Att elever ska skaffa sig god taluppfattning är ett av de viktigaste målen i våra dagars matematikutbildning. På sätt och vis utgör den en förutsättning för att se matematik som meningsfull i sig och för att hantera en allt mer omfattande användning av matematik i vardag och samhälle.
Här nedan ges exempel på litteratur, artiklar och klassrumsaktiviteter som kan vara användbara i ett kompetensutvecklingsprojekt som har taluppfattning som huvudtema:
- Att förstå och använda tal – en handbok, NCM, 2008
- Boken vänder sig till lärare som undervisar i matematik i förskoleklass, i grundskolan och i viss mån i gymnasieskolans kurs A. Boken med tillhörande översiktstest är speciellt inriktad på kritiska punkter som forskning visar att många elever har problem med. Kända svårigheter och missuppfattningar beskrivs, diskuteras och följs upp med allmänna och detaljerade förslag för undervisningen. Samtal, laborativt arbete, undersökningar av tal och gemensamma diskussioner är viktiga inslag i det arbetssätt som beskrivs.
- Matematik från början, NCM, 2000
- Barns första erfarenhet av matematik i förskola och skola kan ha avgörande betydelse för deras fortsatta lärande. I den inledande undervisningen grundläggs barns inställning till matematik och även deras uppfattning om det egna lärandet och kunnandet. Matematik från början, nr 4 i NämnarenTEMA-serien, tar upp tidiga möten med matematik och beskriver erfarenheter och hur de kan utformas. Erfarna forskare och lärare ger både teoretisk bakgrund och praktiska exempel.
- Lära och undervisa matematik – internationella perspektiv, NCM, 2007
- Det är mycket som påverkar elevers matematiklärande, men lärares syn på matematik och hur vi arbetar i och utanför klassrummet har störst inverkan på elevers förståelse för och självförtroende i matematik. Olyckligtvis tror många att det bara är ett fåtal som kan lyckas i ämnet. Elever med otrygg uppväxt, med lärandesvårigheter och med annat modersmål än svenska får inte sällan för litet stöd och möts av alltför låga förväntningar. En genomgående tanke i bidragen i boken Lära och undervisa matematik – internationella perspektiv är att alla kan lära sig grundläggande matematik med relevant stöd och god undervisning.
Ur Lära och undervisa matematik
Alisatir McIntosh: Nya vägar i räkneundervisningen s 7-20
Doug M. Clarke; Algoritmundervisning i tidiga skolår, s 21-34
Max Stephens: Generalisering av numeriska utsagor, s 35-48
Litteratur, övriga
Emanuelsson, G. Johansson, B. & Ryding, R. (red) (1991). Tal och räkning I. Studentlitteratur.
Emanuelsson, G. Johansson, B. & Ryding, R. (red) (1991). Tal och räkning II. Studentlitteratur.
Kilborn, W. (1989). Didaktisk ämnesteori i matematik. Del 1. Grundläggande aritmetik. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Löwing, M. (2003). Huvudräkning – en inkörsport till matematiken. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Neuman, D. (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Sollervall, H. (2007). Tal och de fyra räknesätten. Lund: Studentlitteratur.
Artiklar
De flesta av nedanstående artiklar är tillgängliga från Nämnarens artikelregister …
Alseth, B. (1997). Aktiviteter för att lära matematik. Nämnaren 21(4).
Anselmsson, B. (2000). Aktiviteter för alla nivåer. Nämnaren 27(4).
Bengtsson, H-U. (2001). Fågelskit. Nämnaren 28(1).
Brekke, G. & Støren, H. (1995). Kvalitet i matematikundervisningen. Nämnaren 22(3).
Brekke, G. (1995). Oppfattninger av desimaltall. Nämnaren 22(4).
Brekke, G. (1996). Regning med desimaltall. Nämnaren 23(1).
Brekke, G. & Rosén, B. (1996). Diagnostisk undervisning. Nämnaren 23(2).
Clarke, B. & Clarke, D. (2002). Uppslaget: Matematik steg för steg. Nämnaren 29(4).
Emanuelsson, L. & Bergius, B. (2001). Undringar om hundringar. Nämnaren 28(1).
Emanuelsson, L. & Bergius, B. (2001). Hundringar med undringar. Nämnaren 28(2).
Emanuelsson, G. & Emanuelsson, L. (1997). Taluppfattning i tidiga skolår. Nämnaren 24(2).
Gunnarsson, A. (1999). Herr Odal och grönsakerna. Nämnaren 26(1).
Hedrén, R. (1999). Kan elever hitta på egna skriftliga beräkningsmetoder. Nämnaren 24(4).
Hope, J. (1999). Mekanisk räkning och förståelse. Nämnaren 26(4).
Hilling-Drath, M. (2007). Konkretion av decimaltal. Nämnaren 34(1).
Holgersson, I. (1996). Utveckling av talbegrepp. Nämnaren 23(3).
Kubínová, M. & Stehlíková, N. (2005). Matematikprojekt i Tjeckien. Vi räknar som de gamla egyptierna. Nämnaren 32(1).
Lundqvist, S. ( 1991). Uppslag 4. Den tänjbara tallinjen. Nämnaren 100, 18(3/4).
Malmer, G. (2003). Mindre räknande – mera tänkande. Nämnaren 30(1).
Matérn, G. (1997). Fyrors bråkuppfattning. Nämnaren 24(2).
McIntosh, A. (1995). Vitalisera huvudräkningen. Nämnaren 22(3).
McIntosh, A., Reys, B. & Reys, R. (1996). Uppslaget: Hur mycket är 100 knappar? Nämnaren 23(3).
Nordell, B. (1994). Att uppskatta myggor. Nämnaren 22(1).
Olsson, I. & Forsbäck, M. (1998). Tankeutmaningar. Nämnaren 25(2).
Olsson, M. (2005). Uppslaget. Matematik är gott. Nämnaren 32(1).
Reys, R. & Reys, B. (1995). Perspektiv på Number sense och taluppfattning. Nämnaren 22(1).
Reys, R., Reys, B. & Emanuelsson, G. m fl (1995). Vad är god taluppfattning? Nämnaren 22(2).
Reys, R., Reys, B. & Emanuelsson, G. (1995). Meningsfulla tal. Nämnaren 22(4).
Reys, B., Reys, R. & Emanuelsson, G. (1996). Uppskattning av överslag. Nämnaren 23(1).
Runesson, U. (2000). Variation för lärande. Nämnaren 27(2).
Thunholm, M. & Bergehed, A. (2004). Tankeverkstad. Nämnaren 31(1).
Törefors, J. (1998). För allt smör i Småland. Nämnaren 26(3).
Uppslaget (1995). Test på tal i decimalform. Nämnaren 22(3).
Uppslaget (2002). Hur högt är huset? Nämnaren 29(1).
Uppslaget (2002). Matematik steg för steg. Nämnaren 29(4).
Watson, A. & Mason, J. (2002). Skillnaden är två. Nämnaren 29(4).
Öberg, U. (2000). Bråk helt enkelt. Nämnaren 27(3).
Strävorna
Under Strävorna finns utvalda artiklar och aktiviteter som kan användas dels som inspiration och stöd för undervisningen och dels som kompetensutveckling.
Länkar
Nulägesbeskrivning …
Kompetensutvecklingsmodeller …
Riskanalys …
Uppföljning och utvärdering …