Styrdokument och läro-, ämnes- och kursplaner

Här finns samlat de styrdokument som reglerar svensk utbildning och särskilt de delar som berör matematikutbildning. Längre ned på sidan finns information om Nationella kurs- och ämnesplaner i matematik.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18

Läroplanen gäller från 1 juli 2019 och är uppdelad i två delar; Förskolans värdegrund och uppdrag och Mål och riktlinjer. För att förstå utbildningens uppdrag är det angeläget att läsa läroplanens två delar som en helhet.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Grundskolans läroplan innehåller tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter.

»»» Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, ändrad 2019
»»» Kursplanen i matematik

Läroplan för gymnasieskolan
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Läroplanen gäller för utbildningar som påbörjats efter den 1 juli 2011. Nya Ämnesplanen gäller från 2021-07-01.

»»» Läroplan för gymnasieskolan
»»» Ämnesplan matematik

Skollagen (2010:800)
Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Den trädde i kraft 1 augusti 2010.

»»» Skollagen

Övrigt
»»»Alla läroplaner

»»» Mer om skolans regelverk

Nationella kurs- och ämnesplaner i matematik

Hur såg de nationella planerna ut för hundra eller femtio år sedan i Sverige? Vad gäller nu? Vad är på gång? Ta del av äldre svenska kursplaner i matematik för obligatoriska och frivilliga skolväsendet tillsammans med nuvarande kursplaner och information kring pågående kursplanereformer. Även styrdokument för förskola och högskola återfinns, se mer i vänstermenyn.

Vad kan vi lära av andra länders planer för skolans matematikutbildning? Kursplanereformer sker ständigt världen över. Vi har sammanställt kursplaner från ett antal länder. Internationellt används begreppen curriculum eller syllabus, där curriculum används vanligtvis i en vidare mening. Curriculum kan syfta på allt från den enskilda lärarens urval av upplägg och genomförande av lektioner till nationellt fastlagda juridiska dokument. Inom forskningen talar man om olika curriculum t.ex den förväntade, avsedda, realiserbara, genomförda eller bedömda kursplanen. På dessa websidor är fokus på den avsedda kursplanen som internationellt kan ges i form av guider, riktlinjer, stödmaterial eller juridiska dokument. För en problematisering se t.ex The mathematics teatcher and curriculum change, Kilpatrick, J eller Reshaping school mathematics, A Philosophy and Framework for CurriculumMathematical Sciences Education Board.

Vad innebär det att kunna matematik? En trend inom den matematikdidaktiska forskningen och i olika ramverk är att dela upp ett komplext matematikkunnade i olika kvalitéer som i princip är oberoende av matematiskt teoriinnehåll. Samtidigt är matematik en livaktig internationell vetenskap med lång historia vars teoriinnehåll – metoder, begrepp och kunskapsområden – ständigt utvecklas. Läs mer under Matematik & Kunnande i vänstermenyn.

Vad finns skrivet? Under rubriken Referenslitteratur längre ned finner ni några exempel på länkar, rapporter och forskningslitteratur kring kursplaneutveckling. Se även NCM:s resurssidor kring Bibliotek & litteratursökning.

Syftet är att dessa sidor ska vara ett underlag för diskussion och reflektion kring nuvarande och kommande nationella planer för matematik, från förskola till högskolan. Vilken matematik ska våra barn, elever och studenter få möjlighet att möta? Vilket kunnande i matematik ska de få möjlighet att utveckla? Varför?

När jag talar med lärare säger jag att de ska se kursplanen som ett manus, ett stycke Shakespeare. Manuset, kursplanen, är ett dött papper. Det är lärarens uppgift att göra sin egen tolkning åt sin publik och ge kursplanen liv.

Soh Cheow, Chicago 2005.

The intended curriculum is to the real curriculum as the architect’s plan is to the building.

Jeremy Kilpatrick, 1998.

The analogy I prefer, …., is that the curriculum is like the ocean. At the top, where the nation talks about its mathematics curriculum, change may seem obvious. But on the ocean floor, where the curriculum lives, life is different. The movements above may or may not affect what happens there.

Jeremy Kilpatrick, 2009.

/../ the mathematics curriculum is a living organism that moves in reaction both to its heredity and its environment. Of its heredity, one parent might be said to be pure mathematics and statistics and computer science – and the other parent is applied mathematics – consumer mathematics and quantitative literacy and the nonacademic uses of mathematics in business and everyday life. The environmental influence on mathematics curriculum is the students and the teachers and the schools and the communities in which learning takes place.

Zalman Usinski, 2008.

Läroplaner Förskola

Tidigare läroplaner

Förskolan överfördes 1996 från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och 1998 övertog Skolverket myndighetsansvaret från Socialstyrelsen. Förskolans första läroplan (Lpfö 98) trädde i kraft i augusti 1998. Läroplan för förskolan – Lpfö 98. Innehåller en version av läroplan för förskolan där ändringar t.o.m SKOLFS 2006:22 finns införda.

