nr 4, 2008

Info i nr 4
Tryckfelsnisse i adventskalendern

Extramaterial kopplat till numret

Länkar …
… i nr 4

Bengt Johansson hedersdoktor i Uppsala
Göran Emanuelsson

NCM:s föreståndare promoveras 23 januari 2009 till hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.

Vad betyder orden? Om några terminologiska glädjeämnen och vedermödor
Lars Mouwitz

Projektet att skriva en bok om matematikterminologi för skolan har letts av matematikern Christer Kiselman, tillsammans med Lars Mouwitz. Ett stort antal andra personer har dessutom i olika omfattning deltagit med specialistkunskap i den kommande bokens utformning. De har bidragit med historiska och etymologiska utblickar. I denna artikel kåserar Lars Mouwitz om några glädjeämnen och vedermödor under projektets gång.

Kan 8 –12-åringar lösa ekvationer?
Maria Dahlin & Eva-Lena Eriksson

Genom att inte på förhand bestämma att ekvationer är ”för svårt” för eleverna beskriver författarna hur de med rätt stöd fick sina elever i årskurs 2 och årskurs 6 att både lösa ekvationer och att använda dem vid problemlösning. Deras slutsats är att vi lärare inte ska vara rädda för att ha höga förväntningar på våra elever.

Att tala och skriva matematik – redskap för bedömning
Maria Asplund

Folkparksskolan i Norrköping arbetar sedan åtta år med Tankeverkstad i åk F – 5. Arbetssättet utvecklas ständigt och det senaste är att arbeta med tydliga mål. I artikeln ges exempel på hur läraren kan bedöma elevernas matematikkunskaper genom att lyssna när de talar och läsa det de skriver i reflektioner och sammanfattningar.

Tänk – nik
Räkna med olika företag – Räkna på riktigt
Pierre Jamot

Artikeln beskriver hur man kan utnyttja lokal verksamhet för att motivera elever att lära sig matematik. De får möjlighet att se matematiken på ett annat sätt än som den framträder i många läromedel. Författaren är projektledare för ett tekniksamarbete med näringslivet i Vårgårda.

Att använda tankenötter för att utveckla kritiskt tänkande
Rita Barger

Framgångsrik problemlösning kräver att man har tillgång till olika strategier och att man har ett matematiskt och kritiskt tänkande. Detta kan utvecklas genom ett strukturerat arbete med tankenötter. Artikeln behandlar amerikanska förhållanden.

Delbarhetsregler
Jöran Peterssonn

Mikael Passare beskrev i Nämnaren nr 1, 2008 ”Mormors glasögon” i termer av kongruensräkning. Den kan användas för att exempelvis undersöka delbarhet med 3 och 9. Men hur undersöker man om ett tal är delbart med exempelvis 7, 11 eller 13?

Samspelet mellan algebra och geometri
Thomas Lingefjärd

GeoGebra är ett program som bland annat kan hantera algebra och geometri. Programmet är gratis, plattformsoberoende och finns översatt till ett flertal språk. Det kan användas på hela grund- och gymnasieskolan.

Uppslaget: Tankeläsaren
Lena Trygg

Varför förenkla när vi kan förkrångla?
Anette Jahnke

Denna artikel handlar om att variera arbetssätt på gymnasiets kurser. Med exempel från geometri, algebra och talteori och med historisk anknytning berättar författaren om sin undervisning.

Fraktaler – en fråga om upprepning
Lasse Berglund

Fraktaler är intressanta både ur matematiskt och historiskt perspektiv. Författaren ger exempel på fraktaler som fått namn efter kända matematiker samt uppgifter att lösa i samband med detta.

Förbannade lögner, skruvade siffror och tillrättalagd statistik
Peeter-Jaan Kask

Världen runt omkring oss kan i många fall beskrivas med statistik, men tolkningen kan göras på många olika sätt. Opinionsbildare kan ”bevisa” att deras åsikter är de rätta genom att använda ett perspektiv som gynnar dem. Här får vi ta del av varför vi bör vara försiktiga med hanteringen av statistik.

Allting är relativt
Kerstin Hagland

I artikeln beskriver författaren en variant av sudoku som förutom de vanliga sudokureglerna även tar hänsyn till de ingående talens storleksrelation. Förslag ges på hur spelet kan varieras och anpassas efter elevernas behov.

Frågesport i historiens tecken
Jonas Hall

Vid matematikbiennalen 2008 presenterade Jonas Hall denna frågesport. För alla er som inte hade möjlighet att lösa den på plats publicerar vi den här. Låt eleverna arbeta med den eller gör en gemensam aktivitet med dina kollegor. Nöj er inte med att finna svaren, utan låt frågor och svar vara utgångspunkt för vidare arbete. Hör gärna av er och berätta om hur arbetet utvecklats. Svaren finner ni på Nämnaren på nätet.

Ett dilemma
Arne Engström

Hur ska den normala spridningen i klasserna hanteras när regelverket tycks utgå från att klassen är homogen, och att alla kan ungefär lika mycket? Författaren ger en bakgrund utifrån sin egen forskning.

Studentmatte satsar på kommuner

Efter Kunskapspriset satsar studentorganisationen Individuell Kunskapsutveckling på samarbeten med kommuner för att öka – och ta tillvara – ungdomars matematikintresse.

Kängurusidan: Geometriproblem
Susanne Gennow

I föregående nummer presenterades några av de 34 problem med anknytning till geometri som fanns i årets Kängurutävling. Det är ca 30 % av samtliga problem, vilket är betydligt mer än den omfattning som geometrin har i skolan. Problemen spänner över många områden, bl a geometri som redskap för att visualisera aritmetik och algebra, för att finna mönster och exempel på klassisk geometri.

DPL 38: Geometri
Sture Sjöstedt

I DPL 39 presenterar vi några geometriska problem som vi fått av Sture Sjöstedt i Hallsberg. De är av lite olika karaktär men flera av dem uppmuntrar till undersökande aktiviteter. T ex kan ett kinaschackbräde användas för att undersöka hur man kan vända trianglar upp och ned.

Matematikbiennalen 2010 – Matematikentusiasm i världsklass
Kerstin Larsson, Katarina Kjellström & Niclas Larson