. Elevers erfarenheter och tankar tas på allvar och ses som viktiga byggstenar i lärandet.

Matematik i kulturens tecken

Matematikbiennal i Umeå 26 – 27 januari 2012

Får vi presentera de nya Strävorna …

PISA 2009 – resultatet i matematik
I. Ingemansson & A. Pettersson

Denna artikel behandlar resultaten i matematik för PISA-undersökningen, som genomfördes våren 2009. Liksom år 2000 var huvudområdet läsförståelse. I artikeln behandlas också vad det innebär att vara matematiskt litterat samt de skilda syften som PISA och våra ämnesprov har.

Bedömning av kompetenser
H. Skagerlund & T. Vegerfors

Denna artikel är en bearbetning av ett examensarbete som fick Göran Emanuelssonstipendiet 2010. I undersökningen har några lärares beskrivningar av sin bedömning samt deras prov analyserats med avseende på matematiska kompetenser. Resultatet har sedan jämförts med en motsvarande undersökning av Skolverkets diagnosmaterial Diamant. Hela arbetet finns tillgängligt på Nämnaren på nätet.

Lite digitalromantiskt godis
Bengt Ulin

Inspirerad av ett föredrag fortsätter Bengt Ulin att här inspirera till rolig och undersökande algebraundervisning utifrån ett bilnummer.

Kängurusidan

Kängurudag på förskolan Fjärilen i Kungsbacka.

Problemavdelningen

Pedagorien