Läroplanen reviderades 2016 (Lpfö 98, Reviderad 2016).

Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan
U10.027. Denna skrift presenterar en promemoria som togs fram inom Utbildningsdepartementet. Promemorian beskriver bakgrunden till de förtydliganden och kompletteringar som gjorts i läroplanen och utgjorde underlag för implementeringen.

 

Kursplaner Grundskola - obligatoriska skolväsendet

Tidigare kurs- och läroplaner

Det har funnits elva kursplaner i matematik i Sverige för det obligatoriska skolväsendet, om vi inkluderar kursplanen för försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. För en sammanfattning och beskrivning av utvecklingen se Bilaga Kursplaner i matematik ur ett historiskt perspektiv ur Kommentaren till 1994 års kursplan i matematik.
Eva Lindmark, Stockholms universitet, universitetsbiblioteket har sammanställt bibliografier över
Läroplaner och andra styrdokument före 1970 och efter 1970

Folkskolestadgan 1842
Folkskolestadgan 1842 var inte en läroplan men den innehöll bestämmelser som var styrande för undervisningen. Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående folkundervisningen i riket, 1842

Normalplan 1878
Den första egentliga kursplanen i matematik för folkskolan kom i Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. Stockholm 1878

Normalplan 1889
Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. Stockholm, 1889.

Normalplan 1900
Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. Stockholm, 1900.

Undervisningsplaner 1919
Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplan för rikets folkskolor. Given 31 oktober 1919. Stockholm.

Undervisningsplan 1955
Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955.

Den nioåriga enhetsskolan
En omfattande försöksverksamhet ägde rum i samband med att enhetsskolan (kallad försöksskolan) på 1950-talet ersatte folkskolan och realskolan. En lång rad studieplaner i olika ämnen utkom. Timplaner och huvudmoment motsvarade läroplaner. Enhetsskolan ersattes 1962 av grundskolan.

Skolöverstyrelsen för läsåren 1951/1954, Timplaner och huvudmoment för studieplaner för skolor av A- och B-form vid försöksverksamhet i anslutning till 1946 års skolkommissions principförslag. Fastställda av Kungl. Stockholm, 1951.

Skolöverstyrelsen för läsåren 1955/1959, Timplaner och huvudmoment vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Fastställda av Kungl. Stockholm, 1955.

Skolöverstyrelsen att för läsåren 1959/62, Timplaner och huvudmoment vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Tillägg utfärdade av Kungl. Skolöverstyrelsen att gälla för läsåren 1959/62. Stockholm, 1959.

Läroplan 1962
Kursplan i matematik, utdrag ur Läroplan för grundskolan. Utg. av Skolöverstyrelsen. Stockholm, 1962. (Skolöverstyrelsens skriftserie ; 60)

Läroplan 1969
Kursplanen i matematik, utdrag ur Läroplan för grundskolan, Lgr 69. Utg. av Skolöverstyrelsen. 1. Allmän del. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Bakgrund/Kommentarer
Läroplan för grundskolan, Lgr 69. 2. Supplement. Kompletterande anvisningar och kommentarer. Matematik.
Läroplan 1980
Kursplanen i matematik, utdrag ur Läroplan för grundskolan, Lgr 80. Utg. av Skolöverstyrelsen. Allmän del. Mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlaget, 1980.
Bakgrund/Kommentarer
Läroplan för grundskolan, Lgr 80. Kommentarmaterial. Att räkna. En grundläggande färdighet. Utg. av Skolöverstyrelsen. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlaget, 1982.
Läroplan 1994
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94  Kursplan i matematik, Stockholm: Utbildningsdepartementet, [1994].Kursplan i matematik för grundskolan, reviderad 2000.
Kursplan i matematik för grundskolan med tillägg av mål för Årskurs 3 år, 2008.
Bakgrund/Kommentarer
Skola för bildning : huvudbetänkande / av Läroplanskommittén (SOU 1992:94)Matematikämnet i skolan i internationell belysning, B., Johansson, G., Emanuelsson, T., Lingefjärd (red). Institutionen för ämnesdidaktik. Göteborgs universitet.Kommentarer till grundskolans kursplan och betygskriterier i matematik, gäller för 1994 års kursplaner utgiven 1997.
Läroplan 2011
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011Kursplan i Matematik inklusive kunskapskrav.Se aktuell läro- och kursplan längre upp på sidan!
Bakgrund/Kommentarer/Remissversioner

Ett flertal publikationer kring stöd för bedömning enligt kunskapskraven är framtagna av Skolverket. Se Skolverkets hemsida.

SOU 2007:28 (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan. Stockholm: Fritzes.

Regeringens proposition: Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan, 2008/09:87. Uppdaterad 2015.

Regeringens proposition En ny betygsskala, 2008/09:66. Uppdaterad 2015.

Remissversion av kursplan i matematik grundskolan, Skolverket, remissperiod 090121 – 100205.

Skolverkets förslag till kursplan i matematik, Skolverkets redovisning 30 mars 2010.

Ämnes/kursplaner Gymnasieskola/Vuxenutbildning

Tidigare kurs- och läroplaner

Det har funnits många olika (ofta parallella) former för frivillig fortsatt utbildning efter den obligatoriska skolformen. Ur Eva Lindmarks bibliografi, läroplaner före 1970 finner vi: fortsättningsskolan, högre folkskolan, högre skola och läroverk, realskola, kommunala mellanskolan, gymnasiet, flickskolan, yrkesutbildning/fackskolan.

Fackskola och gymnasiet 1965
Fackskola blev på 1960-talet benämningen på en frivillig påbyggnadsskola efter grundskolan som var ett alternativ till yrkesskolan. 1965 kom läroplanen för fackskolan som kallades Lfa65. Det fanns tre olika linjer: ekonomisk, social och teknisk. Fackskolan och yrkesskolan försvann båda på 1970-talet och ersattes av tvååriga linjer i den nya gymnasieskolan (Lgy 70).

Läroplan för fackskolan. Utg. av Skolöverstyrelsen. 1965. s 1-15, 201-212, 282-289.

Läroplan för gymnasiet. Utg. av Skolöverstyrelsen. Stockholm, 1965. s 1-16, 255-278.

Läroplan 1970
1970 integrerades fackskolan och yrkesskolan in i gymnasieskolan. Läroplanen för 1970 bestod av en allmän del (I) och en supplement del (II). Supplementdelarna gavs ut i olika häften och reviderades i flera omgångar under 80-talet. Här nedan finns utdrag ur dessa i form av förord, innehållsförteckning och de sidor som berör matematik.

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. II. Supplement. Tvåårig ekonomisk linje; tvåårig social linje; tvåårig teknisk linje. 1971., s 145 – 177.

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. II. Supplement. Treårig ekonomisk linje; treårig
humanistisk linje; treårig naturvetenskaplig linje; treårig samhällsvetenskaplig linje; fyraårig
teknisk linje.
1971. s1 – 26, 257 – 264

Under 1980-talet revideras supplementen:

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. 2. Supplement 69. Matematik för tvåårig ekonomisk och social linje. 1980.

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. 2. Supplement 75. Matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. 1981

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. 2. Supplement 93. Matematik för treårig
humanistisk, ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje. 1983.

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. 2. Supplement 93. Matematik för treårig humanistisk, ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje. 1989.

Matematik som tillämpningsämne i gymnasieskolan. Samverkan matematik – och samhällskunskap. Skolöverstyrelsens 1971. (Studiepaketet för att överbrygga svårigheter vid samverkan.)

Läroplan 1994
Matematik – Ämnets syfte, Mål att sträva mot samt Ämnets karaktär och uppbyggnad, 1994Kursplaner för Matematik A -E, 1994
Bakgrund/Kommentarer
Att växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen, Prop 1990/91:85.

Kursplan 2000
Matematik – Ämnets syfte, Mål att sträva, Ämnets karaktär och uppbyggnad samt kurserna Matematik – breddning, Matematik – diskret, Matematik A – E .

Läroplan för de frivilliga skolformerna – Lpf 94

Kursplan 2007 (ej genomförd)
Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan, 060821. De nya kursplanerna fastställdes av Skolverket sommaren 2006. Vid regeringsskiftet 2006 avblåstes reformen.
Bakgrund/Kommentarer
Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. Prop. 2003/04:140.Underlag till kursplan, sista versionen, 051220, framtaget av de inhyrda experterna Lars Mouwitz och Anette Jahnke.Debatt gymnasiematematiken GY07:
Skolverket nonchalerar matematiken, 15 juni.
300 poäng räcker för vissa elever, 19 juni.
Slutreplik, 22 juni.
Ämnesplan 2011
Ämnesplan 2011
Ämnesplan i Matematik, ändrad 2021-07-01.
Via länken Ämnesplan i Matematik (Skolverket) finner du en webbversion av ämnesplanen samt en jämförelse med ämnesplanen från 2011.
Bakgrund/Kommentarer/Remissversioner – för ämnesplan 2011
Gymnasieskola 2011, Skolverket.Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, SOU 2008:27, 080331.Regeringens proposition 2008/09:199, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanSkolverket har utfört under januari 2009 ett deluppdrag åt regeringen.
Uppdrag: Uppdrag att utveckla en modell för ämnesplaner för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning, regeringsbeslut 2009-01-22, U2009/149/G.Redovisning: Modell för ämnesplaner för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning, Skolverket.Regeringens uppdrag till skolverket. Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.Skolverket fick ett tilläggsuppdrag kring bland annat ämnesplanen i matematik , 100520.Redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m., här finner man Skolverkets förslag samt överväganden och ställningstaganden. 100923.Skolverkets förlag till ämnesplanen i Matematik finner man i Bilaga 1, s 57 -94. 100923.På s. 94 -99 i Bilaga 1 finner man Kommentar till ämnesplanen för ämnet matematik.Bakgrund/Kommentarer – för ändrade ämnesplanen 2021-07-01
Kommentarmaterial till ämnesplanen i matematik – Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Referenslitteratur

Här ges exempel på referenser och länkar som berör kursplaneutveckling. Allt för att stimulera till inspiration och diskussion. Kompletteringar mottages gärna!

Center for Study of Mathematics Curriculum (2005), First CSMC International Conference on Mathematics Curriculum. Proceedings från denna konferens: Usiskin, Z. (Ed.). (2008). Mathematics education in Pacific Rim countries: China, Japan, Korea, and Singapore. Charlotte, NC: Information Age Publishing.

Center for Study of Mathematics Curriculum (2008), Future Curricular Trends in School Algebra and Geometry, Second CSMC International Conference on Mathematics Curriculum.

Emanuelsson mfl (1992), Matematikämnet i skolan i internationell belysning, Institutionen för ämnesdidaktik. Göteborgs universitet. Rapport 1992:01.

European commission (2006), RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning

European commisson (2008), , What should our schools be like in the 21st Century?

European commission (2009), Improving competences for the 21st Century: An Agenda for European Cooperation on Schools.

European commisson (2011), Mathematics Education in Europe: Common Challenges and National Policies

Eurydice, Thematics reports

Eurydice (2002), Key competencies.

Howson, Keithel & Kilpatrick (1981), Curriculum development in mathematics: Cambridge University Press.

Håstad, Matematikutbildningen från grundskola till teknisk högskola i går – idag – i morgon, (1976 avhandling Uppsala universitet)

International congress of mathematics education. Vid dessa konferenser, som ges vart fjärde år, finns någon ”discussiongroup” eller ”topic study group” med fokus på kursplaneutveckling. Se ICME proceedings, vissa är fritt tillgängliga, se ICMI webbsida. Några exempel:

  • ICME -10 (2004), Issues, movements, and processes in mathematics education reform (Discussion group 1).
  • ICME -11 (2008), The role of mathematics in the overall curriculum (Topic study group 26 ), Research on mathematics curriculum development(Topic study group 36), Reconceptualizing the mathematics curriculum (Discussion group 4), Curriculum reform: movements, processes and policies (Discussion group 1).
  • ICME-12 (2012), Pre-proceedings. Mathematics curriculum development (Topic study group 32).

IKUM, Idégruppen för kursplaneutveckling i matematik (2008), Mål utan grunder – Om brister i kursplaneutveckling i matematik, Bilaga 7, s 150 – 176, ur gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen SOU 2008:27.

Kilborn, ”Hej Läroplan” – Hur man bestämmer vad våra barn skall lära sig i matematik … (1977 Forskningsrapporter från MAP-gruppen)

Linnell (2007). Läroplaner och kursplaner i Sverige under 1900-talet, Rapport skriven på uppdrag av Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan. En sammanfattning finns i bilaga 6 i SOU 2007:28.

Niss (1994). Mathematics in Society. In R. Biehler, R. W. Scholz, R. Sträser & B. Winkelmann (Eds.), Didacitcs of Mathematics as Scientific Discipline (pp. 366-378). Dordrecht: Kluwer Academic Publisher.

Ministry of Education, New Zeeland (2008), Effective Pedagogy in Pāngarau/Mathematics: Best Evidence Synthesis Iteration (BES)

SOU 2004:97 (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens, Matematikdelegationen. Stockholm: Fritzers

Ngai-Ying mfl (2004). The Mathematics Curriculum: Toward Globalization or Westernization. In F. Lianghuo, W. Ngai-Ying, C. Jinfa & L. Shiqi (Eds.), How Chinese learn Mathematics (pp. 27-70). Singapore: World Scientific Publishing.

Skolverket (2009), With a focus on Mathematics and Science. The purpose of this study is to illustrate the extent to which the frameworks for the international comparative studies TIMSS and PISA and the Swedish syllabuses are in agreement as regards subject content and type of knowledge examined in mathematics, biology, physics and chemistry.

Skolverket (2007), Läroplaner och kursplaner som styrinstrument. Denna rapport har tagits fram inför Skolverkets arbete med nya kursplaner i gymnasieskolan 2007.

NCM:s och Nämnarens webbplats